Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd
|
|
- Ellen Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd Mozhgan Bastanipour St-läkare i allmänmedicin Mölnlycke vårdcentral 2005 Handledare : Mille Milakovic
2 Bakgrund Mer än 1 miljon svenskar har slutat röka sedan 80-talet. Men tobaksrökning är fortfarande en av de främsta orsakerna till ohälsa trots minskad rökning. Varannan person som fortsätter röka efter 35 års ålder dör i rökningsrelaterad sjukdom. I genomsnitt dör rökare 7-10 år tidigare än icke rökare. Omkring 6400 personer dör varje år i Sverige av aktiv rökning och ungefär 500 av passiv rökning(5). Rökningen går stadigt ner bland både ungdomar och vuxna. Enligt fhi rapport(folkhälsoinstitut) 2006 rökte 14% av befolkningen dagligen, 13% män och 15% kvinnor. Men fortfarande röker mer än 1 miljon svenskar dagligen och nästan lika många snusar. Andelen daglig rökare i Sverige är i ett internationellt prespektivt lågt, 14 % av kvinnorna och 11% av männen, men den totala tobaksbruket är högt på grund av de svenska snusvanorna. 19% av männen och 4%av kvinnorna snusar dagligen(8). Rökningen orsakar fortfarande 7000 förtida dödsfall per år i Sverige och kostar 26 miljarder kronor årligen, enligt en studie som gjorts av forskare vid Lunds universitets Centrum för hälsoekonomi år Beräkningen bygger på det produktionsbortfall som orsakas av rökning genom sjukskrivningar, förtidspensioneringar och förtida dödsfall och dels på kostnaderna för sjukvård av de människor som drabbas av rök relaterade sjukdomar. De 26 miljarderna består av 2,2 miljarder rena sjukvårdskostnader( öppenvård + slutenvård). 6 miljarder för förlorade arbetsår(dödsfall och förtidspensioner). 18 miljarder kronor kostar sjukskrivningarna (8). Hälsovinster vid ett rökstopp: - Rökstopp före 50 års ålder reducerar risken att avlida med 50% de 15 närmast påföljande åren jämförd med den som fortsätter röka. - Risken för hjärt- och kärlsjukdomar reduceras med hälften redan ett år efter rökstoppet och minskar ytterliggare med fortsatt rökfrihet. Bland individer med kända hjärt- och kärlsjukdomar reduceras risken för åter insjuknande och död med 50 %. Rökstoppet minskar risken för både blodpropp i hjärna samt hjärnblödning. - Tio år efter rökstoppet reduceras risken för lungcancer med % jämförd med den som fortsatt att röka. - Även rökstopp minskar risken för strupcancer, cancer i munhåla, bukspottkörtelcancer, urinblåscancer samt livmoderhalscancer. - Rökstoppet minskar symtom från andningsorgan såsom hosta, slembildning, luftvägsinfektioner. För individer med KOL förbättras lungfunktionen med 5 % inom några få månader efter rökstoppet samt dödligheten minskar.
3 Nikotinets effekter Nikotin som finns i cigaretter och snus är en drog som snabbt ger ett mycket starkt fysiskt och psykiskt beroende(5). Nikotin kan verka stimulerande, ångestreducerande, hungerdämpande eller skänka en känsla av välbehag. Nikotinet når hjärna efter 7-10 sekunder efter halsbloss. Nedbrytningen av nikotinet sker med en halveringstid på 2 timmar. Då nikotinnivån i blodet faller under en för individen specifik nivå, upplever många rökare avvänjningsbesvär. Rökare kan undvika detta genom att anpassa sitt nikotinintag så att nikotinnivån hålls på en relativ konstant nivå. Dock överkompenserar rökare sin nivå om han eller hon tillåts röka(1). Omkring 80% av de som slutar röka upplever avvänjningsbesvär. Det främsta symtomet vid en nikotinabstinens är röksug, men även nedstämdhet, sömnbesvär, frustration, ilska, ängslan, koncentrationsbesvär, lägre puls, ökad aptit och viktuppgång. Abstinensbesvär börjar några få timmar efter att rökningen avbrutits. De når sin kulmen efter några dagar och brukar försvinna efter fyra veckor. Hunger och röksug kan kvarstå längre(1). Härmed följer definition av nikotinberoende enligt ICD 10 samt DSM IV : Definition av nikotinberoende ICD 10( International Classification of Diseases) klassificerar tobaksberoende i gruppen för mentala och beteendemässiga störningar som beror på användning av psykoaktiv substants. Beroendesyndromet kännetecknas av stark önskan att fortsätta med drogen, svårighet att kontrollera bruket av den, fortsatt användning av drogen trots hälsorisker och en högra prioritering av drogen än andra förpliktelser och aktiviteter, en ökad tolerans och ibland fysiska abstinensbesvär. Enlig DSM IV ( American Psychiatric Association) kännetecknas nikotinberoendet av minst 3 följande punkter: 1. Tolerans som visar sig i en ökning av drogen för att uppnå önskad effekt eller av en minskad effekt av samma dos av drogen. 2. Abstinensbesvär eller fortsatt intag av drogen för att undvika abstinensen. 3. Drogen tas oftast i större mängd eller över längre tid än vad som är avsikten. 4. En önskan eller misslyckade försök att minska konsumtionen eller kontrollera intaget av drogen. 5. Mycket tid används för att få tag i drogen, att använda den eller att återhämta sig från dess effekter. 6. Viktiga aktiviteter socialt, yrkesmässigt eller på fritiden få stå tillbaka för drogen. 7. Fortsatt användning av drogen trots fysiska och psykiska problem av densamma. Läkemedel vid rökavvänjning Nikotinersättningsmedel Nikotinmedel kan minska irritabilitet och upplevelse av abstinensbesvär. Rök begäret påverkas dock i mindre grad.(1). Bupropion(Zyban) vid rökavvänjning Bupropion är en selektiv neuronal återupptagshämmare av katekolaminer (noradrenalin och dopamin) med minimal effekt på indolaminers återupptag (serotonin) och hämmar inte monoaminoxidas A eller B. Verkningsmekanismen för bupropion vid rökavvänjning är okänd.
4 Zyban är första registrerade läkemedlet för rökavvänjning som inte innehåller nikotin, introducerades i Sverige år 2000, i USA Ursprungligen är ett antidepressivt läkemedel. Målgruppen för behandling med Zyban är rökare som inte lyckats sluta röka med hjälp av andra behandlingsmetoder. Effekten av Zyban i kombination med individuellt stöd har studerats i flera studier. Resultat av de mest väsentliga studier, där patienter uppföljs efter 1 år, påvisar andelen kontinuerligt rökfria för de som fått Zyban 19% medan 9% i placebogruppen. Zyban gav måttliga biverkningar i form av muntorrhet och insomningsproblem hos mindre antal deltagare men i sällsynta fall rapporterats kramanfall. Den genomsnittliga viktökningen hos de som uppnått rökfrihet visade sig efter ett år vara omvänt proportionerlig med dosen Zyban,vilket innebar att den var högst i placebogruppen(2,9kg) och 2,3 kg vid 100 och 150 mg samt 1,5 kg vid 300 mg per dag Zyban(2). Kostnaden för själva läkemedlet är 1000 kronor per behandlingsgång. Utöver detta förekommer kostnader för minst ett läkarbesök samt varierande kontakter med sjuksköterska eller läkare för uppföljning och stöd. Hälsoekonomiska analyser pekar mot framtida besparningar i sjukvårdkostnader så att man skulle uppväga kostnader för rökavvänjningsbehandlingen (2). Bupropion kan förebygga negativa effekter under nikotinabstinens. Tidigare studier har påvisat att ökad depression och andra negativa symtom under initial period av abstinens är relaterad till få lyckade rökavvänjningsförsök(4). Vareniklin(Champix) Vareniklin binds med hög affinitet och selektivitet till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer, där det verkar som partiell agonist en substans som har både agonistisk verkan, med lägre inneboende effekt än nikotin, och antagonistisk verkan i närvaro av nikotin Champix introducerades i Sverige december 2006 och är det första läkemedlet utan Nikotin som utvecklats särskilt för rökavvänjning. Champix har en dubbelverkande effekt genom att dels blockera nikotinreceptorerna vilket minskar belöningseffekterna av nikotin och dels minskar abstinensbesvären. De vanligaste biverkningar är illamående, sömnlöshet, livliga drömmar, huvudvärk samt nedstämdhet(10). Resultat av de kliniska studierna påvisade statistisk överlägsenhet för CHAMPIX, jämfört med bupropion och placebo(6). Syfte Syftet med denna undersökning är att utvärdera effekten av individuellt stöd som komplement till läkemedel vid rökavvänjning. Kommer större antal individer att sluta röka om man erbjuder individuellt stöd och kontakt med rökavvänjningssjuksköterskan?
5 Metod och Material Metoden innebär genomgång av datajournal samt telefonintervju enligt strukturerad frågeenkät (Figur 1). Under år hade 20 individer varav 15st kvinnor och 5st män fått utfärdat recept på Zyban på Mölnlycke vårdcentral. Champix introducerades år 2006 därför är undersökningen endast fokuserad på Zyban.. Medelålder för kvinnor som ingick i undersökningen var 45 år (åldersintervall34-53) och för män 41(36-60 år). Telefonintervjun tog minuter. Alla individer påvisade positiv intryck av telefonkontakten. 4 personer gick inte att nå via telefon varför frågeenkäten hemskickades med svarskuvert varav 2 svarade. Det ingick 10 frågor i frågeenkäten. Frågorna var inriktade på främst användning av Zyban vid rökavvänjning samt längden av rökfrihet i de fall man klarade av behandlingen. Det har även tagits upp vikten av samtalsstöd. Antal cigaretter, medvetande om hälsorelaterade risker vid rökning samt psykosociala aspekter har även tagits upp i frågeenkäten. Alla individer följde rökavvänjningsprogrammet som är skrivet av rökavvänjningspoliklinik SU/Sahlgrenska. De flesta av dessa individer kommer oftast att efter ett första läkarbesök att hänvisas till rökavvänjningssjuksköterska som ofta är det samma som astma/kol sjuksköterska. Recept utfärdades ofta efter kontakt med rökavvänjningssköterska och utvärdering av motivation. Behandling med Zyban påbörjades samtidigt som individen fortfarande rökte men ett rökstopp datum måste bestämmas efter 1-2 veckor. Man påbörjade behandlingen med 150mg dagligen för att öka efter 1 vecka till 150mg 2 gånger dagligen i 7-9 veckor. Första mötet med sjuksköterska, 1 timma, var fokuserat på motivation och förberedelse inför rökstopp datum efter 1-2 veckor. Man gick genom Zybanbehandling. Möte nr 2, rökstopp dagen, 30 min då går man genom hur individen hade förberett sig och eventuell behov av nikotinmedelersättning i alla fall i initial fas. Möte, nr 3, 30 min, 3 dagar efter rökstopp dagen innebar genomgång av förekomst av abstinensbesvär och läkemedels biverkningar( Figur 2). Därefter kortare besök, 1 gång per vecka i 2 månader. Uppföljningsbrev skickades till alla 3, 6 samt 12 månader efter behandling. Uppföljningen avbröts vid återfall.
6 Frågeenkät vid undersökning av effekten av Zyban vid rökavvänjning 1.Hur gammal var du när du började röka? 2.Är du rökfri idag? Ja Nej Hur länge har du varit Om ja rökfri? Om nej Hur länge har du varit rökfri innan återfall? 3.Antal cigaretter före och efter behandling med Zyban? Före. Efter. 4.Vad har du använd dig tidigare för att sluta röka? Nikotinmedel Zyban i så fall antal behandlingar 5.Har du haft motivationssamtal med rökavvänjningssköterska på din vårdcentral eller annan sjukvårdenhet? Ja Nej Om ja 6.Har det stödet varit effektivt i ditt beslut att sluta röka? Ja Nej 7.Kännedom till KOL hade någon betydelse i ditt beslut? Ja Nej 8.Varifrån kommer initiativet? Du söker själv Rekommendation av läkare Bekanta som känner till behandlingen Rökavvänjningsprogram med hjälp av Zyban och individuellt stödsamtal vid Mölnlycke vårdcentral Figur 2 Möte 1 Motiverande Förberedande Går genom Zyban Förberedelse Ej ha cigaretter hemma Berätta för omgivningen Registrera si rökning Börja bryta vanor Möte 2 I samband med rökstoppdagen Hur individen har förberett sig Hur man bryter en vana Nikotinmedel Möte 3 Abstinensbesvär Biverkningar av Zyban Fördelar med att inte röka Uppmuntra och beröm Första mötet är planerad under en timme. Möte 2, i samband med rökstoppdatum. Möte 3, tre dagar efter rökstoppdagen tar ca en halv timme. Därefter kortare besök 1 gång per vecka i 2 månader. Uppföljningsbrev skickas till alla 3,6 samt 12 månader efter behandling. Uppföljning avbrotts om återfall. 9.Varför slutade du röka? 10.Varför återfall Figur 1 Resultat 50% av kvinnorna samt 100% av männen var rökfria ( Figur 3). Total 11 av 18 var rökfria och av dessa fick endast 7 individer individuellt stöd (Figur 4). Bland dem som inte lyckades sluta röka minskades ändå antal cigaretter dagligen.4 individer fick behandling med Zyban 2 gånger, av dessa var endast en rökfri men med hjälp av nikotinplåster. Bland de som inte lyckades sluta röka förekommer varierande tidsperiod till återfall från 2 månader till 2 år. Den längsta perioden av rökfrihet var cirka 2½ år. Orsaker till återfall förklarades med gamla vanor, sociala påverkan, stress och oro, lathet samt läkemedelsbiverkning i ett fall. Symptom från andningsorgan som hosta, pep i bröst, upprepade luftvägsinfektioner samt illaluktande andedräkt var främst bland orsaker till rökavvänjning.
7 Rökare Rökfri Kvinnor Män Figur 3 7 Rökfria Rökfria med läkemedel och stöd Rökfria med läkemedel Kvinnor Män Figur 4
8 Diskussion Det får påpekas att i arbetet ingick endast ett fåtal individer och att uppföljningen endast varit under ett år. Total 55 % beräknades vara rökfria med hjälp av både läkemedel och individuellt stöd medan 45% blev rökfria med hjälp av enbart läkemedel. Alltså en chansökning med 10% vid kombinerad behandling. De metoder som hittills har funnits för att avbryta tobaksbruket har värderats av SBU-rapport Det som har varit genomslående i denna rapport var att nikotinsubstitution tillsammans med stödjande behandling är mer effektiv än varje delkomponent i sig(1). Sjukvården har viktig roll för att hjälpa och stödja rökare i deras försök att sluta röka (1). Många behöver professionell hjälp. Man uppskattar omkring 20-40% av rökarna försöker sluta röka varje år. Men de flesta försök utan stöd misslycka tyvärr. Bara 2-3 % är rökfria ett år senare. Kort rådgivning inom hälso- och sjukvården fördubblar chansen att ett rökstoppförsök lyckas. Intensiv avvänjning kan mångdubbla resultatet upp till 30%. Det är mycket viktigt att ta upp ämnet rökning med sina patienter annars signalerar man att rökningen inte är viktig för patientens hälsa % av rökarna är positiva till rådgivning enligt enkätundersökningar till svenska primärvårdspatienter. Det finns dos-respons-samband mellan intensiteten i rådgivning och behandling och dess effektivitet. Mer intensiv rådgivning och behandling ger bättre resultat. Bäst resultat nås när rådgivning och behandling kombineras med läkemedel (8). Så att med tanke på hälsovinster, kostnadseffektivitet samt resultatet är det väldigt viktigt att ge kort strukturerad rådgivning till alla rökande patienter. Det framkommer en vis tveksamhet hos en del individer vad gäller individuellt stöd vid rökavvänjning. En del individer vill själva försöka att sluta röka. Men detta skall inte förhindra vårdpersonalen från att ge aktiv information vad gäller individuellt stöd och uppföljning via rökavvänjningssjuksköterska. Det är också viktigt att vid varje patientkontakt informera att det finns hjälp för att sluta röka och att vi kan hjälpa dem i deras försök till rökstopp. Av alla som vill sluta röka vill var tredje också hjälp(8). En annan grupp som röker fortfarande i hög sträckning är personer födda utanför Sverige. På 1980-talet var daglig rökning vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar. Detta gäller fortfarande bland män men bland kvinnor är det från mitten 1990-talet och framåt, andra generationens invandrare som är de som röker i störst sträckning. Det går dock inte att generalisera utan stora variationer finns mellan olika invandra grupper och mellan kvinnor och män. Skillnader beror på att dessa personers tobaksvanor är en spegling av tobaksbruket i respektive ursprungsland(8). Tobaksbruket bidrar också till de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Tobaksavvänjning anses vara en av världens mest kostnadseffektiva behandlingar. Trots det har 3 av 10 vårdcentraler inte tillgång till tobaksavvänjare. Att systematiskt utnyttja de löpande patientkontakterna för att ge kort, strukturerad rådgivning är basen för en framgångsrik tobaksavvänjning. Tillslut är det värt att nämna de politiska delmålen för att minska tobaksbruket.
9 Detta förklaras av regeringen i 4 delmål för att minska tobaksbruket till år Livsstart och föräldrar. Tobaksfri livsstart innebär att inga foster eller nyfödda skall utsättes för tobak. Detta ställer stora krav på MVC-er. En socialt mycket utsatt grupp är tonårsmammor. Vid inskrivningen till MVC röker 23,7% och vid senare graviditet är andelen 18%. Mellan åren minskar andelen rökande bland mammor och pappor med 1 respektive 2 procent. 2. Barn och ungdomar År 2014 skall andel unga som börjar röka eller snusa halverats. Här ställs kraven på skolan som skall påverka unga. Under 2000-talet har rökningen bland 15-åringar minskat men de senaste åren har den ökat igen framför allt hos pojkar. Även på gymnasiet har rökning blivit vanligare bland både flickor och pojkar. Bland 15-åringar uppgavs 22% av pojkar och 28% av flickor rökte år Vuxna och utsatta grupper Rökning är idag vanligare bland arbetare, korttidsutbildade, socialt och ekonomiskt utsatta samt i vissa invandragrupper. Målet är att halvera rökningen bland dessa grupper till år Passiv rökning Referenser 1.SBU Rapport 1998, Metoder för rökavvänjning 2.Buprppion (Zyban ) vid rökavvänjning, SBU publicerad ,reviderad Pharmacotherapy for Nicotine Dependence( Jack E. Henningfield, PhD; Reginald V. Fant.PhD; August R.Buchhalter,PhD;Maxine L. Stitzer,PhD) CA Cancer J Clin 2005;55: Efficacy of bupropion for cessation in smokers with a former history of major depression or alcoholism( K. E. Hayford, C.A.Patten, T. A. Rummans, et al) British Journal of Psychatry(1999). 174, fhi.se FASS 7.Tobaksfakta fhi Frågor och svar om rapporten rökning-produktionsbortfall och sjukvårdskostnader, statens folkhälsoinstitut 10.Pfizerstudie 2009, Champix säkert och effektivt för rökare med hjärt- och kärlsjukdom.
10
Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merEffektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merDin guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta
Läs merLite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs mertobaksberoende Allmänna synpunkter
Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merTobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter
Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org
Läs merIntroduktion Före gruppträffar
Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen
Läs merBirgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU
Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Rökning Röksug och abstinenssymtom Dopamin Frisättning av signalsubstanser + Receptorer och nervimpulser anpassas till
Läs merFaktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka
Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:
Läs merEn stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,
En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter
Läs merEn bildserie om tobaksavvänjning
En bildserie om tobaksavvänjning Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Läs merLäkemedel vid rökstopp
Läkemedel vid rökstopp 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Foto: Yanan Li Layout: Caroline
Läs merRÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS
RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889
Läs merLäkemedel vid rökstopp
Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen
Läs merSluta röka, börja leva
Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara
Läs merHÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER
HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.
Läs merFörbered rökstoppet 1
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merEnkät. från Sluta-Röka-Linjen
Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är
Läs merSluta röka, börja leva
Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt
Läs merI denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett
Läs merRådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning
Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Linköping 2011-10-06 Barbro Holm Ivarsson Ladda ner Leg psykolog PP:n här Psykologer Mot Tobak www.psykologermottobak.org 2011-10-02 Socialstyrelsens
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:112 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:52 av Sonia Lunnergård (kd) om att landstinget bör utlysa en kampanj för att minska snuskonsumtionen Föredragande landstingsråd:
Läs merVad vinner du på att sluta röka?
Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen
Läs merVad vinner du på att sluta röka?
Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och
Läs merTobaksavvänjning av psykiskt sjuka
Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordf Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org www.barbroivarsson.se Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan
Läs merFri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk
Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen
Läs merRökning, motiverande samtal och socialt arbete
Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat
Läs merSÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merArbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin
Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster
Läs merSluta med tobak och få en bättre hälsa
Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker
Läs merRökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18
Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från
Läs merNamn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)
Läs merRökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning
Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i
Läs merTobaksavvänjning - Fördjupat stöd
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal
Läs merI denna broschyrserie ingår:
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer
Läs merHJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Läs merHUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?
HUR SER DEN REKOMMENDERADE TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? Agneta Hjalmarson Docent, psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen för tobaksavvänjning 1. Specialisthjälp till rökare/snusare 2. Metodutveckling
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merHJÄLP ATT SLUTA RÖKA
HJÄLP ATT SLUTA RÖKA BÖRJA LEVA FULLT UT HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA RÖKNING ÄR MER ÄN BARA EN DÅLIG VANA För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa. Medicinska studier visar att rökning inte enbart
Läs merVåra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention
Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra olika roller i det tobaksförebyggande arbetet främja hälsa, förebygga,
Läs mer12-månaders-uppföljning
Löpnummer: 12-månaders-uppföljning från Sluta-Röka-Linjen Nu har det gått ungefär ett år sen din första kontakt med Sluta- Röka-Linjen. Vi är tacksamma om du besvarar denna enkät om hur det gått för dig.
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merLevnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 14 nov 2012 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merApotekets råd om. Sluta röka
Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen
Läs merEn kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Läs merVinsterna märks direkt
Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat
Läs merNationellt tobaksarbete
Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merRemeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Läs merfoto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus
foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för patienter
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information
Läs merTobaksavvänjning i hälso- och sjukvården
Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen statens
Läs merFolkhälsoutvecklare ansvarar för att informera tobaksavvänjare samt använda dokumentet vid utbildning av nya tobaksavvänjare.
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1() Dokument ID: 0-1 Fastställandedatum: 01-0-1 Giltigt t.o.m.: 01-0-1 Upprättare: Annika H Kandén Fastställare: Göran Angergård Tobaksavvänjning - dokumentation i
Läs merTobaksavvänjning för ungdomar
Tobaksavvänjning för ungdomar Jesper Hellberg Anette Larsson Tobakspreventiva Enheten, Lungkliniken, USÖ Tobaksavvänjning hos TPE Ta emot patienter för rök/snusslutarstöd pat får tid inom 2-4v eller snabbare
Läs merRökfritt liv. - en litteraturlista
Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,
Läs merTobaksavvänjning - Fördjupat stöd
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal
Läs merTobaksavvänjning - Fördjupat stöd
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal
Läs merTobak- vattenpipa cannabis Finns samband?
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%
Läs merBilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)
Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas
Läs merAgneta Hjalmarson 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT. Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak
1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT OCH VIKTIGT I VÅR TOBAKSAVVÄNJNINGSMETOD? 2. E-CIGARETT, ÄR DEN BRA? 3. UTVÄRDERING AV TOBAKSAVVÄNJNING Agneta Hjalmarson Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen
Läs merTobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson
Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson Kostnad /vunnet levnadsår Behandling av måttlig hypertoni 249000:- Rökavvänjningsråd (där 1% av pat.slutar
Läs merStopp och Håll ut! 1
Stopp och Håll ut! 1 2 Att sluta röka och snusa och tiden efter I den här broschyren beskrivs beroendet, abstinensbesvären och hur man kan klara den första tiden efter ett tobaksstopp. Du kanske har förberett
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mertumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Läs merTobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet
2012-01-18 Dnr 26-46-2012 Generaldirektören Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet Inledning Denna tobakspolicy och riktlinjer ersätter motsvarande reglering från 2008 (dnr 26-115- 2008).
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merGrundutbildning i tobaksavvänjning
Grundutbildning i tobaksavvänjning Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk -
Läs merNiklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?
Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria
Läs merVälkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak
Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merTobaksavvänjning i arbetslivet
Tobaksavvänjning i arbetslivet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se Annelie Johansson Hälsopedagog, dipl. Tobaksavvänjare
Läs merSluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009
Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv
Läs merMaria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12
Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Läs merTobaksfria barn och ungdomar
Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar
Läs merTobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus
Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs mer17 Rökning och snus. Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes. Några effekter av rökning på kroppsfunktionerna
17 Rökning och snus Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes Att rökning påverkar alla organ i kroppen negativt och leder till för tidigt åldrande och förkortar livet 5-10 år är välkänt. Rökning
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett
Läs merTobaksavvänjning i arbetslivet
Tobaksavvänjning i arbetslivet Annelie Johansson Hälsoutvecklare, dipl. Tobaksavvänjare Avonova Hälsa företagshälsovård, Sluta-röka linjen Annelie.johansson@avonova.se Varför ska arbetsgivaren bry sig?
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs mer