Kognitiv beteendeterapi

Transkript

1 Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken

2 Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling av psykiska symtom genom samtal. KBT som psykoterapeutisk metod finns i endera kort (10 terapitimmar) eller lång (20-25 terapitimmar) form. I socialstyrelsens nationella riktlinjer framhålls KBT ofta som förstahandsval vid allehanda psykiska besvär. I KBT utgår man från att beteende, tankar och känslor samvarierar komplext med individens grundantaganden om sig själv och sin bakgrund, andra människor, världen och samhället, samt framtiden: Genom att utmana sina grundantaganden och tankefällor med kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker kan mentala modeller förändras och det blir lättare att förhålla sig till sig själv och omgivningen. KBT innefattar nyinlärning genom exponering och andra övningar. De beteendeterapeutiska och kognitiva interventionerna i KBT syftar till att så småningom minska lidande, att höja funktionsnivå, öka livskvalitet och främja välbefinnande. Samtalsbehandlingen beskrivs som strukturerad. Med detta menas att varje terapisession är organiserad kring ett i förväg överenskommet program, som fastställs i samarbete mellan dig och Sida 2

3 behandlaren. Detta behandlingskontrakt har båda parter att hålla sig till. Varje enskild session innehåller a) en inledningsfas, b) aktiva åtgärder/nyinlärning och c) en avslutande fas (Kåver, 2004). Mellan terapisessionerna gör du hemuppgifter som du tränar i din vardag och redovisar resultatet av vid nästa möte. Hemuppgifterna har visat sig vara en viktig del i de goda behandlingseffekterna (Öst, 2013). Kognitiv psykologi KBT är spunnet ur det kognitiva perspektivet inom psykologin. I denna skola intresserar man sig för hur människan tar emot och bearbetar information, samt hur vi responderar och använder denna information (Karlsson, 2012). Det kognitiva perspektivet ser varje människa som unik och ägande av en egen vilja. KBT är humanistisk till sin natur (Perris, 1996). Varje individ söker mening och skapar mening i sitt liv. Huvudsakligen styrs vi av våra avsikter och motiv (d Elia, 2004). Ett kognitivt förhållningssätt i terapin eftersträvar klientcentrering och problemorientering (d Elia, 2004). Man utgår från nuet och hur du vill ha det i framtiden. KBT som psykoterapeutisk modell fokuserar sambandet mellan tankar, känslor och handlingar eftersom man har sett att förhållandet mellan vad individer tänker, känner och handlar samverkar, t.ex. enligt följande: Sättet vi tänker på, t.ex. våra förväntningar, kan till exempel vidmakthålla ett beteende, som i sin tur generar en ihållande (negativ) känsla. Även känslor kan sätta igång minnen eller andra tankar, som leder till att vi handlar på ett visst sätt, t.ex. Sida 3

4 aggressivt, eller att vi undviker att göra eller säga något, om vi t.ex. uppfattar den tilltänkta handlingen som obekväm. För att utforska problemsituationer gör du och din behandlare beteendeanalyser och funktionella analyser. Exempel på sådana är fallkonceptualisering och SORK situation, organism (känslor/tankar), reaktion (tankar/beteende), konsekvens kort sikt, konsekvens lång sikt : Behandlingskontrakt Behandlingen och dess tekniker är fullständigt transparenta. Behandlingens mål utformas mellan dig och behandlaren. Båda kommer överens om ett behandlingskontrakt vad som skall strävas efter i terapin (Kåver, 2006). Först formuleras delmål, som ska leda till det långsiktiga målet med behandlingen. Varje mål konkretiseras till beteendeförändringstermer. Konkretisering kan vara att öva på problemlösning. Att anteckna för och nackdelar i en beslutstagandesituation eller att beskriva sina känslor och sätta ord på dessa i en konfliktsituation. Målet att öka beteenderepertoar med färdigheter kan betyda att du lär in nya strategier att hantera sin ångest i situationer då du tidigare använt dig av maladaptiva tankar och beteenden. Det kan vara beteenden som leder till att du avleder känslor, utforskar alternativa tankar och omvärderar din uppfattning. Att bli känslomedveten d Elia (2004) betonar att känslor inte ska ses som irrationella fenomen. Många KBTutövare är eniga om att värderingar och motivationssystem är viktigt att undersöka och medvetandegöra (Flink & Linton, 2010), eftersom det är dessa processer som många gånger bidrar till hur vi människor handlar. Människor är tänkande och Sida 4

5 självreflekterande varelser som reagerar med känslor och handlar utifrån perceptioner och uppfattningar om sig själva, världen och framtiden: När en människa drabbas av sjukdom reagerar hen och handlar med utgångspunkt i de egna hälso- eller sjukdomshypoteserna (d Elia, 2004). I KBT utforskas din föreställning om dina psykiska symtom, dess orsaker och konsekvenser på ett kroppsligt, mentalt och socialt plan. Människans föreställningar avgör hur vi tolkar, reagerar känslomässigt och beter oss. Det är därför viktigt att behandlaren förstår just din upplevelsevärld för att kunna bemöta dig i enlighet med denna. Sammanfattning Nedan följer en kort sammanfattning av texten i punktform: v Kognitiv beteendeterapi förkortas KBT. KBT är en psykoterapeutisk behandlingsmetod. v Syftet med KBT är att minska lidande, höja funktionsnivå, öka livskvalitet och främja välbefinnande. Sida 5

6 v KBT är en mål-strukturerad psykoterapi med ett uttalat behandlingskontrakt. Varje session har en agenda. v Du gör hemuppgifter mellan terapisessionerna. v Interventionerna fokuseras kring sambandet mellan tankar, känslor och handling. v Du och behandlaren utforskar problemsituationer med hjälp av beteendeanalyser och funktionella analyser. v Behandlarens värderingar och motivationssystem undersöks och medvetandegörs. v Människor är självreflekterande varelser som reagerar med känslor och handlar utifrån föreställningar om sig själv, andra, omvärlden och framtiden. v KBT utgår från nuet och hur du vill ha det i framtiden. Sida 6

7 Referenser d Elia, Giacomo. (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och kultur. Flink, I. & Linton, S. (2010). 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Stockholm: Natur och kultur. Karlsson, L. (2012). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur. Kåver, A. (2004). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och kultur. Perris, C. (1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur. Öst, L-G. (2013). KBT inom psykiatrin. Stockholm: Natur och kultur. Sida 7

8 Kognitiv konceptualisering Automatiska tankar SKYDDANDE: Exempel på konstruktiva automatiska tankar, t.ex. Jag kan alltid försöka. SÅRBARHET: Exempel på mindre hjälpsamma automatiska tankar, t.ex. överdriven självkritik, katastroftankar. Konstruktiva automatiska tankar Dysfunktionella automatiska tankar Villkorsantaganden/Livsregler SKYDDANDE: Exempel på konstruktiva villkorsantaganden eller livsregler, t.ex. Det är viktigt att höra av sig till sina vänner. SÅRBARHET: Exempel på mindre hjälpsamma eller överdrivna villkorsantaganden eller livsregler, t.ex. Jag är bara värd något om jag presterar. Konstruktiva livsregler Dysfunktionella livsregler Grundantaganden SKYDDANDE: Exempel på positiva grundantaganden, t.ex. Andra människor hjälper mig oftast om jag söker stöd och tröst. SÅRBARHET: Exempel på mindre hjälpsamma grundantaganden, t.ex. Jag är värdelös, ingen älskar mig. Konstruktiva grundantaganden Dysfunktionella grundantaganden Sida 8

9 Sida 9