Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september

Transkript

1 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september

2 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin Alexanderson, cirkelledare i Dalarna Sara Quarles van Ufford, cirkeldeltagare från Falu kommun i Dalarna

3 Ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Allmänna Barnhuset och sju FoU-enheter i Sverige + FoU i Umeå

4 Vilka deltar i projektet? 61 socialsekreterare 7 FoU-kontaktpersoner 7 Cirkelledare / handledare 40 IFO-chefer Socialnämndspolitiker 118 personer i 37 kommuner

5 Projektets syfte Att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar

6 Utgångspunkter FN:s deklaration om barnets rättigheter (artikel 12) Aktuell lagstiftning (SoL, LVU, FB LBU?) Idén om evidensbaserad praktik (EBP) ( brukaren som kunskapskälla )

7 Bikupediskussion 1 Vad innebär brukarmedverkan i den sociala barnavården, tänker du?

8 Ett utvecklingsarbete i 3 steg Fas 1 ( ) forskningscirklar Fas 2 ( ) pröva och utveckla arbetssätt och strukturer Fas 3 ( ) en utvärderande forskningsstudie

9 Fas 1 forskningscirklarna 8-11 socialarbetare + cirkelledare & FoUkontaktperson Cirka 10 träffar under två terminer Gemensam teoretisk referensram Diskutera och problematisera centrala begrepp Medvetandegöra och kritiskt reflektera över egna förhållningssätt och strategier Genomföra en studie med barn / unga som informanter

10 Idéer till nya arbetssätt / strukturer att pröva i Fas 2 Dokumentation av cirklarnas arbete Skriftlig rapport med sammanställning och analys av arbetet i forskningscirklarna + Gemensamma aktiviteter i Barnhusets regi

11 Bikupediskussion 2 Ska barn och unga vara delaktiga i den sociala barnavården och varför?

12 Varför ska barn och ungdomar vara delaktiga? Juridiska skäl: det tillhör de mänskliga rättigheterna, det påbjuds i lagstiftning Pragmatiska skäl: om barn blir lyssnade på och får sina synpunkter genuint beaktade blir planer och beslut bättre och mera hållbara Terapeutiska skäl: om barn involveras i att påverka sitt eget öde underlättar det deras återhämtning från svårigheter, ökar självkänslan och den egna kompetensen Etiska skäl: delaktighet minskar maktobalansen mellan barn och vuxna och negativa följder därav Filosofiska skäl: om man värdesätter barns välfärd och intressen måste man också värdesätta deras synpunkter och röst

13 Former av deltagande på olika nivåer olika grader av inflytande och olika former Strukturnivå T ex Brukarråd, patientnämnd Verksamhets- eller gruppnivå T ex Brukarrevision, enkäter, fokusgrupper Deltagande Inflytande Dialog Konsultation Information Individnivå Individuell och kollektiv form

14 En modell för att analysera barns brukarmedverkan flera nivåer 5. Barn delar makt och Ansvar över beslutsfattande 4. Barn involveras i beslutsfattande 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 1. Barn blir lyssnade till ÖPPNINGAR MÖJLIGHETER SKYLDIGHETER Shier (2001) Pathways to participation (Barn och ungas väg till delaktighet)

15 Exemplet Dalarna Fokus på barnavårdsutredningsprocessen och det enskilda barnet individnivå Kunskapskällor: professionellas erfarenheter, lagar och regler, praxis den teoretiska referensramen forskningskunskap intervjuer med barn och unga, maskrosbarns erfarenheter studie av den sociala utredningen och intervjuer med utredaren/socialarbetaren En tjänstekarta utarbetades

16 Vision Dalarna Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv.

17 Professionellt administrativt perspektiv Barnets delaktighet vid inledning av utredning och formulerandet av utredningsplan - en del av tjänstekartan Siffrorna inom ( ) anger graden av delaktighet utifrån Shiers modell 1. Att samtala/ observera/ interagera med barnet enskilt och/eller tillsammans med vårdnadshavare. Undantag ska dokumenteras (1) 2. Att barnets åsikter om de kontakter som ska tas och de behovsområden som ska ingå i utredningen framgår av utredningsplanen (3) 3. Att utredningsplanen kommuniceras med barnet (2) 4. Att det framgår av planen när och varför barnsamtal ska hållas (0) 5. Det ska framgå hur den färdiga utredningen ska kommuniceras med barnet. Formen bestäms i dialog med barnet (4).

18 Förvissa dig om att jag förstår varför jag är här Ge mig möjlighet bestämma tid och plats Låt mig bestämma om jag vill ha en trygghetsperson med mig Förklara för mig vad en utredning är Berätta för mig vilka som ska tillfrågas i utredningen, i vilket syfte och fråga mig vad jag tycker Förbered mig inför möten; vad de ska handla om, vilka ska delta

19 Berätta för mig hur den information jag lämnar ska användas Ge mig utrymme att berätta försök förstå mig, fråga mig varför jag gör saker Fråga mig och beakta vad jag tycker behöver förändras i min livssituation Gör det möjligt för mig att kontakta dig under utredningstiden Fråga mig och beakta vilken hjälp jag behöver Visa mig den nästan färdiga utredningen

20 Ge mig möjlighet att korrigera eller lägga till Berätta för mig vad som står i utredningen Berätta och förklara resultatet av utredningen för mig Berätta för mig vilka som kommer att få läsa den Berätta för mig om vi inte ska träffas mer Hjälp mig berätta min historia för en eventuell ny person som ska ge mig stöd Du är viktig för mig ge mig tid Jag är en kunskapskälla

21 V. Kvalitetssäkringsaktivitet (en del av tjänstekartan) Intervjua något av kollegans barn en gång/år Upplever sig barnet delaktigt på det sätt som kartan anger? Sammanställning, analys. Gör vi det vi säger att vi ska göra? Förbättringsområden? Återföring chefer och politiker

22 Bikupediskussion 3 Vilket inflytande har barn och ungdomar i din verksamhet? Hur skulle den kunna ökas?

23 Arbetssätt och modeller från övriga forskningscirklar Reflekterande cirklar för socialarbetare; BUD-cirklar (Skåne) Systematisk utvärdering och återkoppling av barnsamtal, inspirerat av KOR (Fyrbodal) Intervjuer som modell för att tillvarata barns röster i socialtjänsten (Västernorrland) Arbetssätt för att göra ungdomar delaktiga i genomförandeplanen (Kalmar) Barnets egen utredning; Hallstamodellen (Västmanland) Barninriktat informationsmaterial och chat-forum (Uppsala)

24 Några reflektioner Mind the Gap

25 Illustratör: Karin Södergren