Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin"

Ingrid Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

2 Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att kunna reflektera över läkarens roll Att kunna reflektera över risker och nytta med sjukskrivning Att känna till DFA kedjan

reflektera över läkarens roll Att kunna reflektera

3 Statistik Invånare i Sverige Ålder år ca Sjukskrivna idag Sjuk- och aktivitetsersättning

4 Regler Dag 1: Karensdag Dag 8: Läkarintyg till arbetsgivaren Dag 2-14: Sjuklöneperiod för anställda Sjukpenning om arbetslös Dag 15: Läkarintyg till FK Sjukpenning från FK

5 Rätt till sjukpenning Sjukdom På grund av sjukdomen nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel

6 Sjukdom och arbetsförmåga Ej entydiga begrepp Läkarens ord väger tungt

7 Läkaren skriver utlåtandet FK bestämmer FK fattar beslut om sjukpenning Det går att överklaga Ca 2% av sjukintygen underkänns

8 Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.

9 Sjukpenningtalen

10 Sjukpenningtalet varierar geografiskt

11 Pågående sjukfall i olika diagnoser PSYKISK OHÄLSA MUSKULOSKELETALA BESVÄR

12 Sjukskrivning är en del av vård och behandling Jämför med att skriva ut antibiotika, sömntabletter eller värktabletter Läkaren är aldrig tvungen att skriva ett sjukintyg Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet

eller värktabletter Läkaren är aldrig tvungen att

13 Försäkrings- medicinskt beslutsstöd

14 Rekommenderade sjukskrivningstider enligt beslutsstödet Lumbago - vid fysiskt lätta arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka, vid tunga (lyft, böjningar, vridningar) upp till 2 veckor Hjärtinfarkt - helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor Etablerad långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten inklusive fibromyalgi - Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder.trots kvarstående besvär kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid.. några månader upp till ett år.

Etablerad långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten inklusive fibromyalgi - Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder.

15 DFA-kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5

16 Viktigaste fältet på läkarintyget Fält 5: Aktivitetsbegränsning Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga till aktivitet? Beskriv på vilket sätt patienten inte kan göra vissa arbetsuppgifter Fråga patienten!

17 Sjukskrivningar som läkare upplever som problematiska Monika Engblom Monika Engblom

18 Varför olust inför sjukintyget? Patienten känner sig ifrågasatt Läkaren känner sig ifrågasatt Läkaren vill inte bli lurad, vill inte skada, vill inte väcka ilska eller besvikelse Medikaliseringen

19 Sjukskrivningsdilemman Uppstår när läkaren har svåra val att göra mellan rätt och gott och egna intressen

20 Inte doktorns bord

21 Inte doktorns bord Tydligt besked Ärlig kompromiss

22 Diagnos som dimridå

23 Diagnos som dimridå Nyfiken intervention Utlösa krisen

24 Läkarens båda roller i sjukskrivning Tjänstemannen (medicinskt sakkunnig) KAN eller kan inte sjukskriva Medmänniskan (behandlande läkare) VILL göra nytta, vill inte skada Monika Engblom 24

25 Rätt respektive nytta med sjukskrivning Monika Engblom 25

26 Sjukskrivning som skadar Hur kan sjukskrivningsskada märkas/ undvikas?

27 Dialogen med patienten Efterfråga konkret arbetsförmåga Efterfråga resurser Motiverande samtal Säga nej utan att kränka eller avvisa 27

28 Den kollegiala dialogen Riktlinjer lokalt Second opinion Fallgenomgångar Kvalitetsarbete 28

29 Övergripande slutsatser Sjukskrivningsuppdraget utmanar läkarens professionalitet Läkare har svårt att följa sin känsla för vad som är rätt beroende på motstridiga krav och lojaliteter Vissa problem uppstår i själva konsultationen Monika Engblom 29

30 Rätt respektive nytta med sjukskrivning Monika Engblom 30

31 Sjukskrivning är en klinisk utmaning!

32 Tack för att ni lyssnade! Monika Engblom

Relevanta dokument

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext