Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007"

Transkript

1 Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 27 Inledning Det finns nästan 36 människor som arbetar i Södertörnskommunerna plus kommun. Det är de som möter eleverna i skolan, som ger äldre och handikappade vård och omsorg, och ser till att miljön är trygg och säker. Det är genom medarbetarna som politiska beslut blir till konkret verklighet. Sveriges kommuner står inför många utmaningar. Stora pensionsavgångar i dag gör att behovet av att nyrekrytera medarbetare kommer att öka starkt. De som redan är verksamma i den kommunala sektorn kommer att kunna ställa större krav på sina framtida arbetsgivare. Och för kommunerna blir det allt viktigare att ha rätt bemanning. Mot denna bakgrund har Södertörns grupp för personalnyckeltal valt att fokusera på och fördjupa analysen utifrån nedanstående nyckeltal. Sjukfrånvaro eller arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom får en särskilt ställning i analysen, inte minst med anledning av frågans aktualitet. Men också p.g.a. kommunernas erfarenheter av att bekämpa ohälsan. Syfte Sjukfrånvaro Personalomsättning Anställning Huvudsyftet med att ta fram och redovisa nyckeltalen är att den politiska ledningen i respektive kommun ska få en bild av personalförhållanden jämfört med övriga södertörnskommuner. Vidare är avsikten att visa på utveckling över tiden och att visa vad olika kommuner gör för att utveckla personalförhållanden. Sammanfattning Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Mellan åren 26 och 27 har den minskat med,5 procentenheter. Sjukfrånvarotimmarnas andel ligger nu på 8,1 procent av all ordinarie arbetstid. Minskningen mellan 26 och 27 är något större än de närmast föregående åren. Kvinnors sjukfrånvaro har minskat mer än männens. Kommunerna bekämpar aktivt och medvetet ohälsan, både inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och med olika projekt. Kompetensförsörjningen fortsätter att vara en angelägenhet för samtliga kommuner. Personalomsättningen ökar och ligger nu på 9,8 procent. Ca 3 procent av medarbetarna är 55 år eller mer varav fler 6 plus än året innan. 1

2 Andelen visstidsanställda i förhållande till det totala antalet månadsanställda minskar. Även andelen deltidsanställda i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda har minskat något. Sjukfrånvaro Diagram 1 Sjukfrånvaro 26 och procent Södertälje medel Sjukfrånvaron i Södertörn har minskat om man jämför 27 mot 26 (Diagram 1.). År 27 uppgick sjukfrånvaron till 8,1 procent vilket är en minskning med,5 procentenheter jämfört med 26. Sjukfrånvaron har minskat för alla kommuner med undantag för där den ökat något. Diagram 2 Andel sjukfrånvarotimmar 27 (procent) och förändringen mellan åren 24 och 27 (procentenheter) 1 procent 8 6 8,8 8,6 8,6 8,6 8,5 7,9 7,8 7,3 7,2 8, Förändring Södertälje medel procentenheter 2

3 Tittar vi bakåt i tiden (Diagram 2.) är trenden tydlig för alla kommuner utom sjukfrånvaron sjunker. I genomsnitt har den minskat med 1,6 procentenheter mellan åren 24 till 27. Som framgår av tabellen har kommun lyckats bäst under denna tidsperiod minus 2,9 procentenheter. Här följer deras egna förklaringar till framgången: Månatlig sjukfrånvarorapportering till samtliga chefer samt till den centrala samverkansgruppen Tydligt chefsuppdrag att ha kontroll över sjukfrånvaron på arbetsplatsen Med kontroll menas att chefen ska ha kunskap kring arbetsplatsens sjukfrånvaro. Uppdraget följs upp av en överordnad chef. Anställda har tillgång till en väl fungerande företagshälsovård med hög tillgänglighet Hälsoprofiler erbjuds all personal med treårsintervall. Ett gott samarbete med försäkringskassan, fasta kontaktpersoner vid försäkringskassan deltar vid rehabiliteringsmöten på företagshälsovården. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp med allrondsprotokollet. En hälsopedagog är anställd. Dessutom finns sedan ett antal år hälsoinspiratörer på 8-85 procent av kommunens arbetsplatser. Personalstöd finns genom tillgång till psykologisk, ekonomisk och juridisk rådgivning dit alla anställda kan ringa utan att behöva gå genom sin chef. Den korta och långa sjukfrånvaron För samtliga kommuner gäller att den långa sjukfrånvaron, 59 dagar eller mer har markant minskat mellan åren 24 till 27(Diagram 3 och 4) Kommuner med störst antal personal (, ) med undantag för Södertälje förklarar hela minskningen i den totala sjukfrånvaron enbart som ett resultat av minskningar i den långa sjukfrånvaron. Så är fallet även för. Gemensamt för dessa kommuner är att den långa frånvaron sjunker men den korta tenderar samtidigt att öka. I kommun har den korta ökat från 2,3 procent till 3,6 procent mellan åren 24 till 27 vilket också fått till följd att kommunen inte haft samma positiva utveckling ang. sjukfrånvaro som övriga kommuner i Södertörn. Det är också mycket tydligt att åldern spelar roll för detta nya sjukfrånvaromönster. I kommuner där den korta frånvaron p.g.a. sjukdom ökat sker det endast hos medarbetare upp till 29 år.,, Södertälje, och har lyckats minska både den korta och den långa sjukfrånvaron. Dock är den relativa minskningen betydligt större vad gäller den långa än den korta sjukfrånvaron. 3

4 Diagram 3 Sjukfrånvaron fördelad på lång (>59 dagar) och kort sjukfrånvaro (< 6 dagar) 1, 9, 8, 7, procent 6, 5, 4, Kort Lång 3, 2, 1,, Södertälje medel Diagram 4 Förändring mellan 24 och 27 i lång (>59 dagar) och kort sjukfrånvaro (< 6 dagar) 2 1 procentenheter Södertälje Medel Förändring Lång 4-7 Förändring Kort 4-7 4

5 Kvinnor och män Mellan åren 24 till 27 har kvinnornas sjukfrånvaro minskat med 1,9 procentenheter, och männens med,2 procentenheter. Av tabellen framgår tydligt att minskningen i kvinnors sjukfrånvaro sker i hela Södertörn med ett litet undantag för. En förklaring till detta är minskningen i den långa sjukfrånvaron där kvinnorna varit starkt överrepresenterade. Diagram 5 Kvinnors och mäns sjukfrånvaro procent 6 4 Kvinnor Män 2 Södertälje medel Diagram 6 Förändring mellan 24 och 27 i kvinnors och mäns sjukfrånvaro 2 1 procentenheter Södertälje medel Förändring Kvinnor 4-7 Förändring Män 4-7 5

6 Långtidssjukskrivningar detaljstudie från 3 kommuner Diagram 7 Långtidssjuka 26 - sysselsättning Åter i arbete % 6 5 Slutat Långtidssjuka 27 1, och har gjort en fördjupad analys om vad som har hänt med de långtidssjukskrivna under ett år. Av de 81 anställda i de tre kommunerna som hade sjukfrånvarodagar i intervallet 18 dagar eller fler under november 26 återfinns 67 procent fortfarande under november 27 i samma intervall. 118 anställda det vill säga ca 15 procent har slutat, och 146 eller 18 procent är åter i arbete (Diagram 7) Ett rehabiliteringsresultat i genomsnitt på 18 procent kan tolkas som ett relativt lågt resultat. En viss variation finns mellan kommunerna där i större utsträckning än och tycks få de långtidssjuka medarbetarna att återgå till ordinarie arbete. En vidare analys från visar att de förvaltningar inom kommunen, t.ex. Barn- och ungdomsförvaltningen som lyckats bäst med återrehabiliteringen lyfter fram vikten av goda arbetsprövningsplatser som den viktigaste framgångsfaktorn till det goda resultatet. Insatser har fokuserats till att hitta bra arbetsplatser och duktiga handledare för att skapa förutsättningar för arbetsträningen. En annan viktig faktor som lyfts fram är vikten av att formulera eget mål om att minska sjukfrånvaro. Resultatet visar också hur viktig tidsaspekten är för rehabilitering. När regeringen nu genomför en reformerad sjukskrivningsprocess med fasta tidsgränser måste rehabilitering till arbetsgivarens verksamhet i de flesta fall ske inom ramen för högst 18 dagars sjukfrånvaro. Efter denna tid prövas personens arbetsförmåga mot de möjligheter som kan finnas på den reguljära arbetsmarknaden. 18 dagars gräns kan för arbetsgivaren betyda fler uppsägningar p.g.a. personliga skäl. Tabell 1 antal procent Nettoförändring 27 jmf % % % Tot ,5 % 6

7 Under samma period har en nettoförändring ang. den långa sjukfrånvaron (>18 dagar) skett (Tabell 1). I är förändringen minus 55 anställda eller 17 procent, och i minus 51 anställda eller 12 procent. har en viss ökning av långa sjukfall. Den totala nettoförändringen blir 1 färre långtidssjuka medarbetare 27 än 26 vilket är en mycket positiv utveckling. Tidsbegränsad sjukersättning Drygt 52 medarbetare i södertörnskommunerna exkl. Södertälje har en tillfällig arbetsoförmåga enligt Försäkringskassan bedömning, och därför beviljats en tidsbegränsad sjukersättning. Vi har tidigare uppmärksammat tydliga skillnader i olika kassornas agerande även inom ett så begränsat område som Södertörn vad gäller att handlägga och bedöma ärenden. Som bekant genomgår Försäkringskassan stora förändringar i organisation och arbetssätt. Beslutsstöd för försäkringsmedicinska bedömningar kommer i nära framtid vara avgörande för beviljandet av sjukpenningar men kommer förmodligen också att jämna ut skillnader i bedömningar mellan olika områden. Arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom är det avgörande begreppet för beviljandet av sjukpenning, inte längre sjukdomen eller diagnosen. Till reformerna hör att den tidsbegränsade sjukersättningen försvinner fr.o.m. första januari 29 med en viss övergångsperiod. En varaktig sjukersättning (sjukpension) kommer att finnas kvar. Flera kommuner vittnar om en ny attityd från Försäkringskassans sida som innebär en strängare tillämpning av sjukförsäkringen. Detta påverkar även arbetsgivaren. Plötsligt indragna sjukpenningar har blivit vanligare. Arbetsgivaren tvingas, som en del av sitt arbetsgivaransvar, betala lön utan att individen alltid klarar av en motprestation. Det leder också ofta till en för alla parter smärtsam process där arbetsgivaren försöker att hitta andra lösningar, eller som en sista utväg måste säga upp medarbetaren. Vad gör kommunerna för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron - Exempel Förebyggande/Hälsofrämjande Projekt Personlig coach all personal inom vård-och omsorgsförvaltningen har kunnat själva ringa och skaffa sig en personlig coach och ha 4 samtal med coachen. Resultat Projektet utvärderas f n. Kravmärkt yrkesroll projekt inom äldreomsorgen som bl.a. vill tydliggöra yrkesrollen och kraven, klargöra kunskapskrav och nivåer, öppna möjligheter för nya karriärvägar och rätt kompetensutveckling, säkerställa kvalitén och öka professionalismen och yrkesidentiteten. Resultat inte klart ännu Rehabiliterande Intervjuer med upprepad korttidssjuka Utbildning-och arbetsmarknadsförvaltning har intervjuat och gjort handlingsplaner för samtliga medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro. Resultat Korttidssjukfrånvaron har gått ned med,9 %. Deltagare i Hållbar utveckling - samordnat team för rehabilitering bestående av AF, FK, företagshälsa och arbetsgivare. Resultat De sjukskrivna har fått bra hjälp och cheferna är stärkta av att få hjälp av ett team. 7

8 projektet Ergonomia. - samarbete mellan KI, KTH, Stockholms läns landsting och kommuns. Projektet riktar sig till kvinnor över 55 år inom äldreomsorgen och förskolan. Falloch överbelastningsskador är de vanligaste olycksfallen för undersköterskor, vårdbiträden, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare.syftet är att förebygga fall- och överbelastningsskador hos personalen och att skapa ett nytt riskhanteringssystem. Tre dagars utbildning i förflyttningsteknik, ergonomi och balans med en uppföljning efter cirka en månad. Riskanalyser genomfördes på arbetsplatserna. Detta har mynnat ut i åtgärdsprogram som används av enheterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat betydligt färre kvinnliga vårdbiträden och undersköterskor över 55 år blir sjukskrivna på grund av sjukdom i rörelseorganen. Chefutbildningar för bättre handlingsplaner Stöd till hälsoinspiratörer Information på intranätet om friskvårdsaktiviteter Fortsatt satsning på städpersonal - stärka gruppens tillhörighet genom att erbjuda önskad sysselsättningsgrad, mer utbildningar, kvalitetssäkra tjänsterna samt ser till att behov av maskiner kontinuerligt ses över. Resultat Sänkt sjukfrånvaro från 15,3 (25) till 6,5 % (27). Fokus ligger på hälsofrämjande insatser och systematiskt arbetsmiljöarbete. Kommunen har utökat en vakant tjänst med,25 % och anställde en personal- och hälsoutvecklare i december. Fhv har reviderat handlingsplaner och återrapportering sker till verksamheterna. Hälsoprofiler erbjuds all personal med treårsintervall Hälsopedagog gör riktade insatser till personal inom hemtjänst och äldreboende Hälsoinspiratörer Alla anställda har fri tillgång till ett personalstöd (psykologisk, ekonomisk, juridisk rådgivning) Systematiskt arbetsmiljöarbete m allrondsprotokoll Strategier för ett friskare har arbetats f ram Hälsodiplomering pågår Alla anställda har fri tillgång till ett personalstöd (psykologisk, ekonomisk, juridisk rådgivning) Stresspreventiva åtgärder Bli din egen mentor, hälsocoachning, hälsoplaner, hälsoprofiler, motionsmånad, hälsoombud mm. Socialförvaltningen formulerat mål om att minska sjukfrånvaro med 1 %. Handlingsplan för snabbare återgång i arbete, intensifierat rehabilitering. Resultat sjukfrånvaro minskat i samtliga intervaller med totalt 1 %. Arbetat för att avsluta långtidssjukskrivningar Kartläggning av korttidssjukfrånvaro inom handikappomsorgen Resultat flera fått hjälp med ohälsoproblematik och de som känt sig inlåsta och inte trivts har fått hjälp att komma vidare Tidiga avstämningsmöten med försäkringskassan. Alla anställda erbjuds fem stödsamtal via företagshälsovård. Månatlig genomgång av alla sjukskrivna över en månad. Gott samarbete med företagshälsovård och egna kontaktpersoner på FK Frisklinjen är ett stöd som kopplas in direkt när någon sjukskriver sig och som följer personen hela vägen tillbaka till jobbet. (används inom Seniorcenter) 8

9 Tabellen visar exempel från samtliga kommuner på förebyggande respektive efterhjälpande åtgärder. Exemplen kan benämnas som goda i den meningen att flera av åtgärderna bevisligen lett till önskat resultat t.ex. sänkt sjukfrånvaro. Vi märker också att fokus på åtgärderna flyttas alltmer mot det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i kommunerna. Intressant i sammanhanget är t.ex. den intervjuundersökning som s kommun gjort bland 21 kommuner med en sjukfrånvaro på högst 6 procent. Den gemensamma nämnaren för dessa är att de arbetar förebyggande och systematiskt med arbetsmiljöarbetet. Ett konkret exempel på detta är projektet Ergonomia från som visar att ett systematiskt angreppssätt, i det här fallet på gruppnivå, genom riskidentifiering och åtgärder har lett till goda resultat för målgruppen. I materialet finns även ett par exempel på hur man på ett framgångsrikt sätt tagit ta i korttidsfrånvaroproblematiken ( och ). Återigen handlar det om ett systematiskt arbetssätt, i detta fall på individnivå. Av de föreliggande exemplen kan vi ta till oss några lärdomar som kan leda till ännu bättre bekämpning av ohälsan i det framtida arbetet. Det ska också sättas i relation till det relativt låga rehabiliteringsresultatet som visats tidigare. De saker som arbetsgruppen särskilt vill rekommendera är: Fortsatt och fördjupad fokus på det hälsoförebyggande arbetet Systematiskt angreppssätt med riskidentifiering, åtgärder, uppföljning oavsett om det handlar om satsningar på hela organisationen, en särskild grupp eller på individplan Mer fokus på mål och resultat - av ovanstående exempel kan vi konstatera att kommunerna blivit mer medvetna om vad man vill åstadkomma med olika åtgärder men det finns fortsatt förbättringspotential. Vad gäller rehabilitering sker stora förändringar genom ändringar i lagen om allmän försäkring. Mest känd är att sjukskrivningsprocessen tidsatts. Detta kommer troligen att starkt påverka arbetsgivarens rehabiliteringsarbete. Ansvaret förblir detsamma med skillnaden att allt ska ske i snabbare takt. En första bedömning gällande medarbetarens möjligheter i det nuvarande arbetet måste ske inom tre månader från sjukfrånvarons början. Redan inom 6 månader ska sedan möjligheterna vara uttömda om den anställde i överhuvudtaget kan utföra något arbete hos den nuvarande arbetsgivaren. Det är svårt i dagsläget att överblicka alla konsekvenser av reformerna. Med all säkerhet ställs arbetsgivarens ansvar för anpassningen av arbete och arbetsmiljö på stora prov. Det är inte heller omöjligt att detta leder till rättsliga prövningar i syfte att avgöra var gränserna för detta ansvar går. Även omplaceringsprocessen hos stora arbetsgivare kommer sannolikt att vara i fokus. 9

10 Personalomsättning Personalomsättningen ökar generellt något i södertörnskommunerna, i genomsnitt,7 procent mellan åren 26 till 27 (Diagram 8). Den ligger nu i medeltal på 9,8 procent eller ca 26 anställda. Omsättningen har resulterat till en marginell nettominskning av anställda i Södertörn, minus 5 anställda vilket är en procentenhet lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Följande definition för personalomsättning har använts: antal tillsvidareanställda som slutat under året/antal tillsvidareanställda Omsättningen bland södertörnskommunerna varierar med ca 5-6 procentenheter eller från 8 procent till 13,7 procent. Detta beror bl.a. på att verksamheter tillkommit resp. avslutats. Den största rörligheten har kommun haft vilket förklaras av att kommunen avvecklat tre förskolor med totalt ca 6 anställda. Ca 3 procent av avsluten sker p.g.a. ålderspensioner. Diagram 8 Personalomsättning 26 och procent medel År Södertörn 27 9,34 8,2 9,5 1,3 8,1 9,6 13,7 9,55 9,8 26 7,22 9, 9,1 9,7 8,39 9,35 1,87 8,88 9,1 1

11 Diagram 9 Åldersfördelning - Södertörn (procent av antal tillsvidareanställda) 35,% 3,% 25,% 2,% 15,% ,% 5,%,% Diagram 1 Andel Södertörn (procent av antal tillsvidareanställda) 4,% 3,% 2,% 1,% 26 27,% Södertörn Södertälje Av åldersdiagrammen (Diagram 9, 1) framgår att det finns många pensionsavgångar att vänta i framtiden. Det är ca 29 procent av anställda som är över 55 år varav något högre andel 6 plus än året innan. Kompetensförsörjning är därmed en fortsatt angelägen fråga för samtliga kommuner i Södertörn. Ett exempel från kommun (Diagram 11) visar pensionsavgångar för ett antal yrkeskategorier där flertalet kommer att gå i pension inom de närmaste 1 åren. Materialet visar tydligt att t.ex. en bra chefsförsörjning kommer att vara en viktig uppgift för kommunen. Detsamma gäller troligen flera kommuner. 11

12 Diagram 11 Pensionsavgångar Antal Pension inom 1 år Antal anställda Chef Kommunalarbetare Ingenjörer Vaktmästare Bibliotekspersonal Dagbarnvårdare Arb.ledare inom barnomsorg Några personalkategorier en detaljstudie Nedan visas personalomsättning för yrkeskategorier där det antingen råder brist på eller en större konkurrens om arbetskraften. Det betyder också att mer tid och resurser går åt till att ersätta personer med den här typen av kompetenser. Rekryteringen kan helt enkelt bli dyrare. Tabellen visar markanta skillnader i omsättning per kategori och kommun. Mot bakgrund av en genomsnittlig omsättning på 9,7 procent hittas ingen gemensam yrkeskategori för hög alt. låg omsättning. Av kommuner där antal personal i resp. yrkeskategori är mest jämförbart är det och som har en hög omsättning på de flesta yrkeskategorierna. Personalomsättning % Socialsekreterare Förskollärare Sjuksköterska Tekniker Ingenjör Tabell 2. I har man uppmärksammat inom Äldreomsorgen relativt tidigt sjuksköterskornas höga rörlighet (19 procent 27). Förvaltningen har därför initierat ett projekt kring avgångsintervjuer för sjuksköterskor. Enkäterna visar att den största anledningen till uppsägning var att arbetsbördan blev för tung p.g.a. upplevd känsla av underbemanning som i sin tur ledde till stress och känslan av att inte räcka till. Samtliga av de intervjuade ansåg att 12

13 det bästa med deras arbete på ÄOF var kontakten med vårdtagarna. De menade att arbetet kändes meningsfullt och de fick bra respons från dem. Kontakten med de anhöriga var också en positiv faktor. Socialförvaltningen i har under 27 tagit ett initiativ för att belysa personalomsättningen bland socialsekreterare. Det första steget var att, genom intervjuer med ett antal chefer, belysa vad som är en rimlig personalomsättning. Intervjuerna med berörda chefer visar att en rörlighet på cirka procent är en rimlig eller till och med önskvärd nivå för att få uppnå de positiva effekterna av personalomsättning, t.ex. nya idéer och influenser och tillförsel av ny kompetens i gruppen. En rörlighet på cirka 2 procent behöver därför inte helt betraktas som negativ. Inom Socialförvaltningen arbetar man vidare med att effektivisera inskolningen av de anställda socialsekreterarna, bland annat med fokus på följande punkter: Vana och trygghet i att träffa klienter Förstå uppdrag, arbetets innebörd och komplexitet samt vad som ska göras Förmåga att hantera tryck och pressade situationer Våga ta för sig En tydligare inskolning förväntas inte bara minska den anställdes tid till att den fulla produktionskapaciteten nås, utan även öka arbetstillfredsställelsen och i förlängningen minska rörligheten. Ovanstående visar att: Utöver pensionsavgångar är avvikelser i personalomsättning vad gäller olika yrkeskategorier, ev. andra variabler likaså, en viktig faktor att räkna med när kompetensförsörjning planeras Hög omsättning kan vara ett tecken på brister i arbetsmiljön. Systematisk undersökning av möjliga orsaker, som i fallet med sjuksköterskorna, ger faktaunderlag till att förbättra förhållandena. Möjligheterna att rekrytera kan på sikt bli avhjälpta. 13

14 Anställningsform/Sysselsättningsgrad Antal anställda har minskat marginellt mellan åren 26 och 27 i Södertörn Tillsvidareanställning är den i särklass vanligaste anställningsformen. Visstidsanställningarna har minskat något under perioden med ca,8 procent eller 18 medarbetare (Diagram 12). och är kommuner med lägst andel visstidsanställningar, och den högsta. Samtidigt har visstidsanställningarna minskat mest i, likaså i. Skillnaderna mellan kommuner framgår även av nedanstående tabell (Kvot). De med högst andel tillsvidareanställningar har tillsvid. anställda per en visstidsanställd medan de med lägst andel har 12. Av samma tabell framgår även könsskillnaderna tydligt. Till exempel finns det i 11 tillsvidareanställda kvinnor på varje visstidsanställd medan männens kvot är endast 6 tillsvidare per en visstid. I de minsta kommunerna - och finns ingen alls eller mycket liten skillnad vad gäller kön och anställningsform. Diagram 12 Andel visstidsanställda - Södertörn (procent av antal månadsanställda) 2,% 15,% 1,% 5,% 26 27,% Södertälje Södertörn Kvot (tillsvid/viss per kön) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tillsvidar/visstid Södert+N Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Tillsvidar/visstid Södertälje Tillsvidar/visstid

15 Sysselsättningsgrad Diagram 13 Andel deltidsanställda - Södertörn (procent av antal tillsvidareanställda) 4,% 3,% 2,% ,%,% Södertälje Södertörn Andelen deltidsanställningar ligger på knappa 22 procent i genomsnitt i Södertörn. Andelen deltidsarbete varierar ganska stort mellan de olika kommunerna, från 3,5 procent i till 18,6 procent i. Flera kommuner har som ambition och mål att erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad. Till skillnad från anställningsformen fortsätter deltidsarbete att vara betydligt vanligare hos kvinnor än män i samtliga kommuner Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid/Deltid Södert+N Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Heltid/Deltid Södertälje Heltid/Deltid

16 Samband Utbildningsnivå och sjukfrånvaro samt antal heltidsbarn per årsarbetare och sjukfrånvaro Har utbildningsnivå samband med sjukfrånvaro? I ett försök att söka svar på denna fråga har vi undersökt 2 verksamheter förskolan och äldreomsorgen. Bägge hör till de verksamheter som generellt dras med hög sjukfrånvaro. Vidare har undersökts om arbetstyngden kan ha betydelse för personalens sjukfrånvaro inom förskolan. Arbetstyngd definieras som antal heltidsbarn per årsarbetare. Anmärkas bör att data i undersökningen är endast från 27 och därmed inte tillräckligt tillförlitlig för att kunna dra säkra slutsatser. Hänsyn har inte heller tagits till bakomliggande variabler såsom kön och ålder som kan påverka resultatet. Det är en vanlig uppfattning att utbildningsnivå påverkar sjukfrånvaron. Diagrammet (Diagram 14) visar att inom förskolan har utbildningsnivån, i det här fallet mätt som andel med pedagogisk högskoleexamen endast en liten påverkan på sjukfrånvaron. Motsvarande mätning inom äldreomsorgen visar att utbildningsnivån mätt som andel med omvårdnadsutbildning är påverkan på sjukfrånvaron ännu mindre. En slutsats med reservationer är att bra utbildad personal inom förskolan och äldreomsorgen är ingen garant för lägre sjukfrånvaro. Inte heller tycks sjukfrånvaron nämnvärt kunna påverkas av den faktiska arbetstyngden (Diagram 15). Eventuell är det verksamhetens art i sig som skapar skillnader i sjukfrånvarons omfattning. Det finns fortfarande mycket att göra med den fysiska hälsan i de aktuella verksamheterna, likaså den psykiska. Att skapa mer inflytande över eget arbete är en riktig utmaning i verksamheter såsom förskola och äldreomsorg där man dagligen och bokstavligen är till för att tillgodose andras behov. 16

17 Diagram 14 Förskola Sjukfrånvaro - andel med pedagogisk högskoleutbildning Sjukfrånvaro förskollärare och barnskötare Pedagogisk högskoleexamen Linjär (Sjukfrånvaro förskollärare och barnskötare) Diagram Sjukfrånvaro - heltidsbarn per årsarbetare Sjukfrånvaro förskollärare och barnskötare Heltidsbarn per årsarbetare Linjär (Sjukfrånvaro förskollärare och barnskötare) 17

18 Utmaningen framåt Den största utmaningen för kommunerna handlar sannolikt om bemanningsfrågan. Materialet visar en ökad personalomsättning i allmänhet, och i synnerhet gäller det vissa yrkesgrupper. För att undvika situationer av bristande bemanning, antingen kvalitativt och/eller kvantitativt bör åtgärder vidtas i god tid. Kommunerna har en god kontroll över sina pensionsavgångar. Däremot kunskap om den rörlighet som orsakas av andra faktorer kan säkert utvecklas. I detta sammanhang är exemplen från särskilt lärorika; att undersöka vad som är önskvärd personalomsättning för en verksamhet, eller att med avgångsintervjuer undersöka vad som upplevs som attraktivt resp. ickeattraktivt hos arbetsgivaren. En utmaning för kommunerna bör också vara att hela tiden utveckla samarbetet med olika universitet och högskolor. Hälsofrågan har varit en riktig utmaning för kommuner som arbetsgivare redan lång tid. Materialet visar också att det läggs mycket arbete, alltmer målmedvetet för att minska ohälsan. Och detta ger resultat även om det kan vara svårt att urskilja orsak och verkan i detta arbete. Men det finns flera lärorika projekt och annat i materialet som har påverkat sjukfrånvaron på ett positivt sätt. Ett nytänkande måste kanske till för att förbättra hälsan i verksamheter där sjukfrånvaron är fortsatt hög såsom förskola och äldreomsorg. Utifrån vår försiktiga slutsats om att varken utbildning eller arbetstyngd ensam hjälper till att sänka sjukfrånvaron verkar det som mer genomgripande åtgärder måste till. Kanske handlar det om att organisera verksamheter i mindre enheter, arbetsrotation, karriärutveckling eller andra helt nya idéer som skapar en mer attraktiv framtida verksamhet. 18

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm

Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm personalen 2008 Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm 2009. Innehåll Inledning 4 Anställda i

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30 Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2012

Personalekonomisk redovisning 2012 Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige 2008-04-28 Diarienummer 101-08-033 Carola Lilja

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige 2008-04-28 Diarienummer 101-08-033 Carola Lilja Personalbokslut Örebro kommun 27 2 Innehållsförteckning Årets heta nyckeltal 3 Antalet anställda 4 Månadsavlönade 4 Arbetstid 5 Timavlönade 5 Fyllnadstid och övertid 6 Sysselsättningsgrader 7 Arbetad tid/frånvaro

Läs mer

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009 SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2011-2013

Personalplan. avseende perioden 2011-2013 Dnr: Personalplan avseende perioden 2011-2013 ^äáåöë ëâçããìå qéäéñçåwmpoojsnsmmm c~ñwmpoojsnspqm bjéçëíwä~êåkìåöççã]~äáåöë~ëkëé téääéä~íëwïïïk~äáåöë~ëkëé Personalplan 2011-2013 Förutsättningar Barn- och

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Bilaga 1 Personal- och löneenheten PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Innehåll Sida Personal 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsad anställda 3 Feriearbete 3 Åldersstruktur, tillsvidareanställda

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Lönekartläggning 2009

Lönekartläggning 2009 Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Plan för lika rättigheter och möjligheter Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan

Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden 2015 2020 Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan 2015 2020, barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad 2015 06

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget 2010-01-22 Arbetsmarknadstorget Berit Björnered, tf. samordnare 1 (7) 2010-01-21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget VERKSAMHETENS UPPDRAG Arbetsmarknadstorgets uppdrag Organisera verksamhet

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

Lönebildning i Ystads kommun. Verksamhet. Medarbetare. Upprättat maj 2014. Personalavdelningen. Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning

Lönebildning i Ystads kommun. Verksamhet. Medarbetare. Upprättat maj 2014. Personalavdelningen. Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning Lönebildning i Ystads kommun Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning Verksamhet Individuell och differentierad lönesättning Långsiktiga mål Medarbetare Lön som styrmedel Kortsiktiga mål MÅL Utvecklingssamtal

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2005 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning... 1 Personalkostnader och pensionskostnader... 2 Sjuklönekostnad per förvaltning... 2 Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer