Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
|
|
- Roger Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer
2 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och omständigheter Professionell Klienters kompetens erfarenhet & Effektiv metodik önskemål Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål. Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000 Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen
3 Från Socialstyrelsens webbsida 2010:
4 Två spår när det gäller professionens kunskap Den professionella expertisen är att tillämpa EBP brukarens kunskap och forskningen det centrala De yrkesverksammas kunskap mer eller mindre artikulerad mer eller mindre dokumenterad mer eller mindre entydig kollektivt minne
5 Det professionella perspektivet Insatser kan bero på vem den enskilde träffar och var man bor. Ideologi, ekonomi och tradition styr lika som eller mer än dokumenterad kunskap och klientens behov/önskemål. Den kollegiala dialogen nödvändig. (Jan Blomqvist 2008) De beprövade erfarenheterna bör systematiseras, kanske genom att socialsekreterare reflekterar tillsammans i kollegiala samtal, att man bygger upp erfarenhetsbanker där innehållet i arbetet artikuleras så pass tydligt att erfarenheterna kan användas för andra sammanhang. (Billinger, K i Socionomen 2010/6)
6 Beprövad erfarenhet Kriterier enligt Lars Oscarsson: Professionsburen Kommunicerad Dokumenterad Kritiskt granskad Normativ
7 Exempel på hur den erfarenhetsbaserade kunskapen kan synliggöras, organisationssnivå Arenor för kollegial dialog, reflektion FoU-arbete, t ex som i cirkel om uppsökande arbete bland vuxna, Processbeskrivning, t ex Mini-Maria Verksamhetsbeskrivning, t ex Familjehuset Partille Kvalitetsarbete, t ex Översikten i Göteborgs Stad
8 FoU-cirkeln Ett tiotal personer träffas tillsammans med en forskare vid åtta tillfällen. Relevanta teman fastställs. Dialog. Anteckningar vid träffarna. Var och en skriver utifrån sin verksamhet. Inbjudna föreläsare. Intervjuer med brukare. Auskultation i varandras verksamhet. Tar del av vetenskaplig litteratur. Var och en skriver, sammanställs i en gemensam dokumentation (se Publikationer, Övriga skrifter mars 2010 Uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna)
9 Processbeskrivning a la Mini-Maria Yrkesroller Insatser på olika nivåer Behandling som en process med olika delar, hur gör man, vad är viktigt etc Viktiga erfarenheter
10 Familjehuset Partille Forskarstöd Verksamhetsbeskrivningar utifrån Vad man vill åstadkomma med verksamheten Till vilka den vänder sig Hur den bedrivs Hur man tar reda på resultatet Vad man vill behålla respektive ändra på
11 Familjehuset är ett exempel på hur Socialstyrelsen beskriver vikten av dokumentation: En klar och tydlig dokumentation av de olika delarna i en insats eller verksamhet är en förutsättning för goda verksamhetsbeskrivningar och planering av kommande verksamhet. Ett ytterligare skäl för en sådan dokumentation är att synliggöra insatsens eller verksamhetens innehåll för såväl brukare som beslutsfattare och forskare. Några viktiga aspekter att ha med i en beskrivning av en verksamhet är till exempel följande: Teoretisk och vetenskaplig grund Syfte med insatsen Struktur och utförande Innehåll Uppföljning (ur Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Socialstyrelsen)
12 Kvalitetsarbete Vilket uppdrag har vi? Vilka mål har vi? Hur ska målen mätas? Etc T ex Översikten i Göteborgs Stad med en mall för verksamhetsbeskrivning
13 Översiktens innehåll (Göteborgs Stad) Allmän del 1. Verksamhetsidé Beskriv kortfattat vad verksamheten gör, varför den finns till och för vilka den finns till, utifrån styrdokument och uppdragshandling. 2. De som organisationen är till för och deras behov och förväntningar Beskriv vilka verksamheten finns till för. Dela in de ni är till för i kategorier. Specificera vilka behov de har. Ta stöd av hur uppdraget är formulerat. 3. Konkurrenssituation Beskriv hur konkurrenssituationen ser ut - finns det verksamheter i er omgivning, offentliga eller privata, som påverkar er och i så fall hur? Ta stöd av SWOT analysen, punkt 3 Strategisk del. 4. Verksamhetens processtruktur Redogör för verksamhetens huvud- och stödprocesser med en processkarta. Ange när processerna startar respektive slutar. 5. Organisations- och ledningsstruktur Beskriv er organisation med ett organisationsschema. 6. Medarbetare Beskriv era medarbetare i antal, utbildning, kategorier och även i ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. 7. Leverantörer och samarbetspartners Redogör för vilka som är verksamhetens viktigaste leverantörer och samarbetsparters. 8. Lagar och styrdokument av speciell betydelse Gör en förteckning över de viktigaste lagarna och styrande dokumenten (förordningar, riktlinjer eller liknande) som gäller för er verksamhet. 9. Anläggningar och deras ändamål Beskriv verksamhetens viktigaste anläggningar och deras ändamål. S trategisk del 1. Vision Beskriv vilken vision ni har för er verksamhet. 2. Värderingar Beskriv vilka förhållningssätt/värderingar som präglar er verksamhet. 3. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter Beskriv verksamhetens styrkor, svagheter, hot och möjligheter genom att göra en SWOT analys. 4. Viktiga framgångsfaktorer Identifiera vad i verksamheten som leder till framgång. Beskriv era framgångsfaktorer. 5. Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Beskriv vilka strategier och övergripande planer ni har på lång sikt. 6. Mål- och handlingsplaner på kort sikt i sammanfattning Beskriv vilka mål och handlingsplaner har ni på kort sikt.
14 Dokumentation, Social Resurs Göteborgs Stad Individdokumentation Dokumentationsskyldighet i individärenden vid handläggning, beslut och genomförande enligt SoL, LSS och HSL Individdokumentation som underlag för planering, genomförande och uppföljning av insatser Verksamhetsdokumentation Synpunkter och klagomål Fel och brister Anmälan enl t ex Lex Sara och Lex Maria Avidentifierad individdokumentation, uppföljning av insatser på individnivå Mängdstatistik, prestationer och utfall Dokumentation för kunskaps- och verksamhetsutveckling Om målgrupper, insatser och resultat Brukares erfarenheter av insatser och resultat Uppföljning och utvärdering
15 Hur synliggörs den professionella kunskapen på en individnivå? Tydliggörande i samtalet Utredningen, dokumentationen Bilder som kommer fram genom systematiska bedömningsinstrument
16 Programteori Som grund för att få en gemensam bild av verksamheten och som underlag för uppföljning/utvärdering
17 Programteori Förutsättningar Processer Allt som går in i en verksamhet, främst pengar och personal. Kunskapsbas. Vad som görs för att åtgärda ett givet problem (verksamhetens uppdrag). Hur, vilka aktörer, när? R E Prestationer De direkta produkterna av processerna. S U L Effekter Den skillnad som processer/prestationer T gör för ett målobjekt (individ, organisation, A samhälle). T Effekter kan vara på kort och lång sikt; avse individ/organisation/samhälle;
18 Uppföljning/utvärdering Individnivå Struktur? Process? Prestationer? Effekt?
19 Kollektiv nivå, verksamhet, lokal uppföljning Struktur? Process? Prestationer? Effekter? Aggregerad från individnivån? Särskilda mätetal?
20 Några grundfrågor för uppföljning och utvärdering Vad är det som ska utvärderas? Hur är det som ska värderas tänkt att fungera? Använd programteori. Vilka intressenter finns? Vilket är syftet med utvärderingen? Vilka resurser finns? Vilka frågor vill jag få svar på? Vilka metoder ska användas för att söka svaren? Hur ska resultaten bedömas? Hur ska resultaten användas?
21 Några råd Kolla vad som redan görs inom organisationen och av andra Vad är meningsfullt, användbart och begripligt? Bidra inte till att mata utvärderingsmonstret Skapa former för användning och lärande från början Det är det enkla som är det svåra! Se exempel från Umeå i att forma lokal uppföljning Publicerat Konferensdokumentation 26 maj 2010
Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer
Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR 2011-08-25 FoU i det evidensbaserade projektet dags
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad
Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man
Beslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Enkät & Analysmetoden
3a Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. Följande tre underlag används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 för organisationer med färre än 200 medarbetare och i Kvalitetsutmärkelsen
Individbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04
Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga
Nulägesanalys 2015. Förvaltning/Bolag
Nulägesanalys 2015 Förvaltning/Bolag Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 5 Verksamhetsidé/Uppdrag... 5 Dem som organisationen är till för och deras behov och förväntningar... 5 Konkurrenssituation...
Individbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Presentation i Göteborgs Stad, Region Väster 2011-11-10 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby Frågeställningen från planeringsledare med flera i Region Väster inför idag var: Hur åstadkommer
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Professionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Presentation i Sjuhärad/Boråsregionen Oktober 2012 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby Att arbeta evidensbaserat innebär att Man som vårdarbetare är tvungen att ta sina egna och sina
LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad
Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling. Jan Hjelte 150916
Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling Jan Hjelte 150916 Lokal uppföljning och en evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Forskning Praktikens erfarenheter Brukarnas
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun 2 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4 Kvalitetsmål...4 Kvalitetsgarantier...5
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 2014-10-20 Högskolan Dalarnas roll Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?
Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten? Carina Abrahamson Löfström 2016-04-26 Evidensbaserad medicin undervisning omvårdnad management design HR praktik osv Vad är evidensbaserad
8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Från ord till handling
Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas
FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP
FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP En EvidensBaserad Praktik omvärlden Kunskapsstyrning av praktiken Kunskapsanvändning
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00
Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare
Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument
Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik
Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap. 4 SoL. Den
Skola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Att utvärdera nyttan av FoU
Att utvärdera nyttan av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman, Studentlitteratur
Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården
Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete
VFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Kvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Samverkan vad, hur och varför?
Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av
Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Bilaga 35 Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005 Reviderad 2011 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4
Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)
Avvikelser och Lex Sarah Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare) SAS, socialt ansvarig samordnare Genomför utredningar och granskningar som syftar till att säkerställa att verksamheterna
Mål och uppföljning. marco.fredin@grkom.se 0761-30 77 65. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Mål och uppföljning marco.fredin@grkom.se 0761-30 77 65 Som vi påpekat redan i inledningen finns ett tydligt exempel i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf där goda insatser (processkvaliteten) är det
De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer
Harriet Lundefors Oscarsson Reflektioner ur socialtjänstens praktikperspektiv De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer evidensbaserad missbruksbehandling i praktiken. En sådan praktik
LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Riktlinje för riskanalys
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg
Kvalitetsutmärkelsen Sid 1
Kvalitetsutmärkelsen 2019 Sid 1 En individ lär så länge hon lever En organisation lever så länge den lär (Per Albinsson, fil. dr.) Sid 2 Stadens program för kvalitetsutveckling Stadens program för kvalitetsutveckling
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Evidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?
EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR? MÖTESPLATS FOU VÄLFÄRD YASURAGI HASSELUDDEN, STOCKHOLM, 29-30 AUG 2012. Kajsa Svanevie, Fil.Dr. socialt arbete Institutionen för socialt arbete (anknuten) Umeå
Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012
Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem
1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer
Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning
Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens
SOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Ann-Kristin Sandebjer 2017-10-26 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes-
FORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Baslinjemätning. Systematisk uppföljning UIV Dalarna. Baslinjemätning - UIV - Dalarna
Baslinjemätning Systematisk uppföljning UIV Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 14-2-4 Bakgrund - Systematisk uppföljning UIV Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund
BAS-kurs i Skövde 23 april 2013 - Dokumentation - Utrednings- och bedömningsmodellen i NR Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund Nationella riktlinjer för
Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola
Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer
UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
ANVISNING FÖR DELTAGARE I STOCKHOLM STADS KVALITETSUTMÄRKELSE 2009
STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN SID 1 (6) 2009-01-19 info ANVISNING FÖR DELTAGARE I STOCKHOLM STADS KVALITETSUTMÄRKELSE 2009 Att delta i Stockholm stads Kvalitetsutmärkelse innebär för de flesta
Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?
Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan