Friskfaktorer och framgångsrik rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv
|
|
- Sten Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Friskfaktorer och framgångsrik rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv Forskning kring idrottsskada och rehabilitering från ett psykologiskt perspektiv domineras av försök att förstå vilka psykologiska mekanismer som leder till att idrottare mår dåligt under rehabiliteringen. Vidare har man traditionellt studerat idrottare som inte lyckas med att följa det upplagda träningsprogrammet eller slutar med idrotten trots goda fysiologiska förutsättningar. Denna artikel ämnar närmare klargöra vilka psykologiska faktorer som kan bidra till framgångsrik rehabilitering och hälsa, sk friskfaktorer. mats lundström urban johnsson Centrum för Idrottsvetenskap, sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad Definition av rehabilitering Ett sätt att närma sig frågan om vilka faktorer som kan påverka ett rehabiliteringsförlopp i en positiv riktning är genom en begreppsdefinition. Ordet rehabilitering betyder att ge upprättelse/att återge individen hennes värdighet. Som begrepp i samband med sjukdom/skada/ohälsa står rehabilitering för åtgärder/insatser i syfte att häva en funktionsnedsättning. FN s världsaktionsprogram för handikappade definierar rehabilitering som: en målinriktad och tidsbegränsad process som syftar till att sätta en av skada eller sjukdom drabbad människa i stånd att nå bästa möjliga psykiska, fysiska och/eller sociala funktionsnivå och därigenom ge honom möjligheter att förändra sitt eget liv (Marklund, 1992, s.26). Rehabilitering - en process Liknande resonemang med betoning på rehabilitering som en process förs av rehabiliteringsmedicinska kliniken i Umeå där rehabilitering definieras som en copingprocess i syfte att den enskilde individen skall återfå sin livstillfredställelse. Denna process anses påverkad av en mängd olika faktorer, t ex en upplevelse av arbetssituationen som meningsfull, målsättning, medicinsk rehabilitering, coping/ adaptionsförmåga (Kertz, Werner & Wesser, 1995). Även i Levi-Kagan-Theorells psykosociala modell (se figur 1) framhålls att graden av hälsa och välbefinnande påverkas i en process där ett antal faktorer påverkar varandra. Ett begrepp som här tillmäts stor betydelse är det så kallade individuella programmet som avser de förmågor, åsikter, preferenser, fördomar och kunskaper som varje individ har med sig. De faktorer som enligt Levi-Kagan- Theorell påverkar det individuella programmet är individens genetiska arv samt hennes tidigare erfarenheter (Marklund, 1999). Idrottspsykologisk definition Inom den idrottspsykologiska forskningen avseende idrottsskador och rehabilitering återfinns definitionen av rehabilitering som en copingprocess påverkad av ett antal definierade faktorer (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998; Williams, 1996). En idrottsutövares respons på en stressfylld situation (t ex viktig tävling, nedsatt funktionsförmåga på grund av skada) påverkas t ex av erfarenhet av tidigare stressorer (t ex skadehistorik), personlighetsdisposition (t ex inre lokalisering av kontroll, grund- 27
2 Fredrik Sterner, svenska snowboardlandslaget, tränar upp sin fot efter skada. Fredrik krossade sin fot i somras i samband med träning men kämpar för att hinna bli återställd till OS i Salt Lake. Foto Martin Gunnarsson spänning samt copingresurser (t ex socialt stöd, problemlösningsförmåga), (Williams, 1996). Figur 1. Stimuli här i form av arbetets (eller rehabiliteringens) uppläggning och ledning leder till reaktioner via det individuella programmet (individen) påverkade av genetisk uppsättning och tidigare erfarenheter. En vanlig indelning av reaktioner är beteendemässiga (t ex nedsatt prestation), psykologiska ( t ex oro, koncentrationssvårigheter) samt fysiologiska (t ex blodtryckshöjning). Individens tolkning Av stor betydelse tillmäts den tolkning som individen gör av den aktuella situationen. En tolkning av situationen som utmanande och meningsfull leder till det som man kan kalla god stress vilket t ex kan påverka viljan till ansträngning positivt. Tolkas däremot en situation som hotfull och ångestskapande aktiveras ond stress vilket kan leda till reaktioner av en mer maladaptiv karaktär t ex oförmåga att fokusera på uppgiftsrelevanta ledtrådar. Idrottare som upplever förändringar i livet som negativa har visat sig löpa en ökad risk för skador (Williams, 1996). Williams & Roepke fann en två till fem gånger högre skadefrekvens hos idrottare med en upplevelse av livet som stressfyllt i negativ riktning. Något som skulle kunna förklaras utifrån att händelser som uppfattas som negativa leder till ond stress med påföljande negativa effekter för adaptionsförmågan. Det förefaller rimligt att anta att graden av ond stress ytterligare accentueras om tidigare händelser av liknande karaktär visat sig utgöra ett hot mot individens hälsa och välbefinnande (Williams, 1996). I en studie av Johnson (1997) framkom att idrottare som tidigare varit drabbade av skador upplevde sin skada som mindre stressfylld, hade högre självförtroende och stämningsläge samt uppfattades av behandlande sjukgymnast som mer samarbetsvilliga än förstagångsskadade idrottare. En välgrundad förklaring till detta var att erfarenheterna av ett gynnsamt rehabiliteringsförlopp i sam- 28
3 Figur 2. Stimuli t ex i form av en skada eller ohälsa registreras av individen. Aktuellt stimuli aktualiserar RIG s av tidigare stimuli av liknande karaktär (t ex minnet av tidigare skada/ohälsa). RIG s påverkar hur aktuellt stimuli tolkas och uppfattas (t ex hot mot livet omöjligt att påverka alt obehagligt och smärtsamt men möjligt att hantera). band med tidigare skador reducerade graden av stress och olust i den aktuella situationen. Betydelsen av Vad och Hur vi minns En förutsättning för att tidigare erfarenheter skall kunna påverka individens agerande i den aktuella situationen är förmågan till inkodning, strukturering samt återhämtning av minnen relevanta för den aktuella situationen utan minne, finns ingen möjlighet att på något vis dra nytta av erfarenheter (Reisberg, 1997, s. 7). Det episodiska minnet används för att minnas specifika händelser t ex förra helgens fest, dagens träning eller minnet av en idrottsskada eller sjukdom. En episod definieras som ett kort men sammanhängande stycke upplevelse man varit med om (Stern, 1991, s. 107). En episod kan bland annat innehålla perceptioner, handlingar och affekter som hänger ihop det vill säga bildar ett sammanhang som resulterar i en episod. Varje enskild episod länkas till en speciell tid och plats och integreras i minnet som en helhet (Reisberg, 1997; Stern, 1991). Kognitiva scheman Vid förekomsten av en episodisk kontinuitet som innebär att individen är med om ett antal händelser av liknande karaktär kommer dessa integreras i minnet i form av en generaliserad minnesrepresentation, ett kognitivt schema över hur en specifik situation generellt utvecklar sig. Dessa Representationer av Interaktioner som Generaliserats (RIG s) är ett genomsnitt av de känslor och sinnesintryck som uppstått inom individen i samspelet med omvärlden. En RIG är således ett medelvärde skapat ur de skeenden som individen varit med om. På så sätt är en RIG en fiktion och inte objektiva upplevelser var för sig. Vår förmåga att skapa generaliserade minnesrepresentationer har påvisats av Strauss (1979) vid så tidig ålder som 10 månader (Stern, 1991). Individens RIG s eller kognitiva schema är således komplexa mönster som utvecklas genom tidigare erfarenheter och påverkar vår förståelse och uppfattning om nya stimuli. Vår uppfattning och förståelse om en händelse påverkas därmed av det nya stimulit (eller föreställningen av detsamma) i kombination med den generaliserade minnesrepresentation som finns över tidigare händelser av liknande karaktär. (Stern, 1991; Reisberg, 1997). Kognitiva scheman hjälper individen att kategorisera stimuli och finna svar på vad det är, förutse händelser avseende vad som kommer att hända samt skapar en känsla av kontroll genom kunskap om vad som är möjligt att göra (Stern, 1991; Reisberg, 1997). Rehabilitering - en kognitiv copingprocess Tidigare erfarenheter definierade som episodiska minnen och RIG s/kognitiva scheman är således faktorer av betydelse för hur individen tolkar stimuli (t ex skada/ohälsa) vilket i sin tur påverkar kvalitén och effektiviteten på individens coping och adaption, t ex förmåga att rehabiliteras framgångsrikt från skada och/eller ohälsa (Johnson, 1997, 2000; Marklund, 1999; Hardy, Jones & Gould, 2000). I syfte att försöka beskriva hur denna kognitiva copingprocess fungerar har Lundström (2001) konstruerat en sammanfattande modell, se figur 2. Den tolkning som görs påverkar individens responsselektion som innebär en inventering av vilken respons som kommer att väljas för att hantera det aktuella stimulit (se figur 2). Till exempel en idrottare med erfarenhet av att en viss typ av sjukgymnastik är gynnsam för den aktuella skadan kommer sannolikt välja en strategi som innebär ett aktivt närmande t ex i form av fysisk träning. I nästa steg genomförs den respons/de responser som individen valt. Till exempel sjukgymnastik fyra gånger/vecka i tre månaders tid. Genomförandet leder till resultat ökad muskelstyrka/rörlighet samt minskad värk. Resultatet utvärderas där individens metakognitiva förmåga (förmåga till självutvärdering) spelar en viktig roll för att avgöra om aktuell respons ledde till ett önskvärt resultat. Utvärderingen av processen/händelseförloppet är en helhet i form av en episod som integreras i det episodiska minnet. Detta nya episodiska minne påverkar och påverkas av RIG s. Det övergripande målet för rehabiliteringen (coping/adaptionsprocessen) är att individen uppnår balans (homeostas) i sin totala livsituation vilket är en förutsättning för adaption t ex gynnsam rehabilitering (Känttä & Hassmén, 1997, 1998). Här symboliserat av det taoistiska tecknet för balans och harmoni (yin och yang) i mitten av figuren (Heider, 1999). Friskfaktorer i praktiken I en nyligen genomförd undersökning av Lundström (2000) inriktad på att klargöra sociopsykofysiologiska friskfaktorers betydelse för framgångsrik rehabilitering från idrottsskada och/eller ohälsa intervjuades människor med praktisk erfarenhet av idrottsskaderehabilitering/rehabilitering 29
4 Fredrik Sterner I rehabilitering. Foto: Martin Gunnarsson från ohälsa. Bland de intervjuade fanns före detta idrottare på elitnivå, läkare, kiropraktiker och rehabiliteringshandläggare. I intervjuerna framkom stöd för vikten av att man t ex som ledare/ tränare ser rehabilitering som en process påverkad av ett flertal faktorer. Det hänger ihop alltihop, funkar delmålen känner man kontrollen och då kan man se det lilla positiva (fd elitidrottare). Utöver fysisk rehabilitering (t ex sjukgymnastik) kan det exempelvis vara nödvändigt att rehabiliteringsplaneringen omfattar insatser i syfte höja/ förbättra idrottarens tilltro till sin förmåga att utföra specifika fysiska prestationer (t ex träna/tävla). Detta kan göras genom att arbeta med såväl lång som kortsiktiga mål, att idrottaren känner att hon/han kan överbrygga vissa trösklar och får bekräftelse på att hon/han kan utföra prestationer. Johnson (2000) har i en studie visat att en enkel och situationsanpassad målsättningsmodell som skadade idrottare får arbeta med under rehabiliteringsperioden uppfattas generellt som positivt och underlättande för den fysiska behandling (i Svensk idrottsforskning nr 1, 1999 s ges förslag på målsättningsmodell som använts). En annan strategi är att arbeta med olika former av förstärkning, t ex att man som ledare/tränare förmedlar en tilltro till idrottarens förmåga du kan. Definitionen av rehabilitering som en kognitiv copingprocess förefaller stämma väl överens med presenterade resultat. Varje delmål som funkar integreras som ett episodiskt minne (t ex minnet av att kunna gå 10 steg). Funkar delmålen känner man kontrollen, d v s delmål som uppnås formar en RIG/kognitivt schema som påverkar idrottarens uppfattning och upplevelse av sin rehabilitering, t ex att man känner kontroll och då kan man se det lilla positiva med en sannolikt mer gynnsam prognos som följd. Som vår idrottare säger det hänger ihop alltihop vilket är en av tankarna som legat till grund för utformandet av 30
5 FYSISK AKTIVITET PSYKOLOGISKA DEMOGRAFISKA Minskad smärta/värk Känsla av sammanhang Ålder (äldre, mer gynnsam position) Snabbare läkning Målsättning Socialt stöd från Minskad nedstämdhet Copingstrategier t ex ledare/tränare Förbättrad koncentration Situationsspecifikt God kommunikation mellan Ökad psykisk uthållighet självförtroende berörda parter Tabell 1. Friskfaktorer av generell betydelse i rehabiliteringssammanhang. modellen över rehabilitering som en kognitiv copingprocess (se figur 2). Exempel på friskfaktorer som generellt ses som betydelsefulla för rehabilitering från såväl idrottsskada samt mer allmän ohälsa samt hur de kan påverka ett rehabiliteringsförlopp i en positiv riktning redovisas i tabell 1. Demografiska friskfaktorer avser faktorer vid sidan om de fysiologiska och psykologiska av betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsförlopp. Friskfaktorer i ett ledarperspektiv. En målgrupp som sällan betraktas i rehabiliteringssammanhang vid idrottsskador är ledare/tränaren (här kallad ledare). I normala fall är ledaren tydligt engagerad i idrottarens träning, tävlingsverksamhet och inte så sällan i livet utanför idrotten. När en idrottare råkar ut för en skada brukar oftast ledaren involveras i skade- och rehabiliteringsförloppet. Tveklöst befinner sig ledare i en gynnsam position att hjälpa skadade under rehabiliteringen, speciellt då dessa oftast känner den skadade sedan tidigare. Baserat på den kunskap som vi idag har hur nära relaterat våra tolkningar är av inträffade händelser i förhållande till det beteende som vi uppvisar som följd av tolkningen är det intressant att studera vad ledare anser känneteckna bra hantering av en skada. De signaler som ledaren sänder ut kommer sannolikt att registreras av idrottaren och internaliseras i den fortsatta rehabiliteringen. I en pågående studie av Johnson (2001) visade sig att ledare inom såväl lag- som individuella idrotter upplevde att de idrottare som hanterade sin skadesituation bra utmärktes av faktorer som t ex: att de var stabila och jordnära personer, hade en positiv attityd till sin skadesituation, ville vara med idrottskamraterna trots sitt fysiska handikapp, var motiverade att bli friska igen, ställde frågor kring rehabilitering, och ville veta hur de bäst planerade sin skadesjukgymnastik samt hade god förmåga att kommunicera med ledare och andra involverade i rehabiliteringen. Dessa kännetecken stämmer väl överens med de resultat som presenterades tidigare i artikeln. En slutsats som kan dras är att ledare som har förmågan att hjälpa den skadade genom att få denna att känna kontroll och grundtrygghet har goda förutsättningar att påverka ett rehabiliteringsförlopp i en gynnsam riktning och därmed skapa en grogrund för en snabb och hälsosam återkomst till idrotten igen. Slutord. Att betona betydelsen av friskfaktorer för en idrottare som skall rehabiliteras från skada eller ohälsa innebär givetvis inte att man på något vis skall försköna eller tillrättalägga tillvaron. Vad det handlar om är att samtidigt som man accepterar verkligheten som den är (t ex att sjukdom och skador är brutala företeelser) har en medvetenhet om att det alltid finns friska aspekter hos varje individ. Att en person som är skadad eller sjuk inte är det till 100% utan att det hos varje enskild individ finns positiva faktorer som är av största betydelse att bejaka/bekräfta i rehabiliteringssammanhang! Faktorer som gör det möjligt att påverka graden av hälsa och välbefinnande positivt, förbättra den fysiska, psykiska och/ eller sociala funktionsnivån. Kanske i en sådan omfattning att idrottsskadan eller ohälsan läker. Man blir frisk! Referenser Gould, D., Hardy, L., & Jones, G. (2000). Understanding psychological preparation for sport. Theory and practice of elite performers. Bookcrafth (Bath), Ltd: Great Britain. Heider, J. (1999). Ledarskapets Tao. Fälth och Hässler: Smedjebacken. Johnson, U. (1997). The Long Term Injured Competitive Athlete. A Study of Psychosocial Risk Factors. Almqvist & Wiksell: Stockholm: Sweden. Johnson, U. (2000). Short-term psychological intervention: A study of long-term injured competitive athletes. Journal of Sport Rehabilitation, 9, Johnson, U. (2001). Psychological aspects of athletic injuries as perceived by athletic trainers. A study of women and men in team and individual sports. (Pågående forskningsarbete). Centrum för idrottsvetenskap: Högskolan i Halmstad. Kertz, J., Werner, M., & Wesser, E. (1995). Vad vet vi om rehabilitering. Lund. Kenttä, G., & Hassmén, P. (1997). Överträning ur ett psykofysiologiskt perspektiv. I G.Patriksson (red.) Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. SVEBI:s årsbok 1997, Kenttä, G., & Hassmén, P. (1998). Overtraining and recovery. A conceptual model. Sports Medicine, 26(1), 1-16 Lundström, M. (2000). Sociopsykofysiologiska friskfaktorers betydelse för framgångsrik rehabilitering från idrottsskada och ohälsa, (C-uppsats i psykologi inriktning idrott). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Lundström, M. (2001). Sociopsykofysiologiska friskfaktorers betydelse för framgångsrik rehabilitering från idrottsskada och ohälsa. En praktisk implementering, (Pågående Magisteruppsats). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Marklund, S. (Red). (1992). Rehabilitering i ett samhällsperspektiv. Studentlitteratur: Lund. Marklund, S. (Red). (1999). Ett friskt arbetsliv. Arbetslivsinstitutet: Stockholm. Morrey, M., Shaffer, S., Smith, A., & Wiese- Bjornstal, D. (1998). An Integrated Model of Response to Sport Injury: Psychological and Sociological Dynamics. Journal of Applied Sport Psychology, 10, Reisberg, D. (1997). Cognition. Exploring the Science of the Mind. Norton & Company, Inc: United States of America. Stern, D. (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Natur och Kultur: Stockholm. Williams, J. (1996). Stress, Coping Resources and Injury Risk. International Journal of Stress Management, Vol 3, No Intresserade av forskning och utvecklingsarbeten kring Psykologogiska perspektiv på skada och rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv är välkomna att kontakta forskningsgruppen vid Centrum för idrottsvetenskap, Högskolan i Halmstad. ( urban.johnson@hos.hh.se eller matsg_lundstrom@hotmail.com). 31
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier
Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skadeförekomsten hos unga idrottare på Sveriges Riksidrottgymnasier (RIG) har kartlagts under två års tid. Studiens resultat visar att många av ungdomarna
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Teoretisk referensram
1 Introduktion Fotboll är idag den populäraste idrotten i världen med hela 250 miljoner licensierade spelare. Skadefrekvensen hos elitfotbollspelare har påvisats vara 34.8/1000 matchtimmar (Waldén & Hägglund,
Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt
Akut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Chris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Grundläggande mentala färdigheter
Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Psykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg
Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Förankring, acceptans och motstånd
Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
Bättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare
Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln
Aktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare
Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig
RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013
RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng
Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,
Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Mentalt vad menar vi?
Fysiskt, tekniskt, mentalt Peter Hassmén Institutionen för psykologi Umeå centrum för idrottsvetenskap Mentalt vad menar vi? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2011 1 Mentalt några faktorer Färdigheter Förmågor
-man slutar bara att leva
MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och
Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa
Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade
Återhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Topp-Prestation. En konceptuell modell. En konceptuell modell. En konceptuell modell. Mental Träning - förslag, tips & idéer. Varför mental träning?
Topp-Prestation Mental rådgivning Medvetandegöra - Acceptera Förändra försäsong före under direkt efter - förslag, tips & idéer temabrev presskonferens mentala time-outs never look back utbildning den
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Mental träning. I teorin och i praktiken
Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett
Bidrar vår förening till mångfald?
Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts
Forskning hand i hand med praktiken:
Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst
Att bygga ett team. Emelie Lindström. Malmö 14/ Sportsmind Idrottspsykologisk coaching och rådgivning
Att bygga ett team Emelie Lindström Malmö 14/9 2018 Vem är jag? - Idrottsaktiv hela livet - Seglingsgymnasiet Ängelholm (RIG) - Idrottsvetenskapliga programmet inr. Psykologi i Halmstad - Magister i Idrottspsykologi
NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Idrottspsykologi i samband med idrottsskador. Bosön, ETU 5 oktober 2012
Idrottspsykologi i samband med idrottsskador Bosön, ETU 5 oktober 2012 Ulrika Tranæus Leg naprapat Fil mag. idrottspsykologi Idrottspsykologisk rådgivare Doktorand: idrottsskadeprevention 4 Innehåll:
stereotyper spelarutveckling växthuset framtidsfrågor
stereotyper spelarutveckling växthuset Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare flickor är mer sociala än pojkar Båda könen är lika intresserade av sociala relationer, svarar på sociala förstärkningar
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö
Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30
IDROTTSSKADOR - Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet?
IDROTTSSKADOR - Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet? Psykologi Inriktning idrott 61-90 hp, HT 2010 Handledare: Andreas Ivarsson & Urban Johnson Examinator: Urban Johnson Författare: Elin Borg
RELATIONEN MELLAN UPPLEVD STRESS OCH IDROTTSSKADOR En studie på handbollsspelare på elitnivå
RELATIONEN MELLAN UPPLEVD STRESS OCH IDROTTSSKADOR En studie på handbollsspelare på elitnivå Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa & Samhälle: Författare: Psykologi inriktning idrott, 41-6, HT-6 Andreas
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD31, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?
Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem
Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Drömmen om det goda är en ideell förening.
Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar
Att leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Xxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
SPECIALIDROTT. Ämnets syfte
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets
Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering?
Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering? Resultat från en randomiserad kontrollerad studie 2018 Bodil Halvarsson, sjukgymnast, med. mag. Philip Von Rosén, fysioterapeut, PhD Bakgrund
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy
Utbildningspolicy Vi värdesätter våra ledare och deras utbildning. Vi vill att alla nya ledare skall gå en grundutbildning och människan redan på hösten sitt första år Vi vill att alla våra ledare ska
Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner
Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella
Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp
Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska