Presentation av arbetet med ett forsknings- och utvecklingsprojekt om barns delaktighet i Norrtälje
|
|
- Marianne Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Presentation av arbetet med ett forsknings- och utvecklingsprojekt om barns delaktighet i Norrtälje Seminarium med forskarnätverket Barn som anhöriga Lotta Berg Eklundh
2 Vilken sorts forskningsprojekt är detta? Projektet består av följande delar: Forskningscirkel i syfte att utarbeta material som ska öka barnens delaktighet i socialtjänstens arbete en processtudie Pilottest av Norrtäljemodellen med utvärdering av detta en utvärderingsstudie. Implementeringsstudie hur går det att införa material som ska öka barnens delaktighet.
3 Syfte och forskningsfrågor för Norrtäljeprojektet Syftet med projektet är dels att synliggöra frågeställningar som handlar om barnperspektiv och delaktighet, dels att formulera och utarbeta en modell för att öka barns delaktighet i socialtjänstens arbete med handläggning i Norrtälje. Ett ytterligare syfte med projektet är också att studera och dokumentera arbetsprocessen i forskningscirkeln som en del av lärandet.
4 Skäl för att göra barn delaktiga (Socialstyrelsen ) Etiska skäl. Delaktighet reducerar maktobalansen mellan barn och vuxna och de negativa följderna av denna. Filosofiska skäl. Om man värdesätter barns välfärd och intressen så måste man också värdesätta deras synpunkter och röst. Pragmatiska skäl. Om man blir lyssnad på och får sina synpunkter genuint beaktade blir planer bättre och mer hållbara. Terapeutiska skäl. Om barn involveras i att påverka sitt eget öde underlättar - det deras egen återhämtning från svårigheter, ökar självkänslan - och den egna kompetensen.
5 Barnperspektivet Fyra innebörder: Barns rätt Barns bästa Barns vilja Barns röst Att se verkligheten genom barns ögon Men också Barnperspektiv - den vuxne försöker se barnets behov ur olika situationer Barnets perspektiv - barnets egen berättelse om sina upplevelser och erfarenheter
6 Barns delaktighet inom socialtjänsten hur och när? Utredningen - Som informant om sin situation och sina erfarenheter. - Dialog, dvs återkoppling av vad man kommit fram till i utredningen och beslut Insatsen - Vid inledning, matchning osv. - Vid återkommande uppföljningar Avslutning och utvärdering Barnets delaktighet ska tillgodoses genom hela socialtjänstens process. (Berg Eklundh, 2012, 2015 a och b, 2017)
7 Vad gör man i en forskningscirkel? Reflektion över begreppen delaktighet, barns perspektiv, barnperspektiv, barnrättsperspektiv Reflektion kring det egna arbetssättet och arbetsplatsens praxis när det gäller barns möjligheter till delaktighet. Ta del av vad forskningen säger om barns delaktighet (genom t.ex. artiklar, rapporter). Reflektion och anknytning till H. Shiers teori om vägar till delaktighet, Pathway to participation. (a.a. 2001, samt Berg Eklundh 2010, 2012, 2015) Granskning av barnavårdsutredningar utifrån delaktighet, barns perspektiv och barnrättsperspektivet, med hjälp av delaktighetsstegen. Lyssna till barnen genom att intervjua barn och ungdomar som har/har haft erfarenhet av insatser från socialtjänsten.
8 Sammanfattning av forskningscirkeln 11 deltagare började, ett par tillkom under hösten och några slutade (pga. ändrade arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning eller barnafödande). 6 deltagare har fullföljt denna cirkel. En Norrtäljemodell för arbete med barns delaktighet har arbetats fram. Cirkeln har bestått av 13 tillfällen, arbetsledarna har bjudits in vid 3 tillfällen.
9 Arbetet i forskningscirkeln vad gjorde vi? Genomgång av arbetsprocesser för a) Placeringar b) Öppenvård avseende barns och ungas delaktighet Litteraturgenomgång deltagarna läste vetenskapliga texter Aktgranskning med analys av barnens delaktighet med stöd av Delaktighetstrappa, Shier (2001) och Berg Eklundh (2010). Barnintervjuer med barn/ungdomar Norrtäljemodellen för barns/ungdomars delaktighet arbetades fram. Pilottest 4 månader 2017 av Norrtäljemodellen.
10
11 Barn och ungas väg till delaktighet (Shier 2001, Berg Eklundh, 2010, 2012) Öppningar Möjligheter Skyldigheter 6. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett principiellt krav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 5. Barn involveras i beslutsfattande processer Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett principiellt krav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 4. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett principiellt krav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 3. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka åsikter och synpunkter? Är det ett principiellt krav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och sina synpunkter? 2. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett principiellt krav att barn ska bli lyssnade till? 1. Vuxna träffar men talar inte med barn (Ex. besök, hembesök) Är du beredd att träffa och lyssna på barn? Eller att observera t.ex. samspel. Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Eller möjliggör observation. Är det ett principiellt krav att träffa och lyssna på alla barn? 0. Vuxna träffar inte barnen. Är du beredd att träffa och lyssna på barn? Eller att observera t.ex. samspel Arbetar du på ett sätt som möjliggör att träffa barnen? Är det ett principiellt krav att (om möjligt) träffa alla barn?
12 Aktgranskningen Granskningen skedde genom läsning med en analys av materialet enligt de olika delarna i arbetsprocessen (se flödesschema) och delaktighetstrappan. Totalt sju akter blev granskade, 5 öppenvård, 2 familjehem. Svårigheter att i aktmaterialet hitta hur barnen görs delaktiga socialtjänstens arbete. Detta bör kunna lyftas fram tydligare. Ett mått kan vara hur ofta man träffar/talar med barnen. Där kan man se en stor variation från något enstaka till många samtal, vilket också varierar över tid. Tätare kontakter i början som sedan glesnade ut. För några fanns delaktighet vid utredningen men inte vid insatsens genomförande, eller tvärtom. En uppvisade viss delaktighet vid avslut. Sammanfattningsvis: Några goda exempel på hur barnen gjorts delaktiga kunde hittas i nästan alla granskningar, men det var ingen som i helhet fick godkänt att den stränga gruppen! Rutiner och stöd i arbetet krävs.
13 Arbetet med barnintervjuer Sex barnintervjuer har genomförts under våren. 3 flickor, 3 pojkar i åldrarna år. Deras erfarenheter handlade om insatser som var öppna (3 st. med KF. KP. Mini-Maria och familjebehandling) och slutenvård (3 st. i familjehem). Positiva erfarenheter: Att bli intervjuad var bra. - Rodret är bra ställe att träffas på. - Vissa personer är bra att prata med. - Bra om man blir lyssnad på och får prata i sin egen takt. - Bra att få bekräftelse, att man klarar sig bra. Negativa erfarenheter: - När man inte blir lyssnad på. - Att det kan vara jobbigt att gå till socialtjänsten. - Besvärligt när man måste byta ofta till nya kontakter. - Besvärligt när man inte förstår och inte någon förklarar.
14 Vad är Norrtäljemodellen? Norrtäljemodellen ska kunna användas vid handläggningen av alla ärenden med barn, ungdomar och deras familjer, i syfte att göra barnen mer delaktiga. Modellen består av Checklista för barnets delaktighet i socialtjänstens handläggning Återkoppling till barnet genom Ord och bildberättelse Återkoppling till barnet vid insats när Ord och bildberättelse ej sker, mall 1 Återkoppling till barnet vid ej insats när Ord och bildberättelse ej sker, mall 2 Mall för uppföljning utredning mall 3 Mall för uppföljning vid avslutning mall 4
15 Barnets återkoppling av utredning Mall vid beslut om insats När Ord- och bildberättelse ej har använts Förnamn på barnet: Födelseår: VARFÖR fakta och förklaring om varför socialtjänstens utredning har gjorts Vad hände innan utredningen? Vad har gjorts under utredningen? Vilka har jobbat med dig? Vad kommer att göras efter utredningen? Vilken insats är föreslagen? Varför? Mål med insatsen utifrån barnets tankar och vilja Förklaring och beskrivning hur barnet gjorts delaktig i utredning. Om beslut och insats inte stämmer med barnets önskemål/synpunkter Vilka kommer att jobba med dig? Schema med tidpunkter för olika kommande möten Vad vill du mer prata om?
16 Mall för uppföljning utredning Namn på dig som granskar Barnet (kön, f.år, initialer) Typ av utredning Hur kändes det att träffa socialtjänsten? Den du har träffat, vet du namnet på henne eller honom? Hur många gånger träffades ni? Var det för mycket? Var det för lite? Hur kändes det för dig att prata med..? Skala 1-5 Pratade.. på ett sätt du förstod? Hur kändes det att berätta om hur du har det? Hur tyckte du att de lyssnade/tog hänsyn till vad du sade? Skala 1-5 Vad hade man kunnat göra för att du ta mer hänsyn till din vilja/dina synpunkter? Socialtjänstens beslut Vet du vad man har bestämt? Har förklarat vad det innebär på ett sätt så att du förstår? Hur nöjd är du med det som blivit bestämt? Skala 1 5 Vad tror du att dina föräldrar tycker om det som har bestämts? Är det något mer som du tycker att jag borde veta? Är det något som du tycker vi borde bli bättre på när vi träffar barn? Tack för hjälpen!
17 Förberedelser inför Pilottestet Möten med Mottagningsgruppen för att gå igenom arbetet med Norrtäljemodellen, hur de ska arbeta med checklistorna vid alla aktualiseringar Alla medarbetare inom Familjeavdelningen bjöds in till ett seminarium då arbetet i forskningscirkeln och Norrtäljemodellen presenterades och dessutom bjöds de på en föreläsning med fil. dr. Inger Linblad om barns och ungas delaktighet i forskning och i praktiskt arbete. Dessutom anordnades en fokusgrupp med representanter från de olika enheterna om arbetet med barns delaktighet.
18 Forskningscirklar om barns delaktighet som nationellt forskningsprojekt. Norrtäljes forskningscirkel ingår som en del av ett nationellt forskningsprojekt som leds av FoU Sörmland (med finansiering av Allmänna Barnhuset). I studien ingår 4 regioner (med totalt 17 kommuner) under ledning av FoU i Sörmland, med dr. Ulla Beijer. Dokumentation från de deltagande kommunerna, policydokument, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser, före och efter forskningscirklarnas genomförande har samlats i- Enkäter har skickats ut vid två tillfällen till enhetschefer och medarbetare. Det samlade arbetet presenterades vid en spridningskonferens i Stockholm 19 september 2017, samt en kommande gemensam forskningsrapport.
19 Pilottest av Norrtäljemodellen Tidsperiod: Vad ska granskas? Hur de olika delarna av Norrtäljemodellen används. (Checklistan, återkoppling av utredning samt uppföljningar. Kvantitativ del: Uppföljningar november, december och januari. Då samlas alla datalistor avseende inkomna anmälningar/ansökningar in. Dessa följs sedan upp för att ge en bild om omfattning, ålder och kön på allt inkommet där checklista kan användas. Kommunens arbete med barns delaktighet granskas genom insamling av olika typer av dokument. Kvalitativ del: Aktgranskning för att samla in data och analysera i vilken utsträckning checklista och övrigt material använts. Fokusgrupper före och efter avseende barns delaktighet. Enkät till alla medarbetare om barns delaktighet.
20 Uppföljningar 1 och 2 Förhandsbedömningar (4 månader) som ej lett till aktualisering, 63 st. Åldrar: på 0 6 år: 19 st. 7 12, 10 st och 13 18: 31 st. Av de 63 st. deltog 9 st i samtal. Inkomna anmälningar som har aktualiserats Oktober 2017 Inkomna anmälningar 237 st, varav där utredning ej hade startas 124 st, eller pågår 95 st eller skrivits av 18 st. November 2017 Inkomna anmälningar 180 st, varav där utredning ej hade startas 78 st, eller pågår 64 st eller skrivits av 38 st
21 Ögonblicksbilder från december 2017 Dokumentation från samverkansmöte där frågan om barns delaktighet har lyfts. Genomgång av Fyren, kommunens kvalitetssäkringssystem avseende hur barns delaktighet formuleras i olika rutiner mm. Mail enkät till medarbetare från de olika enheterna inom Familjeavdelningen samt enheten för EKB, för att ta tempen på var arbetet befinner sig. Enhetschefer och socialchef ombedes också att i några meningar beskriva sin uppfattning om hur arbetet med barns delaktighet bedrivs i kommunen.
22 Återstående arbete i projektet Insamling, bearbetning och analys av insamlat material: - Statistik och datalistor - Checklistor - Fokusgrupp - Ögonblicksbilder - Enkäter till samtliga handläggare genomförs i samband med ärendedragning i 4 grupper. - Dokumentationsgenomgång Färdigställande av FoU-rapport FoU-seminarier
23 Några avslutande reflektioner En av de sju nordostkommunerna ville gå vidare med forskningscirkel och sedan genomföra pilotprojekt med test av en egen modell för delaktighet. Drygt 10 st startade och avsatte inledningsvis (termin 1, både seminarietiden och tid för enskilda uppgifter) Intresset fortsatte att vara stort men, de medarbetare som slutade (pga. andra arbetsuppgifter, barnledighet eller lämnade kommunen) ersattes inte av nya personer i gruppen. Ett ökande genomgående intresse för delaktighetsarbetet i socialtjänsten (Bl.a synligt genom dokumentation av APPT och samverkansmöten) men svårt att visa empiriskt! Andra kommuner visar intresse av att ta del av materialet.
24 Tack för er uppmärksamhet Ni är välkomna att kontakta mig på följande adress: Eller att kontakta mig på tel: Information om verksamheten på FoU Nordost kan hämtas på
FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer
www.fou.sormland.se FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN En nationell studie Barns delaktighet SoL, Kap. 11 Handläggning av ärenden: 10 När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant
Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00
Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin
När barnen får vara med och bestämma
FoU Fyrbodal När barnen får vara med och bestämma Spridningskonferens 28 februari 2013 Dokumentation av seminarie Jenny Mårtensson När barnen får vara med och bestämma Att arbeta för ett barn eller arbeta
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet. FoU Välfärd 110825 Seminarium 2d Implementering Lotta Berg Eklundh FoU Nordost BBIC-triangeln Hälsa Grundläggande
Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november
Medaktörskap i ArchSafeforskningen fortsatta steg Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Vad har hänt? Januari 2015 informationsmöten och diskussion i fokusgrupper (funktionshinderrörelsen)
VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv
VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter
Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet
Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet Jeanette Olsson Forskare, FoU i Väst GR 28 Februari 2018 Barnkonventionen Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. 196 länder har
Familjehemsplacerade barns röster
Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet
Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet Jeanette Olsson Forskare, FoU i Väst GR 30 JANUARI 2018 Barnkonventionen Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. 196 länder har
Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31
Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Barns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011
Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma
Erfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Redovisning till IVO av vidtagna åtgärder
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-12-02 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-01-29
Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet
Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31
Barnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Svar på granskningsrapport - Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2015.140 Datum: 2016-01-07 Enhetschef Barn- och ungdomsenheten Anne-Marie Blixt E-post: annemarie.blixt@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden
Erfarenhetsseminarie Västermodellen
Erfarenhetsseminarie Västermodellen 13 september EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Agenda 13.00-13.30 13.30-13.50 13.50-14.00 Gun o Ingrid bakgrund och sammanställt material Jeanette presenterar följeforskningsresultat
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering ATT FÅ INFORMATION Har du fått veta vad som ska hända / händer? Hur fick du reda på det? Vad har du fått reda på? Kunde något
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Smultronets förskola Från ht 2017 till vt 2018 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola barn 4 5 år Ansvariga
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika
BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Välkommen till Upplands-Bro kommunen som ger plats
Välkommen till Upplands-Bro kommunen som ger plats Min utredning www.upplands-bro.se Välkommen till Upplands-Bro och seminariet om arbetet med Min utredning Eva Folke, socialchef Webbsändning och möjlighet
Herrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande
Utvecklingsarbete som inspirerar
Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.
Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att
Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun
Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN: Förskolan ANSVARIGA FÖR PLANEN: Förskolechefen
Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09
Barn och ungas delaktighet i 6 K Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Sammanfattning Under 2011 gjordes en folkhälsokartläggning av Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga (kallas
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Barnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017
Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för stödenheten har genomförts
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se 1) Vad är barnperspektiv? Omsorgsperspektivet Beroende av
Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2014-2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.4.1-634/2015 Sida 1 (8) 2015-10-16 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden Utvärdering av kvalitetsgarantin
Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling
1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Barn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-18 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden
LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Beslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31
Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Östermalms stadsdelsförvaltning Kvalitetsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-24 Handläggare Carolina Bjurling Telefon: 08-50810052 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för barnets
Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016
Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskolan Hagabacken 2015/2016 Vår vision Alla barn i vår verksamhet är respekterade för den de är. Alla är olika men lika mycket värda.
Gröna Lunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Gröna Lunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,
Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek
Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser
www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren
Plan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:
Vad gör min LSS-handläggare? Tillsyn av myndighetsutövning inom LSS och hur de som söker en insats uppfattar handläggningsprocessen
Vad gör min LSS-handläggare? Tillsyn av myndighetsutövning inom LSS och hur de som söker en insats uppfattar handläggningsprocessen Riskbaserad tillsyn Ett arbetssätt och arbetsmetod som IVO använder sig
BBIC i Örebroregionen slutrapport..
BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Svar på granskningsrapport Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa
PROTOKOLL Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum: 2016-01-21 OAN 3 Dnr OAN.2015.140 Svar på granskningsrapport Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far
KVALITETSREDOVISNING Familjeenheten 2014
KVALITETSREDOVISNING Familjeenheten 2014 ENHET/ BUDGETENHET Familjeenheten TIDSPERIOD 2014 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Familjeenheten handlägger ärenden som gäller barn och ungdomar
Svar på granskning av rättssaker handläggning inom barn- och ungdomsvården
ö Österåker Sammanträdesprotokoll för Socialnämnden 2019-01-24 SN 1:5 Dnr. SN 2018/0086 Svar på granskning av rättssaker handläggning inom barn- och ungdomsvården Socialnämndens beslut 1. Godkänna föreliggande
Barns delaktighet och rätt att komma till tals i handläggning av LSS-insatser
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-05-04 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-508 25 611 Lotta Hedstad Telefon: 08-508 25 123 Till
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden
Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Rutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Kick Off Västermodellen. 18 oktober
Kick Off Västermodellen 18 oktober EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Agenda 08.00-08.30 08.30-09.00 09.00-10.00 10.00-10.20 10.20-11.30 11.30-12.00 Registrering Bakgrund och syfte med modellen Barns delaktighet
Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka
Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Förskola 1-5 år Ansvariga för arbetet Förskolechef och
Dagbarnvårdarnas plans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dagbarnvårdarnas plans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009
Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 TALARE FRÅN Länsstyrelsen Stockholm Margareta Florin Borlänge kommun Anette Wikblom IMS, Socialstyrelsen Catrine
Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)
DIGITAL KURS Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) KUGGHJULSMODELLEN I alla socialtjänstutredningar står barnets behov och livssituation i centrum för allt arbete som görs. Det är alltid
Backeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 17 VT 18 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling
Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona
Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Normer & värden.
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Humlans Förskola Natt & Dag Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva
Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av