ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
|
|
- Lars Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
2 Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare, kommunikatör, kring 70 medarbetare Arbets- och miljömedicin Beteendemedicin Livsmedicin Förebygger, utreder, bedömer och bidrar till att åtgärda ohälsa som har samband med arbete och omgivningsmiljö. Preventivt behandla personer med hög risk att utveckla diabetes eller hjärtkärlsjukdom, eller som sekundärprevention vid redan etablerad sjukdom, genom att främja hållbara hälsosamma levnadsvanor Stödjer och bedriver innovations- och utvecklingsarbete och forskning inom området hälsa i arbete, miljö och livsstil med fokus på digitala lösningar och e-hälsa. Stressrehabilitering Bedömer, behandlar och rehabiliterar patienter som har stressrelaterad psykisk ohälsa, framför allt utmattningssyndrom, för att återställa bästa möjliga hälsa, funktion och arbetsförmåga.
3 Uppdrag Specialistenhet för patienter med utmattningssyndrom, och ett expertstöd avseende stressrelaterad ohälsa för primärvård, företagshälsovård och sjukhusvård Bedömning Diagnos? Behandling? Lämpliga rehabiliteringsinsatser? Stressrehabs multimodala rehabilitering eller andra insatser utanför stressrehab? Multimodal rehabilitering Kunskapsspridning Stress och återhämtning, arbetsrehabilitering (ADA), kognitiv ergonomi Syfte: Återställa bästa möjliga hälsa, funktion och arbetsförmåga!
4 Multimodal rehabilitering Stressrehab 23 gruppträffar + 2 individuella samtal Hemuppgifter Uppföljningsträffar KBT i grupp Anhörigträff Läkarbesök Återbesök Medicinering Sjukskrivning Avstämningsmöten Kartläggningssamtal + uppföljning Arbetsgivarkontakter Dialogsamtal Avstämningsmöten Arbetsrehabilitering Fysisk aktivitet FaR Fysisk aktivitet på Recept Motiverande samtal + uppföljning
5 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång) utvecklades på Arbets- och miljömedicin i Lund, för personer sjukskrivna för utmattning (Karlsson B et al. BMC Public Health 2010; Karlsson B et al. BMC Public Health 2014) ADA syftade till att skapa en konstruktiv dialog mellan patient och arbetsgivare och åstadkomma förändringar som kunde underlätta arbetsåtergång Slutsats: ADA stimulerade till förändringar i arbetssituationen och gynnade arbetsåtergång
6 ADA+ är en vidareutveckling av ADA Strukturerad planering, uppföljning och stöd Skriftlig information till person och arbetsgivare Frågor vid intervjuerna Exempel på skriftlig plan för anpassning av arbete Guide/checklista vid kognitiv ergonomi
7 Processen för ADA + Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV)
8 Enskild intervju med person och arbetsgivare Förväntan/farhågor I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? eller utanför arbetet? Vad har arbetsgivaren gjort för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? Motivation och tilltro Stöd från kollegor och arbetsgivare Parternas egna förslag för återgång i arbete SAM? Tillgång till FHV?
9 Dialogsamtalet Inleds med sammanfattning av de enskilda intervjuerna Fokus att i dialog diskutera hållbar återgång Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Skriftlig plan med delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare
10 Dialogsamtalet resulterar i en skriftlig plan Tidsperiod för planen Målsättning (omfattning och upplägg) Tidsbegränsade anpassningar Arbetsinnehåll Åtaganden medarbetare Åtaganden arbetsgivare Uppföljning - Rimliga åtaganden (antal och omfattning) - Diskutera hur och vilken information som ska delges till kollegorna KONKRET OCH TYDLIGT!
11 Exempel på plan för anpassning av arbete Dialogsamtal: Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare) och Anna Svensson (arbetsgivare), rehabiliteringskoordinator Charlie Karlgren. Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Målsättning Återgång till arbete 50 % Arbetstid kl måndag-fredag. Arbetsinnehåll (50 %) Delta i morgonarbetet på sal Provtagning i röda teamet. Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag.
12 Exempel på plan för anpassning av arbete Åtaganden medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel och be om hjälp vid tunga förflyttningar. 2. Tänka på att variera arbetsställning under provtagning. 3. Vid beställning av varor: Använd ståbord i avskilt rum, använd checklista (rutin vid beställning), ta paus mellan varje vara, avsätt tid för att dubbelkolla beställningen när den är klar. 4. Ta fikapaus 15 min. 5. Ta paus/avbrott i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Åtaganden arbetsgivare 1. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 2. Beställa ståbord till förrådet. 3. Planera för återkommande utbildning i förflyttningsteknik. 4. Boka ett rum där Kim kan sitta avskilt vid beställning av varor. 5. Ge checklistan (rutin vid beställning) till Kim. 6. Uppföljning av åtgärderna tillsammans med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). Uppföljande dialogsamtal kl 13.00
13 Anpassning av arbete Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi
14 Belastningsergonomi Anpassa arbetsstationen undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd Begränsa repetitivt arbete pauser, variation - växla mellan uppgifter Undvik tung manuell hantering lyfta, bära, skjuta eller dra Förekommer vibrationer (helkropp eller verktyg) gör en riskbedömning (gränsvärden) (AFS 2005:15) Se över organisatoriska förhållanden Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! Undersök behov av ergonomisk riskbedömning (FHV)
15 Kognitiv ergonomi Kognitiva nedsättningar är vanliga - Exekutiv förmåga - Koncentration och uppmärksamhet - Minne Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla!
16 Guide till kognitiv ergonomi Kartlägg och planera Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Minimera kraven på delad uppmärksamhet Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Använd knep för att minnas bättre Skapa en god digital arbetsmiljö Ta hjälp av omgivningen
17 Exempel på tidsbegränsade anpassningar: Skola/barnomsorg: - Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega - Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt - Stödundervisning för enskild elev Vården: - Arbeta utanför ordinarie schema initialt - Arbeta dagtid initialt vid skiftarbete - Ej handleda studenter, skola in ny personal Övrigt: - Behov av enskilt rum - Andra arbetsuppgifter
18 Rehabkoordinatorns roll vid intervjuerna Ingen informationsbärare Ge kunskap generellt om diagnos Fånga upp motivation för återgång till arbete Finns dold agenda? Tips! - Har du sagt det här till.? - Skulle du kunna uttrycka det vid dialogsamtalet?
19 Rehabkoordinatorns roll vid dialogsamtalet Facilitator i dialogen Skapa en skriftlig plan Uppföljning Tips! Förberedelser anpassningar Pratar vi samma språk? Ex paus RK ingen expert på olika yrken, behöver inte ha lösningar på åtgärderna Ok att ha med facklig representant eller annat stöd Diskutera hur och vilken information som ska delges till kollegorna Dokumentera utifrån standardmall
20 Olika typer av arbetsgivare Den generösa och otydliga arbetsgivaren AG som inte vill belasta övriga medarbetare AG som ser möjligheter att arbeta förebyggande
21 Uppföljning och samverkan Återbesök, avstämningsmöte, telefon eller digitalt möte Uppföljning i anslutning till förändring av sjukskrivning Vid svårigheter kort tid mellan uppföljningarna Samverka internt och externt
22 Film
23 Förebygga ohälsa i arbetslivet? Nytt metodstöd hösten 2019: Arbetsplatsdialog Arbetsgivare(AD-A) metodstöd för arbetsgivare vid ohälsa och sjukfrånvaro Syfte Vid tidiga tecken på ohälsa och/eller nedsatt arbetsförmåga, ge stöd till arbetsgivare för att främja dialog och genomföra konkreta anpassningar av arbete. Målet är att främja medarbetarens hälsa för att förhindra sjukskrivning/komma åter i arbete.
24 TACK!
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Stress och psykisk ohälsa på jobbet
Stress och psykisk ohälsa på jobbet Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent vid Arbets och miljömedicin, VLL Sofia Nording, leg psykolog vid Stressrehabilitering, VLL Therese Eskilsson, leg sjukgymnast,
Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå
Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå Stressrehab Specialistenhet som fungerar som en resurs för primärvård, FHV och specialiserad sjukhusvård 1. Bedömningar Diagnos Belastningar och stressorer
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd
ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd Agenda Bakgrund ADA Forskningsprojektet ADA + Preliminära resultat, hiblls. Bakgrund ADA - ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se
Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Floda och Gråbo vårdcentraler
Floda och Gråbo vårdcentraler 2017-10-19 Bakgrund Forskning visar att återgång i arbete minskar ju längre tid patienten är sjukskriven Onödigt långa sjukskrivningar och/eller frågetecken kring sjukskrivningsgrad
REHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet
Kognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Kommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Systema(skt rehabiliteringsarbete
Systema(skt rehabiliteringsarbete Hur kan man arbeta proak.vt med sjukfrånvaron? Frukostmöte 160920 Rehabilitering och arbetsanpassning Definitioner Rehabilitering Är ett samlingsbegrepp för åtgärder
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar
Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se
Torsby kommun -Säsong året om- torsby.se Torsby kommun Tina Bengtsson HR-strateg Samordnare för rehabilitering och arbetsmiljöfrågor torsby.se Hur det hela började Höga sjukskrivningstal Budget i obalans
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess
REHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30
Samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och hälso-och sjukvård för en hållbar arbetsförmåga? Arbets- och Miljömedicin, Uppsala 15 jan 2019 Johan Brännström Rehabkoordinator/leg. Sjukgymnast/Msc
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete
Rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete Personnummer 1 (5) Sänds till Försäkringskassans inläsningscentral 839 88 Östersund Vår referens 1. Medarbetare Förnamn och efternamn Personnummer Bostadsadress
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Vem är kunden? vi möter Anna
Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta
Vad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM
REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron
Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Sjukskrivningskollen Metodbok
Sjukskrivningskollen Metodbok Innehållsförteckning Bakgrund 3 Fördelar 3 Avgränsning 3 Övergripande principer för Sjukskrivningskollen 3 Riktlinjer för planering 4 Urval 4 Samtal och introduktion 4 Plattformen
Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Lerums vårdcentral
Lerums vårdcentral 2017-10-19 Bakgrund Patienter med utmattningssyndrom och stressrelaterade problem remitterades ofta till psykosociala teamet men bedömdes behöva annan behandling av teamet. Bristande
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade
Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering
Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering Agenda Systematiskt arbetsmiljöarbete Förebyggande hälsoarbete Friskvård Med omtanke - samtal vid
Satsning för förbättrad arbetsmiljö inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter
Stockholms läns landsting 1(7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens produktionsutskott 2013-05- 2 t Satsning för förbättrad
Psykisk ohälsa. Insikter och utmaningar Psykisk ohälsa i Värmland 2015
Psykisk ohälsa Designprocess som en del av projektet: Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa. Värmland hösten 2015 Sjukpenningtalet Mål 9,0 2020 17