TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET"

Cecilia Månsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands universitetssjukhus VAD ÄR STRESS? 1

2 BALANS MELLAN KRAV OCH RESURSER BALANS AKTIVITET OCH ÅTERHÄMTNING Återhämtning 2

nedstämdhet, ångest) - kognitiva svårigheter (ex koncentration, minne) (Grossi G et al. Scand J Psychol 2015, Glise K et al.

3 PSYKISK OHÄLSA ÖKAR! Källa: FK Psykisk ohälsa Korta analyser 2016:2 UTMATTNINGSSYNDROM Symtom under minst 2 veckor - fysiska symtom (ex trötthet, huvudvärk, yrsel) - psykiska symtom (ex utmattning, nedstämdhet, ångest) - kognitiva svårigheter (ex koncentration, minne) (Grossi G et al. Scand J Psychol 2015, Glise K et al. BMC Psychiatry 2012, 2014) Symtom utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressorer som har förelegat under minst 6 månader Påtaglig brist på psykisk energi Symtomen orsaker lidande och försämrad funktion i arbete, socialt eller andra viktiga avseenden Kognitiva svårigheter kvarstår ofta under lång tid och försvårar återgång i arbete (Grossi G et al. Scand J Psychol 2015) 3

4 FYSISK AKTIVITET I VÅR VARDAG FYSISK AKTIVITET OCH STRESS Minskar trötthet och ökar energinivå Förbättrar sömnkvalitet Ökar koncentration och minne Minskar spänningar i muskulaturen 4

FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK OHÄLSA Aerob träning kan minska depression (Stanton R et al. J Sci Med Sport 2014) och förbättra kognitiv förmåga (Hillman C et al.

BMC Psychiatry 2015) Aerob träning kan förbättra exekutiva funktioner vid arbetsrelaterad burnout (Beck J et al.

5 FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK OHÄLSA Aerob träning kan minska depression (Stanton R et al. J Sci Med Sport 2014) och förbättra kognitiv förmåga (Hillman C et al. Nat Rev Neurosci 2008) Regelbunden fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom minskar utmattnings- och depressions symtom) (Lindegård A et al. BMC Psychiatry 2015) Aerob träning kan förbättra exekutiva funktioner vid arbetsrelaterad burnout (Beck J et al. J Psychiatr Res 2013) Effekten av aerob träning på kognition bland sjukskrivna personer med utmattningssyndrom är oklart SYFTE Undersöka om ett tillägg med konditionsträning kan; förbättra kognitiv förmåga minska grad av utmattning, depression, ångest hos patienter med utmattningssyndrom som deltar i multimodal rehabilitering (MMR). 5

6 METOD - STUDIEPOPULATION 88 personer (77 kvinnor och 11 män) rekryterades konsekutivt från Stressrehabilitering, NUS Inklusionskriterier diagnos utmattningssyndrom ålder år bedömd som lämplig för MMR i grupp MMR n=41 MMR KBT, FaR, åtgärder för arbetsåtergång MMR + 3 times/week n=47 week 0 week 12 - Intervention period - week 24 METOD - UTFALLSVARIABLER Mätningar före och efter intervention Kognitiv funktion (mentalt tempo, arbetsminne, exekutiv funktion, episodiskt minne, problemlösning) Psykologiska variabler: utmattning (SMBQ), depression, ångest (HAD) Maximal syreupptagningsförmåga (VO 2max ) (Åstrand) Heart rate recovery (HRR) fmri (6 konditionsträningsgrupp, 12 kontrollgrupp) 6

INTERVENTION Konditionsträning (spinning) 40 minuter, 3 gånger/vecka, under 12 veckor Måttlig-hög intensitet (70-85 % av VO 2max ) Stöd av pulsklocka hitta rätt nivå (RS800) Stöd av fysioterapeut

7 INTERVENTION Konditionsträning (spinning) 40 minuter, 3 gånger/vecka, under 12 veckor Måttlig-hög intensitet (70-85 % av VO 2max ) Stöd av pulsklocka hitta rätt nivå (RS800) Stöd av fysioterapeut RESULTAT Totalt fullföljde 56 personer (64 %) interventionen (24 konditionsträning och 32 kontrollgrupp) Konditionsträning förbättrade signifikant; - Episodiskt minne (p=0.02) - Maximal syreupptagningsförmåga (ml/kg/min)(p=0.03) VO 2max (ml/kg/min) Aerob training Control group T1 T2 Träning är en färskvara. Inga kvarstående effekter på Vo 2max och episodiskt minne vid 1-års uppföljning (Malmberg Gavelin H et al. Submitted 2017) 7

RESULTAT Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller utmattning, depression, ångest, HRR (båda grupperna förbättrades) Tendens till större ökning av HRR (p=0.

8 RESULTAT Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller utmattning, depression, ångest, HRR (båda grupperna förbättrades) Tendens till större ökning av HRR (p=0.06) bland de som förbättrade sitt episodiska minne - reglering via autonoma nervsystemet RESULTAT Ingen signifikant skillnad mellan grupperna i hippocampus volym. Grad av utmattning (SMBQ) positivt samband med neural aktivitet (flera områden viktiga för arbetsminnet) (55 personer) - personer med hög grad av utmattning rekryterar större områden för att genomföra krävande uppgifter. Kan eventuellt förklara den trötthet som ofta kvarstår. (Malmberg Gavelin H et al. Psychiatry Research: Neuroimaging 2017) 8

KONKLUSION Fysisk aktivitet på en måttlig-hög intensitet kan förbättra episodiskt minne för personer med utmattningssyndrom Fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom en viktig komponent för att

9 KONKLUSION Fysisk aktivitet på en måttlig-hög intensitet kan förbättra episodiskt minne för personer med utmattningssyndrom Fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom en viktig komponent för att reaktivera det parasympatiska nervsystemet Personer med utmattningssyndrom kan behöva stöd i att anpassa intensitet vid fysisk aktivitet Utmaning i klinik hur implementera fysisk aktivitet som blir genomförbar? FAR SAMTAL I GRUPP Inkluderas i MMR, vid KBT träffarna (23 träffar) Leg sjukgymnast/fysioterapeut håller i gruppträffarna 90 minuter/gruppträff Diskussionerna vid träffarna baseras på patienternas tankar, känslor och beteenden vid fysisk aktivitet Träff 1 Hemuppgift Träff 2 Träff 3 Fysisk aktivitet Intensitet Reg. puls i akt. Dagbok Rek. FYSS Mål FA Uppföljning Anpassa mål Stöd, vidmakt. 9

0-5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0-5 år ska uppmuntras och underlättas.

och för åldern anpassad social interaktion.

10 HUR FYSISKT AKTIV BEHÖVER MAN VARA? Äldre över 65 år bör även träna balans REKOMMENDATIONER FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR Barn 0-5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0-5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion. Barn 6-17 år Rörelseglädje - 60 minuters daglig fysisk aktivitet - Främst aerob karaktär, måttlig-hög intensitet - Aerob aktivitet på hög intensitet minst 3 gånger/vecka - Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst 3 gånger/v 10

6 SMARTA TIPS TILL DIG SOM VILL VARA FYSISKT

året om Börja där du är, dela upp veckodosen,

11 6 SMARTA TIPS TILL DIG SOM VILL VARA FYSISKT AKTIV Den bästa fysiska aktiviteten är den som blir gjord! Hitta en aktivitetsform som du tycker om! Lagom är bäst! Satsa på någon aktivitet du kan göra regelbundet året om Börja där du är, dela upp veckodosen, sätt rimliga mål, undvik att jämföra dig med andra! Skapa goda och hållbara vanor! Anpassa din aktivitet utifrån din dagsform! Bygg in fysisk aktivitet i vardagen! Glöm inte återhämtningen! TACK! therese.eskilsson@umu.se Ammarnäsfjällen 11

Relevanta dokument

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,