"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
|
|
- Ann-Christin Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård
2 Personer är vi hela tiden, patienter är vi bara ibland.
3 Personcentrerad vård utgår från att en person har förmågor Vilja Värdighet Tilltro till sin egen förmåga = Den kapabla människan ( Homo Capax) P. Ricoeur Soi -meme comme an autre;, E. Mounier 1970 Personalism
4 Kan vi utgå från att också äldre personer är kapabla? Patienter med höftfraktur har en genomsnittsålder på 84 år De befinner sig i en svår och utsatt situation
5 Efter att jag varit uppe första gången tänkte jag, för fanken, jag kan göra det och så är det, det kan fungera. Man kan inte ge upp förstår du, man måste kämpa till sista andetaget. Kvinna 87 år Motivation - resurser Du måste ge allt du har - om du är tillräckligt envis Kvinna 93 år, inlagd med den tredje frakturen på ett år Olsson L-E, Nyström AEM, Karlsson J, Ekman I. Admitted with a hip fracture: patient perceptions of rehabilitation. Journal of Clinical Nursing 2007;16:(5):853-59
6 Redskap för personcentrerad vård Personcentrerat samtal På förhand okänd samtals agenda. Styrs av vad den andre berättar. Mer fokus på berättelsen, den icke verbala kommunikationen har lika stor betydelse. Inriktat på vem den andre är (berättelsen ger tillträde) vad och hur finns med men är inte utgångspunkten Ekman I. (red.) Personcentrerad vård från filosofi till praktik. Liber förlag 2014
7 Patientberättelsen innehåller eller kompletteras Fysiskförmåga Kognitiv status Medicinskt allmäntillstånd Nutritionsstatus Socialt nätverk
8 Exempel på vad som kan undersökas vid behov och beroende av verksamhet Stämningsläge Tilltro till sig själv Rörelserädsla vid smärta
9 Patienter med höftfraktur Kvasiexperimentell studie Jämförelsegrupp Gängse vård 56 patienter Intervention Personcentrerad vård 56 patienter Olsson L-E, Patients with acute hip fractures motivation, effectiveness and costs in two different care systems. [Thesis] Gothenburg University Institute of Health and Care Sciences 2006
10 Resutat av Personcentrerad bedömning Jämförelse grupp år 16 dagar år 19 dagar år 16 dagar år 20 dagar år 32 dagar år 46 dagar Interventions grupp 14 dagar 11 dagar 16 dagar 13 dagar 12 dagar 12 dagar Ref: Olsson et al The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3.
11 Rehabiliteringsresultat Rehabilitering Jämförelsegruppen Av 38 självständiga patienter återställdes 26 patienter till sin tidigare funktion (68 %) Interventionsgruppen Av 34 självständiga patienter återställdes 32 patienter till sin tidigare funktion (94%) Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 2007;58(2):
12 Resultat Färre antal vårddagar på sjukhuset 12,2 mot 26,3 (p<0.000) Färre trycksår (8 vs. 19 p=0.02) Färre medicinska komplikationer (5 vs. 14 p=0.003) Ingen återinskrivning inom 30 dagar i båda grupperna 16 % 1-års dödlighet i båda grupperna Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 2007;58(2):
13 Genomsnittlig faktisk kostnad per patient Jämförelsegruppen Skr/patient Interventionsgruppen Skr/patient Olsson L-E, Hansson KE, Ekman I, Karlsson J. A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing Volume65, Issue8,2009;65(8):
14 Resultat från PREH-PCV studien Patienters Rehabilitering Efter Höftplastik Personcentrerad vård Kvasiexperimentell studie på två ortopedkliniker slutförd 2013 En jämförelse av standardiserad vård och PCV
15 Vården upplevs inte positiv av alla Årsredovisningen från Svenska Höftprotes Registret visar att cirka 14% av patienter var osäkra på eller missnöjda med slutresultatet.
16 Standardiserad vård (fast track) (Khelet & Wilmore 2008) Preoperativ optimisering och information Stressreducerad kirurgi Postoperativ smärtbehandling Evidensbaserad perioperativ vård Omvårdnad med fokus på tidig mobilisering och nutrition Kehlet H and Wilmore D. Evidence-Based Surgical Care and the Evolution of Fast-Track Surgery. Annals of Surgery 2008; 248:2
17 Studiedesign Konventionell vård (n=138) sept 2010-mars 2011 Hörnstenarna i personcentrerad vård (PCV) Initiering av partnerskap Genomförande av parnerskap Säkerställer parnerskap (dokumentation) Inklusion & baseline värdering Kartläggning av vårdprocessen Multidisciplinär expertpanel Implementering av PCV Värdering av sjukhusvård PCV(n=128) dec 2011-nov månaders uppföljning Inklusion & baseline bedömning Värdering av sjukhusvård 3-månaders uppföljning
18 HYPOTES Med kunskap om patienters självtillit och rädsla för smärta kan vi förstå vilka som har ett ökat behov av stöd och därmed rikta våra ansträngningar mer effektivt Syfte Syftet var att undersöka om patienternas självskattade självtillit och rörelserädsla påverkar vårdtidens längd och om dessa instrument kan användas för att underlätta rehabiliteringen
19 General Self-efficacy scale Frågor om vilken tilltro man har till sig själv när man står inför nya situationer. låg tilltro hög tilltro 30 40
20 Tampa scale for kinesiofobia (TSK) Instrument som mäter rädsla att röra sig i samband med smärta Låg rörelse rädsla Hög rörelserädsla 40-68
21 Resultat Antal dagar på vårdavdelningen Medelvärde SD Skillnad p-värde Jämförelse grupp n= Interventions grupp n= , Olsson et al. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2014, 9:95
22 PREH - PCV Olsson et al. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2014, 9:95
23 Vård dagar och Self-efficacy scale N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Låg tilltro Jämförelse grupp n=119 SES 29 n=36 15 (42 %) 14 (39 %) 7 (19 %) (26 %) Låg tilltro Interventions grupp n=118 SES 29 (30 %) n=40 23 (58 %) 14 (35 %) 3 (1 %) Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014
24 Vårddagar och rörelserädsla N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Hög rörelserädsla Jämförelse grupp n=138 TSK 40 n=70 35 (50 %) 21 (30 %) 14 (20 %) (51 %) Hög rörelserädsla Interventions grupp N=120 TSK 40 (49 %) n=63 36 (57 %) 25 (40 %) 2 (3 %) Det finns en korrelation mellan rörelserädsla och antal vård dagar ( p=0,037) Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014
25 Vård dagar vid låg tilltro och hög rörelserädsla N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Jämförelse grupp SES 30 och TSK 40 9 % 37 % 42 % 21 % Interventions grupp SES 30 och TSK 40 9 % 60 % 36 % 4 % Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014
26 Slutsats Personcentrerad vård är till fördel också för sköra äldre Patienter når bättre resultat om de får vara personer Personcentrerad vård minskar risken för att felaktiga uppfattningar kan inverka på vården
27
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se
Personcentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Personcentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom Andreas Fors Hälsopedagog, Leg. Anestesisjuksköterska, Doktorand Vårdcentralen
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården? Karl Swedberg Professor, Överläkare Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin Forskningsledare, Gothenburg Centre for PersonCentred Care
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning Axel Wolf Leg.ssk, Fil. Dr, Universitetslektor Anestesi Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) & GU School of Executive Education
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC Risk! Medicinsk forskning har inneburit viktiga framsteg inom medicinsk praxis. Men. En biokemisk förändring kan ofta inte översättas direkt till en sjukdom.
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Belgium Bosnia and Herzegovina Macedonia Germany Greece Ireland Israel Italy
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Ett av regeringens Strategiska Forskningsområden
Positiva forskningsresultat
Personcentrerad vård Personcentrerad vård (PCV) tar sin utgångspunkt i att människor är, och ska bemötas, som fria och värdiga varelser med vilja och förmågor. De egenskaper och förmågor som utmärker en
Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet
Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet
Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Vad är Fast Track? Fast track 4009 (Pubmed) Fast track
Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården
Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården 2 Etik för framtidens vård Dagens vårdsystem har utformats utifrån goda föresatser om att åstadkomma en jämlik vård av hög kvalitet. Utvecklingen
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi
Självskattad self-efficacy och rörelserädsla hos patienter inför total höftledsoperation
Självskattad self-efficacy och rörelserädsla hos patienter inför total höftledsoperation Förutsättningar för och behov av personcentrerad vård FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Simon Ström Sjuksköterskeprogrammet,
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna
1 Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna HCM Health Care Management Dag Norén Version 3, 21 oktober 2013 2 Innehållsförteckning 1. Patienten och brukaren;
Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser
Studera krafterna som påverkar höften Studerar och förbättrar nya protesdesigner Funktion och överlevnad av proteser In-vivo, in-vitro och matmatiska studier Historiskt intresse (Wolff & Pauwels) Ball
Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor
Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Pre operativ riskbedömning 1.Hur säkerställer ni att rätt diagnos och rätt operation planeras? (Ex. beslutet taget av läkare med erfoderlig kompetens? Tillräckligt
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Trender 2015-2016. Pär Höglund, Physician, Postdoc in Value Based Healthcare, Medical Management Centre, Karolinska Institutet
Trender 2015-2016 Pär Höglund, Physician, Postdoc in Value Based Healthcare, Medical Management Centre, Karolinska Institutet Research Fellow at the Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare
Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator
Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång
Utvecklingskraft 2011
Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)
Klinisk lektor = brobyggare
Klinisk lektor = brobyggare Fra skrivebord til bedside Christine Wann-Hansson, leg ssk, PhD, Associate Professor 2011-11-16 Arbejdsdeling klinisk lektorat i sygepleie SUS 50% 15% forskning X% Brobyggande
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:
Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
C6 Measures for microsystem management
C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Patientmaktsutredningen
S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - Ett stödmaterial 1 Inledning Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring Utveckla och implementera Personcentrerat Arbetssätt,
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD
Dnr: ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvård Utvecklingsavdelningen 2018 Utvecklingsavdelningen 2018-01-11 Innehåll Att ställa om till en mer
patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Personcentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Östersund 16 maj 2018 GPCC (Gothenburg Centre for Person-Centred Care) Regeringsmedel (90 mkr) för 5 år (2010-2014) Invigdes januari 2010 Fortsatt centrumbildning (2015-2021)
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Personcentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Att leda förändring för säker vård
Att leda förändring för säker vård Annette Erichsen Andersson Operationssjuksköterska Dr. i Vårdvetenskap Lektor i Smittskydd Forskare vid GPCC Patientsäker vård? Ca 10% drabbas av någon form av vårdskada
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research
Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Från hallmattan till röntgenbordet
Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
The Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Vårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Personcentrerad vård en etik i praktiken
Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans
Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)
Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV229 Stroke - ett interprofessionellt vårdprocessperspektiv, 15 högskolepoäng Stroke - a interdisciplinary care-process perspective, 15 credits Fastställande
Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018
Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018 Hur fungerade kampanjen 2017? Länssjukvården Hur fungerade kampanjen 2017? 41,2 % Nyhet 1 mars 2018 Gratis vaccination mot Pneumokocker
När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare
När det inte blev som planerat Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare Tidig upptäckt av postoperativ infektion och patientens delaktighet
DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning
DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM 2018 METHA BRATTWALL, MD, PHD, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET,ANOPIVA MÖLNDAL, ANESTESIOLOG, ALGOLOG Innehåll 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Ulla Hellstrand Tang, leg. Ortopedingenjör Department of Orthopaedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,
Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur
Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Under våren 2016 har styrgruppen för RIKSHÖFT förändrats något, Docent Ami Hommel, Lund (tidigare koordinator) har tagit över som registerhållare
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017
SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,
PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR
PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR EN LITTERATURSTUDIE ANN-SOFIE GULLIN Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1301 Juni 2012 Handledare: Amanda
The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus
The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska