Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället"

Georg Karlsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället Den viktigaste historiska aktören är aktiebolaget (associationen) En juridisk person med förmögenhetsbildningsplikt, begränsat ansvar och en avgränsad särskild handlingsdomän (=marknaden) som regleras av särskilda rättsregler Arbetslinjen/ tjänstetvånget Medborgarens skyldighet att ansvara för sin försörjning genom att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande Risk för arbetsrelaterad ohälsa, olycksfall eller förslitning som minskar arbets-/försörjningsförmågan

2 Politiskt-rättsligt institutionaliserade maktordningar som balanserar förmögenhetsbildningsintresset och behovet av arbetarskydd/inkomsttrygghet Två exempel: 1. Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem 2. Det dubbla maktsystemet för rehabilitering av äldre och sjuka med sviktande arbetsförmåga

3 Maktordningarnas grundkonstruktion Två delsystem: Föreställningen om den ansvarige arbetsgivaren institutionaliseras via arbetsrättslig lagstiftning (bl a i AML) Föreställningen om arbetstagarens inkomsttrygghet - vid arbetslöshet, sjukdom eller minskad arbetsförmåga - regleras i socialrätten lag om allmän försäkring (AFL) Staten stiftar lag och befinner sig på armlängds avstånd, som domare/totalgarant för den rådande maktordningens legitimitet

4 Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem Bill Sund & Klas Åmark (1990) Makt och arbetsskador under 1900-talet Anmälda arbetsskador Arbetsgivarens ansvar

5 Arbetslivets strukturomvandling under efterkrigstiden Dramatiskt koncentrationsprocess Systematisk strukturomvandling enligt ett från arbetshälsosynpunkt säreget mönster Utdifferentiering av strategiskt överstyrande organ t ex styrsystem för koncerner, nätverksföretag, New Public financial Management (NPfM)

6 Systematisk differentiering (Principiellt likartad utveckling i stora företag och förvaltningsorganisationer) Det större näringslivet Divisionaliseringsvågen (Differentiering av underordnade operativa enheter enligt ett säreget mönster) Den offentliga sektorn Stadsdelsorganisation Alternativt sammanslagning av mindre (professionellt homogena) förvaltningar till stora förvaltningsblock (BUF, VOF) Bolagiseringsvågen (koncernbildandet) Globaliseringsvågen (nätverksföretagsbildandet) Nationell överstyrning Det postnationella tillståndet En ny regional organisation i den nya europeiska samhällsorganisationen

7 Arbetsgivarestrukturen 1998 Organisationstyp Antal företag Antal anställda Andel Offentliga % Koncernanknutna % Ej koncernanknutna > % Företag <50 anst % Företag >50 anst % 8 nov 2013

8 Arbetsgivareansvaret diffunderar Föreställningen om den ansvarige arbetsgivaren blir alltmer svårgripbar 1970-talet: Allmänna legitimitetskriser politisk radikalism 1970-talets lagstiftare reagerar på situationen: den nya arbetsrätten förstärkning av det lokala partssamrådet

9 1970-talets nya arbetsrätt Lagen om anställningskydd (1975) Förtroendemannalagen, Medbestämmandelagen, lagstiftning för rätt till ledighet för studier m.m. (Den nya) Arbetsmiljölagen (1978) Tendenser till en ny typ av procedurföreskrivande lagregler (partssamråd, dispositiva lagregler som stimulerar till kollektivavtalslösningar)

Tre viktiga effekter av 1990-talets arbetsmiljöreform Systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsgivarens självförvaltning) AML 3 kap 2a ; AFS 2000:1 (tidigare AFS 1992:6) Avreglering av tvingande regler

10 Tre viktiga effekter av 1990-talets arbetsmiljöreform Systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsgivarens självförvaltning) AML 3 kap 2a ; AFS 2000:1 (tidigare AFS 1992:6) Avreglering av tvingande regler om partssamråd på arbetsplatserna (inflytandet för skyddskommittéer och anpassningsgrupper minskat genom ändrade formuleringar av reglerna i 6 kapitlet AML) Borttagande av expertkompetens och statlig tillsyn Indragning av hela statsbidraget till Företagshälsovården (1992) Nedläggning av det statliga Arbetslivsinstitutet (2006) Markant minskning av anslaget till Arbetsmiljöinspektionen (2006) (antalet arbetsmiljöinspektörer i landet minskar från 450 år 2006 till 240 år 2013)

11 Politiskt-rättsligt institutionaliserade maktordningar som balanserar förmögenhetsbildningsintresset och behovet av arbetarskydd/inkomsttrygghet 1. Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem 2. Det dubbla maktsystemet för rehabilitering av äldre och sjuka med sviktande arbetsförmåga

12 Bakgrund 1955 års sjukförsäkringsreform Regler om förtidspension (som idag kallas sjukersättning ) införs i lagen om allmän försäkring som tillkom 1962 genom sammanslag av de olika socialförsäkringarna

13 Det handlar om en genomgripande institutionell förändring Bakgrund Fusioner i svensk industri (genomsnittligt antal per år) c c c c och 80-talet Lavinartad ökning 8 nov 2013

14 AMS (och fackföreningarna) slår larm! Staten och arbetsmarknadsparterna är överens: Teknisk rationalisering bör ske för att öka produktiviteten Vid större fusioner sägs i genomsnitt 10% av de anställda upp Problem: Bland de uppsagda finns en anrikning av äldre och sjuka AMS kommer ej att lyckas skapa nya jobb åt dessa svårplacerade uppsagda/arbetslösa Åtgärd: 1. Höj arbetsgivareavgifterna för att möjliggöra förtidspensionering eller 2. Inför hinder för utslagning av äldre och sjuka arbetstagare nov

15 A 1970-talets lösning på utslagningsproblemet Uppsägningsförbudet i LAS: Prop 1973:129 s. 126 ( sjukdom o dyl i princip ej saklig grund för uppsägning ) AD som överprövande instans Främjandelagen Arbetsrättsligt institutionaliserat partssamråd på arbetsplatserna med LAN/Af som tillsynsmyndighet (Anpassningsgruppsverksamhet) Möjlighet att lösa ut varaktigt nedsatt arbetsförmåga Via sjukersättning på arbetsmarknadsmässiga grunder 8 nov 2013

16 A Samhällskontraktet (1974) 1. Förbud att säga upp omedelbart (ålder/ohälsa ej tillräcklig saklig grund) 2. Krav på arbetsträning, arbetsanpassning och omplaceringsåtgärder 3. Om stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan arbete av någon betydelse =def. saklig grund Operativ regel: Om sjukpenning = uppsägning ej möjlig Fk-beslut: Sjukersättning X% = uppsägning möjlig på X% Lokala tvister prövas i AD nov

17 Om implementeringen AMS/länsarbetsnämnderna stimulerar inrättande av partssamrådsorgan (s.k. anpassningsgrupper) på de större arbetsplatserna Regler som stöder dessa organ införde i AML 6 kap på 1970-talet Beslutsmässiga företrädare för arbetsgivaren, facket och försäkringskassan går regelbundet igenom alla långtidssjukfall Pengar och andra resurser tas fram lokalt (åtminstone i kommuner och landsting) nov

18 Nedmonteringen av 1970-talets rehabiliteringsreformen 1. Ny arbetsmarknadspolitik 1986 LAN/Af instrueras att prioritera arbetet med arbetslösa (reträtt från anpassningsgrupperna; ej möjligt m. lönebidrag för att förebygga arbetslöshet; Arbetslivstjänster ) talets arbetsmiljö- & rehabiliteringsreform (Prop. 1990/91: ) Lagstiftaren uttalar sig emot det alltför starka inflytandet för lokala partssamrådsorgan (AML 3 kap 2a och LAF 22 kap kör över 1970-talets arbetsrättsliga reglering AML 6 kap 9 och Främjandelagen ) 3. Ändringarna i lag om allmän försäkring okt -95 ej längre möjligt bevilja förtidspension på arbetsmarknadsmässiga grunder, slopande av äldrereglerna jan -97 förtydligande + arbetsförmåga skall bedömas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten 2008 Rehabiliteringskedjan

Ang den aktuella massmediadebatten om utförsäkrade sjuka (2): Gd-gruppens Varning: riskerna för permanent arbetslöshet, utförsäkring och hänvisning till socialbidrag som försörjning blir därmed stora.

20 Ang den aktuella massmediadebatten om utförsäkrade sjuka (2): Gd-gruppens Varning: riskerna för permanent arbetslöshet, utförsäkring och hänvisning till socialbidrag som försörjning blir därmed stora. Detta alternativ ter sig dock knappast som rimligt vare sig ur den enskildes eller samhällets synpunkt Förslag: Förslag: [..] ge arbetsmarknadsmyndigheterna möjlighet att bevilja hel eller partiell förtidspension på arbetsmarknadsmässiga grunder. Finansiering föreslås ske med särskilda medel avsatta för denna grupp av äldre. (den s.k. GD-gruppens skrivelse av den 30 juni 1995, sid 7)

21 Antal sjukskrivna Den galopperande sjukfrånvaron [RFV: Antal långtidssjukskrivna pågående sjukpenningfall ] dgr 365 dgr

Myten om att sjukfrånvaroökningen orsakas av fusk eller överutnyttjande av sjukförsäkringen Lanseras av ledande politiker och massmedia i början av

22 Myten om att sjukfrånvaroökningen orsakas av fusk eller överutnyttjande av sjukförsäkringen Lanseras av ledande politiker och massmedia i början av 2000-talet En rad offentliga utredningar tillsätts Ett nationellt handlingsprogram för att halvera sjukfrånvaron på fem år beslutas av riksdagen nov

23 Fallstudie av arbetsgivarens system för arbetslivsinriktad rehabilitering Mellansvensk kommun, anst (varav 400 visstidsanst) Ärendeutvecklingen & rehabiliteringssituationen i samtliga långtidssjukfall >6 mån n=102 dvs 5% av de tillsvidare anställda

24 Kön, ålder (n=102) 86 kvinnor 16 män >60 år år år år år 14 <40 år 9

25 Sjukfrånvaroanledning Antal Andel sjukdgr Muskler och leder 30 26% Psykisk ohälsa 20 25% Psykisk utmattning 15 10% Hjärta, hjärna, cancer 15 18% Diabetes, lunga, tarm 8 6% Trafikskador 10 7% Övrigt 4 7% Summa %

26 Grundproblemet (Sjukfrånvaron i en mellansvensk kommun) Antal sjukskr >15 dgr Antal sjukdagar i pågående sjukfall Andel av sjukdagarna som gäller sjukfall: Andel av sjukdagarna som gäller sjukfall: >2 år 42% 50% 59% 65% 60% 59% >1 år 72% 74% 81% 85% 86% 82% 82% >½ år 85% 89% 90% 93% 92% 91% 92%

27 Aktuella förändringar Nationellt projekt (PIlotinsatser för Långtidssjukskrivna till Arbete, PILA) Förstatligandet av försäkringskassorna Nya ärendeutvecklingsprocedurer i Försäkringskassan (ENSAprocesser, tidsstuderade handläggningsruti-ner, viktigt att studera handläggarnas arbetsmiljö) Medikaliseringen av arbetsförmågebedömningen (s.k. försäkringsmedicin ) Ändrade domstolsprocedurer vid överprövning av Försäkringskassans utförsäkringsbeslut Införande av fasta tidsgränser för rätt till sjukpenning ( Rehabiliteringskedjan )

Relevanta dokument

begreppet legitim ordning

Max Weber: begreppet legitim ordning En samhällsordning kan uppfattas som giltig på grund av: Tradition ( så har det alltid varit ) Tro på absoluta värden eller religiös tro ( min frälsning är beroende