Mål och uppföljning GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mål och uppföljning. marco.fredin@grkom.se 0761-30 77 65. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND"

Per-Erik Hans Jakobsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Mål och uppföljning

2 Som vi påpekat redan i inledningen finns ett tydligt exempel i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf där goda insatser (processkvaliteten) är det som lyfts fram, resultataspekterna nämns över huvud taget inte. Det riskerar att skymma att ett övergripande syfte med socialt arbete är att vidmakthålla en god eller förbättra bristande livskvalitet hos de människor man är satt att hjälpa. I synnerhet förtjänar klienters subjektiva upplevelser av välfärd och välbefinnande större uppmärksamhet, både i utvärderingslitteraturen och i utvärderingspraktiken. Dels av etiska skäl (socialt arbete finns primärt till för klienterna), dels av metodologiska skäl (klienters subjektiva upplevelser är en central kunskapskälla för dem som bedriver och ansvarar för socialt arbete.) Blom, Björn & Morén Stefan. (2011 Utvärdering i socialt arbete Utgångspunkter, modeller och användning)

3 Öppna jämförelser och SoS tillsyn visar bland annat brister i: Samverkan Mål, dokumentation och uppföljning Brister i delaktighet och brukarmedverkan Alltså: tydlig styrning och uppföljning saknas inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst

5 Styrande dokument insatserna ska vara av god kvalitet (SoL 3 kap 3) socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kvalitetsledning (SOSFS 2011:9) alla inom socialtjänsten är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete (SoL 14 kap. 2 )

6 Exempel på lokal styrning: Kommunfullmäktiges budget ambition/övergripande mål inom missbruks/beroendeområdet Kommunstyrelsens uppföljning av måluppfyllelse Socialnämndens mål och inriktningsdokument Socialnämndens budget Förvaltningsövergripande verksamhetsplan Verksamhetens/enhetens verksamhetsplan (med operationella/uppföljningsbara mål?)

7 Exempel på nämndmål Satsa på hemmaplanslösningar Öppenvård ska öka Antal vårddygn ska inte öka Öka kompetensen Minskat antal ungdomar med missbruksproblem Förebyggande insatser ska utvecklas Behoven ska minska Kriminalitet och missbruk ska minska 20 december 2012

8 Exempel på enhets/verksamhetsmål utbildning MI, drogprevention etc. bättre samverkan med sjukvården vård/genomförandeplaner i ärendena ta hänsyn till barnperspektivet använda tydlig metod vid förhandsbedömningar klagomålshantering

9 Exempel Aktiviteter Mål Utbildning i mångfald Förbättrat bemötande Bättre behandlingsplanering/ motivationsarbete Färre drop-outs Följa upp insatser Nöjda brukare (påverkan på brukaren)

10 Vad många kommuner redovisar: verksamhetens nettokostnader (ekonomiskt perspektiv) kostnader för olika insatser vårddygn och genomsnittspriser hur vi samverkar med andra (verksamhetens processer) vilka aktiviteter verksamheterna gör arbetsmiljö/trivsel antal deltider personalens nöjdhet (medarbetarperspektiv NMI) vilken kompetens personalen har formellt

11 brukares syn på hur tjänster utförs (mätning av tjänstekvalitet årligen NKI) Alltså att beskriva vad/hur vi gör och vilka resurser som används produktivitetsmått - men inte effekter/värdering av nyttan med insatser

12 Tid för reflektion Hur ser den politiska styrningen ut, vilka uppdrag/inriktningsmål finns hos er? Hur omsätts de politiska ambitionerna i verksamheterna? Vilka resultat redovisas? Vad används resultaten till?

13 Målexempel vuxenenheten IFO Öka andelen brukare som värderar nyttan av insatserna från x till y Föräldrars värdering av sin förmåga att ta hand om sina barn ska öka från x till y Öka andelen insatser som avslutats enligt vård/genomförandeplan från x till y

14 Kvalitet (indikatorer) i socialtjänsten Är verksamheten ändamålsenlig om den: är rättssäker är tillgänglig präglas av bra bemötande bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet har klagomålshantering har välutbildad personal har överenskommelser med sjukvården

15 Ambitionen är att Öppna jämförelser i högre utsträckning ska fokusera på resultatindikatorer Resultatindikator Syftet med indikatorn Mäter resultat ur ett brukarperspektiv Utvecklingssteg för Öppna jämförelser inom ett nytt område I ett tredje steg är det viktigt att faktiskt kunna mäta t.ex. brukarens upplevda kvalitet för att utvärdera om det arbete som bedrivs är effektivt ur brukarens perspektiv Processindikator Mäter förutsättningar för resultat genom att fokusera på vad som görs I ett andra steg är det viktigt att socialtjänsten använder de befintliga strukturerna på ett sätt som sannolikt påverkar brukarkvaliteten positivt Strukturindikator Mäter förutsättningar för processer och resultat I ett första steg är det viktigt att socialtjänsten har strukturer som ger nödvändiga förutsättningar för att kunna nå brukarkvalitet 15

16 Ambitionen är att Öppna jämförelser i högre utsträckning ska fokusera på resultatindikatorer Resultatindikator Syftet med indikatorn Mäter resultat ur ett brukarperspektiv Utvecklingssteg för Öppna jämförelser inom ett nytt område I ett första steg är det viktigt att faktiskt kunna mäta brukarens upplevda kvalitet för att utvärdera om det arbete som bedrivs är effektivt ur brukarens perspektiv Processindikator Mäter förutsättningar för resultat genom att fokusera på vad som görs I ett andra steg är det viktigt att socialtjänsten ser över och förbättrar de befintliga strukturerna på ett sätt som påverkar brukarkvaliteten i positiv riktning Strukturindikator Mäter förutsättningar för processer och resultat I ett tredje steg är det viktigt att socialtjänsten har strukturer som ger nödvändiga förutsättningar för att stödja processkvaliteten 16

17 Den politiska ledningen Fråga efter systematisk uppföljning av insatser baserade på brukares uppfattning Fråga efter resultat/brukares värdering av de insatser de fått ta del av Läs gärna Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruks- och beroendevården

18 Chefstöd vid implementering Skriften innehåller korta avsnitt om: styrdokument och hur verksamheten förhåller sig till dessa uppföljning (varför, och hur ska resultaten användas) målformuleringar med stöd av lokal uppföljning*) förutsättningar för verksamhetsutveckling genom lokal uppföljning externt stöd till chefer vid implementering

19 Verksamhetsledningen Dialog med personalen om styrdokument och förväntningar utifrån dessa Dialog med personalen om tänkta uppföljningsmodellens syfte, möjligheter och begränsningar och säkra fortlöpande användning Upprättar nya mål med fokus på brukarnytta Fortlöpande dialog med personalen om verksamhetens mål, aktiviteter och resultat och kommunicerar dessa med intressenter i omvärlden

20 Förutsättningar för målstyrning/verksamhetsutveckling att handläggare har nytta av att bidra till uppföljning att det är möjligt att följa upp verksamhetens resultat att det finns mål som är kopplade till brukarnytta/önskvärd effekt att det finns angivet hur målen ska nås (aktiviteter) att chefen säkrar en kontinuerlig användning av system för lokal uppföljning att ledningen/chefer/politiken efterfrågar resultat att resultaten används som stöd till verksamhetsutveckling (jmf egen verksamhet över tid och med andra)

Relevanta dokument

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Lokal uppföljning med stöd av UIV marco.fredin@grkom.se 076-0 77 65 Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna