Det finns många olika nikotinprodukter

Transkript

1

2

3 Det finns många olika nikotinprodukter Cigaretter, cigarrer, cigariller, pipa, snus, vattenpipa och nu även e-cigaretten är nikotinprodukter. Gemensamt för dem är att de syftar till att fånga människor i ett beroende. I den här boken tittar vi närmare på en av dessa produkter: SNUSET Här får du en inblick i det snuskiga med snus, såsom tobaksbolagens taktik, innehållet, beroendet, hälsorisker. Snusket som är känt - men ändå så okänt. Läs mer på 3

4 4

5 INNEHÅLLET SMAKEN Tobaksbolagen använder olika smaktillsatser i snuset för att dölja tobakssmaken och göra snuset mer tilltalande. Det kan vara mint, vanilj, viol, lime, tranbär, eucalyptus, granatäpple, ingefära, apelsin, mentol och lakrits. INNEHÅLLET Snus är framställt av tobaksblad som odlas i länder där arbetskraften är billig. Där är skadliga bekämpningsmedel och konstgödning vanligt med ämnen som stannar kvar i tobaksbladen. Bladen torkas, mals ned och återfuktas. Totalt innehåller snus flera tusen ämnen varav ca 28 är cancerframkallande. Här är några ämnen som finns i snus: Nikotin ett starkt beroendeframkallande nervgift Tobaksspecifika nitrosaminer flera av ämnena är cancerframkallande Kadmium en sorts tungmetall, finns i till exempel batterier Bly en giftig tungmetall Salt fräter på slemhinnan så nikotinet lättare kommer in i blodet Natriumkarbonat eller E 500 ett ämne som höjer Ph-värdet på snus så att den som snusar får i sig en högre halt av nikotin Smaktillsatser för att ge en god smak och maskera smaken av tobak (ren tobak smakar inte gott) Rester av bekämpningsmedel som innehåller gifter Aldehyder flyktiga kolväten, finns t ex i färg, lim och tätningsmedel Radioaktivt polonium kraftigt alfastrålande och mycket skadligt om ämnena kommer ut i kroppens vävnader. Polycykliska kolväten har hälso- och miljöskadliga effekter Läs mer på 5

6 6

7 SNUS ÄR VÄL INTE SÅ FARLIGT ELLER? Snuset orsakar störningar i kroppsfunktionerna Storsnusare löper kraftigt ökad risk att bli feta och få förhöjda blodfetter, högt blodtryck och störd sockerreglering. Storsnusare är de som snusar fyra dosor i veckan eller mer. Nikotinet ger högt blodtryck Nikotinet har en kärlsammandragande effekt som leder till höjt blodtryck, fler hjärtslag per minut och sämre flexibilitet i kroppsfunktionerna. Blodkärlens förmåga att vidga sig halveras hos personer som snusar vilket ökar risken för att dö vid en hjärtinfarkt. Snuset ger skador i munnen Snuset fräter på tandkött och slemhinnor där snuset ligger i munnen. Tandhalsarna blottas och blir gula. Ämnen från snuset frigörs i munnen och skapar illaluktande andedräkt. Nitrosaminer ger risk för skador i både mage och tarmkanaler Snuset innehåller nitrosaminer som snusaren sväljer ner i magen, en del av dem är cancerframkallande vilket påverkar matstrupen, magsäcken och bukspottskörteln. Andra typer av skador av snus Hög snuskonsumtion ökar risken för typ 2-diabetes och andra sjukdomar. Snusning påverkar även graviditeten och det nyfödda barnet. Nikotinet går genom blodet till fostret och via mjölken vid amning. Risker finns för lägre födelsevikt, för tidig förlossning, missfall, andningsstörningar på det nyfödda barnet och plötslig spädbarnsdöd. Läs mer på 7

8 8

9 IDROTT Blodet ger syre som energi till kroppens alla delar Kroppen är byggd för att vara mjuk, rörlig och smidig. Det är blodkärlen också. Smidigheten är viktig för att anpassa kroppen vid ansträngningar. Musklerna behöver syresättas mer när de ska arbeta intensivt. Nikotinet i snuset försämrar kroppens förmåga Blodkärlens smidighet blir sämre av nikotinet. Ryggen är ett område som är extra ömtåligt. Nikotinet gör att blodkärlen drar ihop sig vilket gör det svårare för blodet att komma fram. Det gör att risken för skador ökar. Snusande idrottare skadar sig oftare Forskning visar att skaderisken är större bland de som snusar än de som inte snusar. Muskler, senor, leder och knän är särskilt utsatta. Idrottare som snusar ökar risken för muskel- och skelettskador med hela 50 procent. Det tar även längre tid för en person som snusar att läka en skada. Detta bidrar till att skadorna också oftare återkommer. Läs mer på 9

10 10

11 NIKOTINET KIDNAPPAR HJÄRNAN Naturlig känsla och njutning När vi gör något vi verkligen gillar frigörs dopamin i hjärnan vilket är en signalsubstans för välmående. Det ger oss glädje och tillfredsställe. Nikotin ger kemisk njutning För den som använder snus går nikotinet in i blodet via munnens slemhinna och upp till hjärnan som producerar dopamin. Det känns skönt. Efter ett antal gånger vänjer sig receptorerna (mottagarna) i hjärnan vid nikotin. Om de inte får nikotin drabbas snusaren av abstinens. Abstinens Beroendet kommer smygande och det märks först när personen försöker låta bli snus. Den som är beroende får svårt att koncentrera sig utan snus. Abstinensbesvären kan bli fysiska, såsom huvudvärk, svettningar, skakningar eller illamående. Abstinensbesvären kan också bli psykiska såsom oro eller ångest eller svårt att sova. Hjärnan har blivit kidnappad av nikotinet. Enda sättet att bli kvitt beroendet är att sluta med nikotin. Det är inte helt lätt men möjligt om man verkligen vill. Sedan gäller det att inte börja med nikotin igen då det kan trigga igång receptorerna. Läs mer på 11

12 12

13 MÅSTE, MÅSTE, MÅSTE HA SNUS Vart är du på väg? Vad är ditt mål? Vem har huvudrollen i ditt liv? När en person inte längre fungerar utan snus och känner att snuset tagit över och bestämmer, då är det hög tid att göra något åt det. Vissa kan åka eller gå flera kilometer för att få tag på snus när det tagit slut och köper hellre snus än mat när de har lite pengar. Att koncentrera sig på lektionen eller att se på film blir jobbigt utan snus för den som är beroende. Då har snuset tagit över och bestämmer. Tjejer då?... Att snusa är mycket ovanligare bland tjejer. Tobaksbolagen lanserar smaksatt snus och mindre prillor. De anpassar också förpackningarnas färger och former för att snuset ska bli mer attraktivt för tjejer. Läs mer på 13

14 14

15 SNUSA ELLER RÖKA Att jämföra snusning med rökning är som att jämföra två dåliga alternativ. Det är som att redan ha bestämt sig för att vara nikotinberoende. Det finns ju ett val till - att säga nej till nikotin. De som har fastnat i rökning vill oftast bli av med beroendet. Tobaksbolagen jobbar hårt för att se till att fler blir beroende av nikotin samtidigt som de vill ha kvar de kunder som de redan har. De erbjuder snus till dem som vill sluta röka. Det kan vara bra att veta att en snusare oftast har ett svårare nikotinberoende än en rökare. Genomsnittssnusaren använder snus ca 12 timmar om dygnet och får därför en nikotindos som motsvarar cigaretter om dagen. Den som börjar med snus för att sluta röka riskerar att hamna i dubbla beroenden eftersom det är lätt att återgå till rökning t. ex vid fester. Ju starkare snus och ju mer personen snusar desto svårare är det att sluta. Det finns snusare som har snuset i hela natten och det första de gör på morgonen är att ta en ny prilla. Ungefär hälften av alla snusare vill sluta. De flesta som slutar röka eller snusa gör det utan läkemedel eller stöd från rådgivning. Läs mer på 15

16 16

17 SKA VI HÅNGLA? Kanske tycker någon som snusar att det inte luktar illa men andra känner tydligare hur starkt det luktar. Snuset bildar illaluktande gaser i munnen, bland annat kolväte och skatol som också finns i avföring. Tandköttet inflammeras och då bildas mer av de illaluktande gaserna. Snusare blir även mer torra i munnen vilket leder till en ännu mer illaluktande mun. Den som snusar får en illaluktande andedräkt slemhinneförändringar i munhålan sträv yta på tänderna i form av tandsten gula tandhalsar gropar efter snusplaceringen, så kallad elefanthud frilagda tandhalsar - skador som inte läker smutsiga fingrar och naglar om personen använder lössnus Läs mer på 17

18 18

19 KOM OCH KÖP!!! Tobaksbolagen satsar stort för att värva nya snusare Det gäller för tobaksbolagen att vilseleda på ett sätt som gör att vi inte tänker på att vi blivit lurade. Ofta har vi inte ens märkt att vi påverkats av reklam - då fungerar den som bäst! I butiker och kiosker bombarderas vi med marknadsföring av tobaksprodukter. Faktum är att det är det enda stället där tobaksbolagen får marknadsföra sig. I olika medier såsom tv, film och sociala medier ser vi artister, kändisar, idrottare och andra som använder tobak. Här syns tobaksbolagens märken (logotyper) och produkter på ett sätt som gör att det knappt blir märkbart men det ger ändå effekt. Alla är vi påverkbara. Tobaksbolagen säljer nu dosor med snus utan nikotin men med olika smaker som ska locka att prova hur det är att ha något under läppen - ett lurigt sätt att locka nya unga kunder att börja snusa. Sveriges riksdag har lovat att följa Tobakskonventionen 90 procent av världens befolkning bor i länder som har lovat att genomföra åtgärder för att skydda sina invånare mot tobaksindustrins marknadsföring. Sverige antog Tobakskonventionen Läs mer på 19

20 20

21 ATT SNUSA PÅVERKAR BARA MIG Miljö För att torka bladen från en tobaksodling huggs det ner träd till ved från en lika stor yta som odlingen. Det leder till skogsskövling och brist på skog är ett av låginkomstländernas största problem. Det ökar risken för översvämningar, torka och det skapar också obalans i djurliv och vilda växters liv. Tobaken är en näringskrävande växt och behöver rikligt med näring i form av kemiska gödningsämnen. Då krävs stora mängder bekämpningsmedel mot insekter och svamp. Här används bland annat bekämpningsmedlet acefat och svampbekämpningsmedlet kopparoxiklorid. Medel rinner ner i vattendrag och förorenar ofta lokala brunnar där odlarna hämtar sitt dricksvatten. Tobaksarbetare går ofta med bara fötter i bekämpningsmedlet och blir förgiftade. Barn i underläge Många barn i låginkomstländernas arbetar i tobaksodlingarna och får skador tidigt av gifter som de sprutar på tobaksplantorna och av andra bekämpningsmedel som de får på sig. Giftet tas upp genom huden och det är vanligt med besvär såsom huvudvärk, diarré och kräkningar. Många barn tas ur skolan av sina föräldrar för att hjälpa till med odlingen under säsongen, andra för att hjälpa till året om. Framtid och möjligheter Jordbruksexperter har visat att det finns grödor som lönar sig lika bra eller bättre att odla. I Zimbabwe kunde exeperterna till exempel visa att det blivit mer lönsamt för bönderna att odla majs än tobak. Läs mer på 21

22 22

23 TOBAKSBOLAGEN APPLÅDERAR Jag köper ju inget speciellt! Bara lite snus då och då Två dosor i veckan 2 x 45 kr = 90 kr/v (4 600 kr/år) Tre dosor i veckan 3 x 45 kr = 135 kr/v (7000 kr/år) Fyra dosor i veckan 4 x 45 kr = 180 kr/v (9300 kr/år) För den som är beroende och snusar tre dosor i veckan i 15 år blir det kr (räcker till en jordenruntresa). Räknat på 20 år blir det kr (handpenning till en lägenhet). Om ca personer i Sverige snusar och köper 3 dosor i veckan blir det en försäljning på totalt mer än 5 miljarder kr på ett år Läs mer på 23

24 24

25 ARGUMENT FÖR ATT INTE SNUSA... Fräsch Ren andedräkt. Fina vita tänder och friskt tandkött. Ingen oro för tjat och pekpinnar från tandläkaren. Lätt att sköta om munnen och hålla tänderna rena. Fingrar och naglar utan snusrester från lössnus. Känsla att vara ren och fräsch och redo för en kyss. Hälsa Hjärtat ska gå i normaltakt och inte speeda upp slag i minuten. Öka möjligheten att ge 100 procent av sin kapacitet. Färre träningsskador och kortare läkningstid. Öka möjligheten att vara friskare nu och i framtiden. Bättre hälsa och kontroll. Hänsyn till miljö och människor Nej till att medverka till miljöförstöring. Nej till att barn och odlare skadas av bekämpningsmedel. Barn ska få gå i skolan istället för att odla tobak. Det förbrukade snuset och snusdosorna hamnar sällan där de ska i avfallshanteringen. De utgör 14 procent av all nedskräpning. Snusavfallet förgiftar miljön i vattendrag där bland annat tungmetaller och kadmium frigörs. Läs mer på 25

26 ARGUMENT FÖR ATT INTE SNUSA... Fri Fri från beroende av nikotin Fri att styra över dina pengar utan kostnad för snus Fri tid för egna behov Fri från abstinens Att slippa skämmas och ljuga för föräldrar/andra Fri att tänka på annat än att alltid ha med sig nikotin för att fungera smart och fri Det är ok att bara säga nej! Vi hoppas du fått några argument här. På vår hemsida finns mer information, referenser och användbara länkar. Du är inte ensam om att välja bort snus - de flesta har gjort det. Läs mer på 26

27 27

28 Smart Ungdom har tagit fram den här broschyren för att ge dig snabba fakta om snus, nikotin och hur tobaksbolagen utnyttjar sina möjligheter att tjäna pengar på dig och andra. Vi vill inspirera dig till att prata med andra om tobaksbruk och ge stöd till att säga nej. Du kan också bidra till att stödja och peppa andra genom att ge den här broschyren till någon du bryr dig om. Smart Ungdom bildar föreningar runt om i hela landet för att tillsammans skaffa och sprida kunskaper så att fler kan skydda sig mot nikotinprodukter och andra droger som skapar beroende. Läs mer på ISBN Tryckår Utgivare Smart Ungdom. Tryckeri Dixa. Illustrationer Lina Eriksson.