Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier

Transkript

1 Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skadeförekomsten hos unga idrottare på Sveriges Riksidrottgymnasier (RIG) har kartlagts under två års tid. Studiens resultat visar att många av ungdomarna på RIG är skadade och flera är långtidsskadade. Skadorna medförde i vissa fall allvarliga konsekvenser för ungdomarnas idrottsutövning, genomförd träning, prestation och påverkade därmed deras möjlighet att nå internationell elitnivå, vilket är en viktig målsättning med RIG. Implementering av skadeförebyggande åtgärder behövs därmed för att förebygga de allvarliga konsekvenser skadorna medför för den unga idrottaren, vilket sannolikt kommer leda till förbättrad prestation. Varje år studerar ca 1200 ungdomar på RIG, där de har möjlighet att kombinera elitidrott med gymnasiala studier. Målsättningen med RIG är att utveckla idrottande ungdomar till att nå internationell elitnivå inom sin idrott. Då elitidrott är förenat med hög träningsbelastning och press är troligtvis skaderisken hög. Trots detta är det få studier som har undersökt skadeförekomsten på RIG. Därför startades KASIP (Karolinska Athlete Screening Injury prevention) projektet år 2013, ett samarbete med Karolinska Institutet och Riksidrottsförbundet, med syfte att kartlägga hälsa, skadeförekomst och riskfaktorer för skador hos elitidrottande ungdomar. Studien genomfördes genom att ca 700 ungdomar på RIG, från 16 olika idrotter, följdes under 1-2 års tid. Idrottarna fick veckovis fylla i webbaserade frågeformulär, anpassade för idrottsutövare, om utförd träning, välbefinnande och skadeförekomst. Många når inte rekommenderat näringsintag I ett första delprojekt undersöktes också stressnivåer, näringsintag, självkänsla, sömn och menstruationsstörningar hos 340 ungdomar. Resultatet visade att en hög andel ungdomar inte når svenska rekommenderade näringsintag avseende intag av fisk, motsvarande minst 2 tillfällen per vecka och dagligt intag av frukt

2 och grönsaker. Totalt nådde inte 20 procent rekommenderat intag av frukt, 39 procent nådde inte rekommenderat intag av grönsaker och 43 procent av fisk. Totalt sov 19 procent av ungdomarna mindre än 8 timmar under vardagar, vilket bör ses som otillräcklig sömn. Flickorna uppgav högre stressnivåer och lägre självkänsla (uppfattningen om sig själv och den man är), jämfört med pojkarna. Totalt hade ca fyra procent av flickorna ännu inte fått sin mensdebut, så kallad menarche, vilket kan vara ett resultat av för hård träning, undervikt och stress. De som inte hade fått menarche hade en låg vikt samt utövade någon form av konditionsidrott. Totalt hade även ca 32 procent någon form av menstruationsstörning, dvs. sparsam, oregelbunden mens eller försenad mensdebut. Både lågt näringsintag, minskad sömn och menstruationsstörningar ökar sannolikt skaderisken samt leder på sikt till sänkt prestation. Hög skaderisk I en annan delstudie undersökts skadeförekomst i sju olika idrotter (friidrott, längdskidor, orientering, handboll, freestyle, skidorientering och utförsåkning). Resultatet visade att nästan alla idrottare som följdes var skadade vid minst ett tillfälle och ca 75 procent rapporterade vara allvarligt skadade vid minst ett tillfälle under året. Totalt ådrog sig ungdomarna 4,1 nya skador per 1000 träningstimmar. I genomsnitt för varje vecka var tre av tio unga elitidrottare skadade. Av alla rapporterade skador, resulterade 22 procent av skadorna i frånvaro från normal träning under minst två månader. Genomsnittlig förekomst av skada och allvarlig skada inom fyra idrotter finns presenterade i Figur 1, där handbollsspelarna hade högst skadeförekomst följt av friidrottarna. Flickorna rapporterade högre genomsnittlig förekomst av skada och allvarlig skada jämfört med pojkarna. Flest skador var lokaliserade i knät samt foten och dessa skador medförde även allvarligast konsekvenser för fortsatt idrottsdeltagande.

3 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Förekomst skada Förekomst allvarlig skada Figur 1. Genomsnittlig andel idrottare (%) per vecka som rapporterar vara skadade och ha en allvarlig skada inom friidrott, handboll, orientering och längdskidor. Riskfaktorer för skador Vad ökar då risken för skada på RIG? Jo, i ett material om 500 elitidrottande ungdomar ledde en ökning av träningsvolym, träningsintensitet och samtidig minskning av sömn till en dubbelt ökad risk för skada. Dessa riskfaktorer påminner om det som sker vid ett träningsläger, då både en kraftig ökning av träning och minskning av sömn och därmed bristande återhämtning kan uppstå. Dessutom hade idrottare med en låg självkänsla ökad risk för skada. En idrottare med en låg självkänsla som både ökade träningsvolymen, intensiteten och minskade sömnen hade cirka tre gånger högre risk för skada, jämfört med en idrottare som hade en genomsnittlig självkänsla och inte ökat träningsvolymen.

4 Skador leder till utanförskap I en delstudie intervjuades ungdomar som varit skadade under minst fyra veckor om deras uppfattning och erfarenhet av att vara skadad. Resultatet visade att många ungdomar var ovana med att vara skadade och flera hade tidigare inte varit långtidsskadade. När ungdomarna var skadade beskrev flera av dem en osäkerhet över den egna identitet. Många av ungdomarna hade tidigare identifierat sig som löparen eller idrottaren och upplevde under skadeperioden att den bilden av sig själv var hotad och att träningskompisars bild av en som idrottare hade förändrats. En del av ungdomarna ifrågasatte även om elitidrott var något som passade dem och övervägde att sluta med idrott under skadeperioden. Ungdomarna beskrev även att det medicinska stödet för att rehabilitera skadan såg väldigt olika ut på olika skolor. På vissa skolor fungerade samarbetet mellan tränare och medicinsk personal väl, medan på andra skolor beskrev idrottarna att de själva fick söka hjälp och hitta medicinskt kompetent personal. De skadade ungdomarna upplevde även ett utanförskap och att de inte längre var en del av träningsgruppen då de var skadade. De beskrev att de ville få genomföra sin rehabilitering tillsammans med andra träningskompisar istället för på egen hand i en träningslokal. En av ungdomarna beskrev detta på följande sätt: Man blir ju väldigt ensam när man är skadad. Typ jag har varit i gymmet i princip varje dag. Ensam på träningen hela den här perioden.

5 Nästa steg? Sammanfattningsvis visar de första studierna i KASIP projektet att många idrottare är regelbundet skadade på RIG och att skadorna medför allvarliga konskevenser både för ungdomarnas fortsatta idrottsdeltagande och prestationsförmåga. Det behövs därmed åtgärder för att förebygga skador i ett tidigt skeende. Detta dels för att undvika långvariga skadekonsekvenser och dels för att stimulera till fortsatt idrottsdeltagande. Det är först när skadeförebyggande insatser har implementerats som många av ungdomarna på allvar kommer att ha möjlighet att nå målsättningen med att studera på ett RIG, dvs. att nå högsta internationella elit. Philip von Rosen Doctoral student, M.Sc, RPT Division of Physiotherapy Department of Neurobiology, Care Sciences and Society Karolinska Institutet