Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Transkript

1 Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning, forskningsprojekt Anknuten forskare vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet Forskningsprogramet för FHV med fokus på insatser för bättre arbetshälsa, riktlinjer, forskningsprojekt Stressprevention Region Östergötland Region Jönköping Landstinget i Kalmar Rehabiliteringsprocessen Wåhlin, C. The Rehabilitation Process for Individuals with Musculoskeletal and Mental Disorders - Evaluation of Health, Functioning, Work Ability and Return to Work Avhandling, Linköpings Universitet Return to Work East Sweden Sjukskrivna, Primärvård, företagshälsovård Rörelseorganen, psykisk ohälsa Insatser för återgång i arbete Region Östergötland Bok: Återgång i arbete, Studentlitteratur, 2015

2 Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet Psykolog, Helena Börjesson Betania Ergonom Bo Renström Globenhälsan Företagsläkare Annelie Mattelin Region Jönköping Företagssköterska David Isaksson Företagshälsan FHC Arbetsmiljöingenjör Jessica Wendel Järnhälsan företagshälsovård Hälsopedagog Carl Molander Betania Företagshälsovård Läkare, docent Christina Björklund Karolinska Institutet Docent (Bitr ordförande) Karolinska Institutet, Region Forskare, Ergonom Östergötland Irene Jensen (ordförande) Karolinska Institutet Professor i företagshälsa Marie Dahlgren Sveriges Företagshälsor Kommunikatör Arbetsrelaterad psykisk ohälsa Lättare eller vanlig psykisk ohälsa; depression, ångesttillstånd, stressrelaterade diagnoser Det handlar inte om att det alltid är arbetsorsakade utan det är en handlingsinriktning oberoende av orsak Ofta multifaktoriella orsakssamband privatliv, arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar Sandra, 29 år, arbetar på revisionsbyrå stressrelaterad ohälsa Intensiva, långa arbetsdagar sedan över ett år Otillräcklig återhämtning, tappar sina träningsvanor Relationsproblem äktenskapet, oro för sjuk mor Smygande stressrelaterade symtom, Plötslig kollaps Kognitiv och emotionell svikt, oro Det värsta lägger sig ganska snabbt Kvarstående hög stresskänslighet, oro vad gör vi nu?

3 Vanliga kroppsymptom vid stressreaktion och utmattning Värk Huvudvärk Hjärtklappning Tryck över bröstet/upplever svårigheter att andas Bröstsmärtor Mag- tarmbesvär Yrsel Ljud och ljuskänslighet Vanliga känslomässiga/kognitiva symptom vid stressreaktion och utmattning Nedsatta energiresurser Sömnstörning Trötthet Uttröttbarhet Oro och rastlöshet Nedstämdhet Känslomässigt labilitet, irritabilitet Nedsatt koncentrationsförmåga Minnespåverkan Påverkad; simultankapacitet, initiativförmåga,förmåga att planera och organisera Sidan 26

4 Utgångspunkt vid utredningen Forskningen visar att Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga. Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen. Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet. Arbetsmedicinsk utredning och bedömning Läkare; Carl Molander, Bodil Carlstedt-Duke, Bo Renström Noggrann diagnostik Medarbetarens beskrivning av symtom, möjliga orsaker, omgivningsfaktorer av betydelse, privat och på arbetet Tidigare sjukdomshistorik, samsjuklighet Bedömning av psykiska/kognitiva funktioner under samtalet: minne, koncentration, uthållighet under samtalet, emotionella reaktioner, ångestsymtom Forts. Arbetsmedicinsk utredning och bedömning Levnadsvanor, psykologiska förutsättningar, sociala förhållanden, arbetsplatsförhållanden, arbetsförmåga Tidigare och pågående behandlingar Självskattningsformulärför utredning av: depression, sömn, utmattning Information och samråd med medarbetaren om tidiga åtgärder Dialog om inledande behandling och åtgärder

5 Arbetsförmåga Medicinsk diagnostik kopplas till funktionsbedömningen med fokus på arbete Individens resurser och förmågor Hälsa Fysisk Mental Social Kompetens Motivation Arbetsplatsens förutsättningar Arbetsorganisation Ledarskap Arbetsmiljö Fysiska krav Mentala krav Anpassningsmöjligheter DFA kedjan: diagnos Funktion - Aktivitet Utredning av arbetsförmåga Bedömning Medicinsk utredning Självskattningsformulär Samtal, strukturerade intervjuer Frågor om arbetet, orsaker till arbetsrelaterad psykisk ohälsa, förutsättningar att eliminera orsakerna Personens uppfattning om vad som går att påverka, vilka arbetsuppgifter kan anpassas Personens uppfattning om prognos Självskattningsformulär Tydliggör syftet med bedömningen, utifrån detta väj relevant frågeformulär Skaffa dig kunskap om aktuellt frågeformulär, teorigrunden, avsikten med instrumentet Poängberäkning, tolkning av resultatet, klassificering av grupper Utforma rutiner i praktiken, när, var, hur delar vi ut frågeformulär Självrapporterade mått en viktig pusselbit i den professionella bedömningen

6 Självskattningsformulär Work Ability Index Utvärderar individers aktuella arbetsförmåga i relation till arbetets krav. Worker Role Functioning Questionnaire Mäter svårigheter som upplevs av krav som arbetet ställer. Fördjupad bedömning Metoder för att utreda aktivitetsbalans Efterhjälpande åtgärder - samverkan Planeringssamtal genomförs så snart som möjligt efter utredning Chef, anställde och ansvarig på FH Rehabiliteringskoordinator Möten hålls med inriktning problemlösningsbaserad samtalsmetodik Syftar till att skapa en gemensam bild, vad klarar den anställda, vilka åtgärder behövs Ett första samtal kring möjligheter till arbetsanpassningar Skriftlig planering Problemlösningsbaserad samtalsteknik Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA Krav och Funktionsschema, KOF

7 Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA Modellen innehåller fyra delar: 1. medicinsk/psykologisk och arbetsmässig undersökning 2. intervjuer med chef och medarbetare om hur en arbetsåtergång bäst kan åstadkommas 3. dialog mellan medarbetare och chef för att enas om lösningar för hållbar arbetsåtergång 4. rapport om bedömning och planerade åtgärder Krav och funktionsschema Undersöker balansen mellan arbetskrav och funktionsförmåga i befintligt arbete Dialog medarbetare, chef och konsult från Företagshälsan => resulterar i en profil => underlag till åtgärdsplan Arbetskrav uppdelade i 6 områden. Krav på: 1. psykisk och kognitiv förmåga 2. basala färdigheter och social förmåga 3. tolerans för fysiska förhållanden 4. förmåga till dynamiskt arbete 5. förmåga till statiskt arbete 6. att kunna arbeta vissa tider Arbetsplatsnära insatser Dialog med närmaste chef och medarbetare på arbetsplatsen ger information om samband mellan arbetsmiljö, arbetsuppgifter och individens förmåga Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse Mål att skapa hållbar arbetsförmåga

8 Åtgärder Åtgärder - att stärka funktion och hälsa Medicinsk behandling vid depression, ångest, utmattning (ensligt socialstyrelsen och SBU) Stöd för att återfå basala funktioner: råd för hantering av vardagen Symtomlindring, inklusive åtgärder vid sömnstörning Terapeutiskt stöd för att återta balans i vardagen KBT med arbetsfokus gynnsamt vi återgång i arbete Fysisk aktivitet; vardagsmotion och ledarledd gruppträning Stresshantering, motverka återfall Åtgärder vid alkoholproblem (se riktlinjer) Multimodal rehabilitering i särskilt komplexa fall Och så var det sjukskrivning Sjukskrivning är inte alltid nödvändigt Sjukskrivning endast möjligt vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom, och beaktande av aktuella arbetsuppgifter Sjukskrivning är inte en lösning på missnöje eller dålig arbetsmiljö En inledande sjukskrivning på heltid kan behövas vid kraftiga symtom och/eller i väntan på samlad bedömning och beslut om anpassat arbete

9 Take home message funktionsutredning och arbetsförmåga Välj metod/frågeformulär utifrån syfte, skapa rutiner som underlättar Samverka, involvera chef, medarbetare, företagshälsan och relevanta parter vid utredningen, ex HR-konsult, fackliga företrädare. Genomför om möjligt mötena på arbetsplatsen. Skapa goda förutsättningar för dialog med problemlösningsbaserad samtalsteknik. Arbetsanpassningar kan öka en individs förmåga att klara av att utföra sitt arbete kan undvika sjukskrivning Take home messages om efterhjälpande De flesta förbättras tydligt inom 3 månader Så snart som möjligt trepartsmöte och en mer grundlig utredning tillsammans med arbetsgivaren Företaghälsan kan var rådgivare, medarbetaren och arbetsgivaren bör tillsammans hitta lösningar Tänk långsiktigt: Vilka verktyg kan vara till stöd för individen för att kunna återgå i arbete och förhindra återfall? Kan företagshälsan ge arbetsgivaren stöd för att skapa en gynnsam arbetsmiljö och förhindra att fler drabbas? Riktlinjen baseras på tre delar. 1. Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa 2. Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa 3. Implementeringsstödför att föra in riktlinjerna 13 bilagor samt referenslista Laddas ner från:

10 Arbets- och miljömedicinbloggen