Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning
|
|
- Ulla Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning Axel Wolf Leg.ssk, Fil. Dr, Universitetslektor Anestesi Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) & GU School of Executive Education ( GUSEE) Twitter: symptomsonthego Blogg: gpccpeople.com Mitt preliminära upplägg 1
2 Bakgrund Ökad patientdelaktighet är ett politiskt fokusområde, både nationellt och internationellt Termen Personcentrerad vård (PCV) får över 3 miljoner google träffar, patient-centered care över 6 miljoner Få studier som utvärderar utfallet av person-centrerad vård Ref: Edvardsson et al. 2008; Olsson et al, 2012 Vad är Göteborgs Universitet Centrum för Personcentrerad Vård (GPCC) Nationellt forskningscentrum för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd. Flervetenskapligt forskningscentrum med 100 forskare och 30 doktorander inom vårdvetenskap, medicin, pedagogik, filosofi, ekonomi m fl. 32 forskningsprojekt pågår kring PCV (/projekt) effekter av PCV utvärdering av komplexa interventioner implementering av PCV 2
3 Effekter av personcentrerad vård Känslan av trygghet i samband med vård Förbättrad smärtlindring Mindre frekvens av trycksår Kortare vårdtider (30%-50%) Högre frekvens av återgång till hemmet efter sjukhusvistelsen Minskad sjukhusvårdkostnad med 40% Ref: Dudas et al 2012, Ekman et al. 2012, Olsson et al Vad kan vi lära av äpplen Vad hände sedan? 3
4 Värde Att skapa värde Att fånga värde Att förvalta värde Personalism / dialogfilosofi Person-centrering / livsvärlden Person-centrerad vård / partnerskap Ref: Wolf, A Att skapa värde Vi bör inte ställa oss frågan: Vad är personcentrerad vård? Varför KAN vi jobba med personcentrerad vård? 4
5 Personcentrerad vård och hälsa utgår från att en person har förmågor, inte att den är unik : Vilja Värdighet Tilltro till sin egen förmåga och sårbarhet Relation med andra = Den kapabla människan ( Homo Capax) Ref: Ricouer 1994, Mounier 1970 Individualism Personalism Kollektivism 5
6 Vara i stånd att Lidande är inte enbart den fysiska smärtan, inte ens den mentala smärtan, utan den förminskning eller förstörelse av självuppskattning, självaktning och handlingsförmåga av kunna göra, som upplevs som ett angrepp på självaktningen. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. 6
7 Person Vem Relation Förmågor Nyfiken Medveten om sin sårbarhet Patient Vad/roll Interaktion Behov Passiv Skyddas från sin sårbarhet Att fånga värde: Personcentrering Livsvärlds perspektiv (en komplex värld): Vardagen Livsprojekt/Motivation Self-efficacy (tron på sin egen förmåga) Självuppfattning Relationer till andra Ref: Dahlberg & Segesten, 2010; Edvardsson,
8 Patientupplevd kvalitet: Jämlik vård 2010? PPE 15 total score Information and education Ref: Wolf et al (Open Access) 91 Coordination of care Emotional comfort Vulnerable (n=7103) 81 Respect patient preference Physical comfort Non vulnerable (n=9551) 88 Involvement of family Continuity and transition Teamarbete Inskrivning 1 Patient Läkare Sjuksköterska 2 Patienten svarar på frågor. Söker svar på sina funderingar Information efterfrågas också Fastställa diagnos Ordinera behandling Prover Undersökningar Identifiera patientens behov, vårda, stödja 3 Utför läkarens ordinationer Sjukgymnaster, Arbetsterapeuter, Dietister Utskrivning dagar 8
9 Patientupplevd kvalitet 2013, frågor med lägst patientupplevd kvalitet Koordination och transition Patient som behandlades för symptom av hjärtsvikt förstod innehållet i behandlingsinformationen, men sökte efter råd och strategier kring hur han/hon skulle följa behandlingen i sin vardag Läkaren å andra sidan bedömde den låga följsamheten till behandlingen med att patienten inte klarade av att ta till sig informationen i tillräcklig hög grad Ref: Granger et al
10 Att förvalta värde Personcentrerad vård = partnerskap Partnerskap Två experter som möts Inleda partnerskapet berättelsen Överenskommelsen (delat beslutsfattande) Säkerställa partnerskapet dokumentationen Ref: Ekman et al
11 Patientens berättelse är det första steget i upprättandet av ett partnerskap mellan patienten och vårdgivaren. Det personcentrerade samtalet måste inkludera omfattande information om patientens direkta upplevelser av sitt tillstånd. Motiverande samtal (motivational interviewing = MI) MI oftast livsstilsrelaterat MI fokus på förändring och att styra människors livsstil MI oftast bestämt på förhand vad samtalet ska handla om MI mer en renodlad samtalsteknik, verbal kommunikation Delaktighet Inriktar sig på vad som ska förändras och hur? Ref: Fors, A. Utbildningsdagar SU
12 Personcentrerat samtal På förhand okänd samtalsagenda. Styrs av vad den andre berättar. Behöver inte vara livsstilsrelaterat. Mer fokus på berättelsen, den icke verbala kommunikationen har lika stor betydelse. Partnerskap. Bekräftas i en gemensam vård och hälsoplan. Inriktat på vem den andre är (berättelsen ger tillträde) vad och hur finns med men är inte utgångspunkten Ref: Fors, A. Utbildningsdagar SU 2013 Personalized medicin Vad? Identifiera varje individs unika biologiska profil Adaption av diagnos och terapier till genotyper Nya screening metoder och terapier Varför? Minskad risk för oförutsedda biverkningar eller effekter Hur? Regulatorisk Kostnader Träning Personcentrerad vård Vad? Partnerskap med patienten som bygger på patientens resurser, behov och mål/motivation Nya vårdmodeller, organisation, värdegrund etc. Varför? Hållbarhet, ökad vårdeffektivitet, delaktighet, tilltro till sin egen förmåga Hur? Medvetenhet Träning Struktur/Kultur förändring Ref: Prof. Swedberg, Föreläsning
13 Att fånga värde Ref: Stewart et al 2003 The six interactive components of the patient-centered process Ref: Stewart et al
14 Vad kan en överenskommelse mellan patient och professionell på sjukhus innebära? En personlig hälsoplan upprättad inom 24 timmar efter ankomst Uppföljning inom 72 timmar efter ankomst Uppföljning var 48 timme tills utskrivning Dokumentationen av partnerskapet Mål Aktiviteter för att nå målet Patientens resurser Vilket stöd behövs? 14
15 PARTNERSKAP Signerad överenskommelse mellan patient, sjuksköterska och läkare 15
16 Exempel: Person-centrerad vård av patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt Minskad sjukhusvårdtid 30 % Ökad känsla av trygghet i relation till sjukdom och vård Bibehållen självständighetsgrad (ADL) Ekman I, et al. Effects of person centred care in patients with chronic heart failure the PCC HF study. European Heart Journal 2012 May;33(9): Dudas K, et al. Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person centered care than in usual care. European Journal of Cardiovascular Nursing Jan 9. [Epub ahead of print 16
17 Studie design Kvasi-experimentell design Före och efter mätningar Traditionell vård (n=123) PCV intervention (n=125) Samma inklusions/exklusions kriterier 17
18 Effekter av en PCV intervention inom internmedicin ADL förmåga In/utskrivning Systematiskt PCV under hela vårdtiden sänkte vårdtiden med 2.5 dagar Ref: Ekman, I., Wolf, A. Et al Effects of person centred care in patients with chronic heart failure: the PCC HF study. European Heart Journal 33 (9), Implementering av personcentrerad vård innebär en stor kulturförändring av vården 41% 59% Evidensbaserad kunskap Kultur och strukturförändring Ref: Wolf. Et al. 2012, Ekman et al
19 En PCV intervention kan göra vårdtiden mer förutsägbar Ref: Ekman, I., Wolf, A. Et al Effects of person centred care in patients with chronic heart failure: the PCC HF study. European Heart Journal 33 (9), Exempel 2: Personcentrerad vård av patienter med höftfraktur Komma hem till sitt tidigare boende: Vanlig vård (n=38): Personcentrerad vård (n=34): 12 lyckades inte 2 lyckades inte Olsson L E, Karlsson J, Ekman I. The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3. 19
20 Resultat i åldersgrupper Kontrollgrupp år 16 dagar år 19 dagar år 16 dagar år 20 dagar år 32 dagar år 46 dagar Interventionsgrupp 14 dagar 11 dagar 16 dagar 13 dagar 12 dagar 12 dagar Ref: Olsson et al The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3. Hur bibehåller vi värdet? 20
21 Hur kan vi skala en systematisk implementering av PCV Vilka innovationer/verktyg behöver vi för att skala PCC? 21
22 Hur kan vi skala PCC på ett hållbart sätt? Innovation betydelsefull på något sätt för samhället eller marknaden gjort insteg på samhället eller marknad Ref: Frankelius, P
23 Förutsättningar för personcentrerad vård måste identifieras, utvecklas och implementerad Företag/ideella organisationer Kommun Tjänster/ produkter Landsting Hälsa/Om sorg Partnerskap Metoder/Verktyg/ Processer Vård Forskning/ Utbildning Universitet Ref: Wolf. A 2013 Chronic Care Model Ref: Bodenheimer et al
24 Nationell referensavdelning för personcentrerad vård ( NATREF-PCV): Näringsliv Universitet Sjukvården NATREF-PCV avdelningar Avdelning 352 A Internmedicinsk avdelning inriktning mag-, tarm- och leversjukdomar Avdelning 352 B Internmedicinsk avdelning inriktning diabetes, ämnesomsättningssjukdomar och njurmedicin 24
25 Allt hänger ihop. Arkitektur Organisation Kultur 25
26 Innovatörer Håller med Tidig majoritet Sen majoritet Eftersläntare Innovation Standadisering Ref: Wolf & Carlström 2013, in press Personcentrerad vård i praktiken Ledningsnivå: Designa programmet, ta fram mål ( klinik/avdelning samt individuella) samt är övergripande ansvarig för implementeringen. Två erfarna programledare facilitera programmet Workshop 1 Fördjupnings workshop 2 dagar Metod Utveckling workshop Framtids workshop Förankring Hur jobbar vi med patienten idag Berättelsen och teamarbete Förankring Förändringsuppdrag Uppföljning patient i hemmet Uppgift 1 Vårdplan Uppgift 2 Förändringsuppdrag och plan för framtiden 1 6 månader GU School of Executive Education Centrum för personcentrerad vård 26
27 Förändringsmotstånd och hållbar omställning Ref: Alharbi et al Strukturerad dokumentation Kliniska vårdvägar uppvisar minskade vårdtid och förbättrad dokumentation Ref: Rotter et al
28 Patient närmare vård Se gärna vår film om Ubuunto 741&index=2 Doberman 28
29 Partnerskapet i vårdens arkitektur Ref: Longe, S Master thesis Person-centrerad hälsodagbok Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade
30 Stroke Heart disease and hypertension Rädd Peripheral arterial disease Otrygg Trött Andfådd Tecken Smärta Diabetic eye disease (retinopathy and cataracts) Ångest Symptom Renal disease Erectile dysfunction Peripheral neuropathy Symtom - Tecken Sjukdom/Disease Sjukdom/Illness Tecken Symtom 30
31 Individualiserad (personaliserad) medicin och personcentrerad vård Individualiserad medicin: anpassad behandling ned till genomet Personcentrerad vård: anpassad vård till varje person Personcentrerad vård i praktiken Managing level: Design the program, plan goals ( clinic as well as individual goals) and overall responsible for implementing PCC. Two experience programleaders from GUSEE/GPCC facillitate the managing group Workshop 1 In deep workshop (sleep over) Method development day Whats next Home work How do we work with the patient today Train on narrative And teamwork Delivery 1 Careplan Home work Change management task Follow up patient case at home Delivery 2 Report Change management and next step 31
32 Personcentrerad vård i praktiken Ledningsnivå: Designa programmet, ta fram mål ( klinik/avdelning samt individuella) samt är övergripande ansvarig för implementeringen. Två erfarna programledare facilitera programmet Workshop 1 In deep workshop (sleep over) Method development day Whats next Home work How do we work with the patient today Train on narrative And teamwork Delivery 1 Careplan Home work Change management task Follow up patient case at home Delivery 2 Report Change management and next step Fysiska strukturen = Kontroll som norm Attribute: I, Friman, Creative Commons License 32
33 Design for calm Ref: Ulrich 2013 Symptoms-on-the-go-HF (SYMGO-HF) En symptom dagbok för patienten Tar ca sekunder att fullfölja Om plötslig viktuppgång ( 2 kg/ 3 dagar) fick patienten ett meddelande om att överväga att kontakta sin läkare eller sjusköterska Wolf et al. Use of Smartphones in person-centred ehealth diaries in patients above 75 years. ESC Cardiovascular ESC HFA Belgrade, Serbia 33
34 Resultat Lite instruktion behövdes Vid 3 månaders uppföljning hade patienterna använt appen i snitt 2-3 ggr/vecka (medel 35, min 12/max 86). Intervjuer visade på få tekniska problem alternativ handhavande problem Ingen patient använde telefonen att ringa med Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade 2012 Symptom och tecken Patienter med relativ stabila symptom utryckte ingen större nytta av applikationen Patienter med symptomsvariation uttryckte en större användbarhet och trygghet med applikationen. Trenden för att kunna följa vikt samt andfåddhet ansågs vara till hjälp, trendkurvan för trötthet var mindre användbar Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade
35 Man, 85 år. Andfåddhet och trötthet. Högre likert skala= högre symptombörda 5 4 dyspnea fatique Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade 2012 Kvinna, 95 år. Andfåddhet och trötthet. Högre likert skala= högre symptombörda dyspnea fatigue Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade
36 Kvinna, 95 år. Viktutveckling weight 43 Wolf A et al. Symptoms on the go. Abstract presentation HF Belgrade 2012 Tack Axel Wolf Tfn: +46 (0) e post: axel.wolf@gu.se Twitter: symptomsonthego Blogg: gpccpeople.com Facebook: 36
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merTeam och personcentrerad vård vid prioriteringar
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merÖkad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården? Karl Swedberg Professor, Överläkare Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin Forskningsledare, Gothenburg Centre for PersonCentred Care
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merGPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Läs merPOP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Läs merPersoncentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom Andreas Fors Hälsopedagog, Leg. Anestesisjuksköterska, Doktorand Vårdcentralen
Läs merGott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?
Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad? Axel Wolf Leg. Ssk, Fil. Dr University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) http://www.facebook.com/gpcc.gu Twitter: symptomsonthego
Läs merPersoncentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Ett av regeringens Strategiska Forskningsområden
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merPositiva forskningsresultat
Personcentrerad vård Personcentrerad vård (PCV) tar sin utgångspunkt i att människor är, och ska bemötas, som fria och värdiga varelser med vilja och förmågor. De egenskaper och förmågor som utmärker en
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merHur kan forskning komma till nytta i praktiken?
Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merGPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Läs merProfessor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC Risk! Medicinsk forskning har inneburit viktiga framsteg inom medicinsk praxis. Men. En biokemisk förändring kan ofta inte översättas direkt till en sjukdom.
Läs merWorkshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Läs merPersoncentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Östersund 16 maj 2018 GPCC (Gothenburg Centre for Person-Centred Care) Regeringsmedel (90 mkr) för 5 år (2010-2014) Invigdes januari 2010 Fortsatt centrumbildning (2015-2021)
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merPersoncentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Belgium Bosnia and Herzegovina Macedonia Germany Greece Ireland Israel Italy
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merKunskapsluckor och framtid
Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC Behövs fortsatt forskning
Läs merAtt leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011
Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja Arasimowicz Anna Forssell Eva Ruberg Helena Sköldbäck
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merPersoncentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merAktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet
Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny
Läs merPersoncentrerad vård en etik i praktiken
Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans
Läs merImplementering av. Personcentrerat arbetssätt. i akut slutenvård
2014-04-17 Implementering av Personcentrerat arbetssätt i akut slutenvård Ett pedagogiskt projektarbete inom ramen för ansökan om docentur vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Putte Abrahamsson
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - Ett stödmaterial 1 Inledning Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring Utveckla och implementera Personcentrerat Arbetssätt,
Läs merPersoncentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Läs merReflektionsrapport. Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE KURS HANDLEDARE
Reflektionsrapport Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE Birgitta Wallström-Berg KURS Fristående kurs, Personcentrering inom hälso-och sjukvård samt omsorg. HT/VT 2017/2018 HANDLEDARE
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merUtveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA För chefer och ledare Gemensamt reflekterande samtal! Utgångspunkter våra, era, verksamheternas? Vad är viktigt för dig att få svar på idag? Agenda o
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merOKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016
OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016 VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2016-12- 06 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja
Läs merAtt leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?
Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 11 1101 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja Arasimowicz Anna Forssell Eva Ruberg Helena Sköldb
Läs merEtt sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm
Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt 20-21 oktober Scandic Klara, Stockholm Syfte/mål Lära känna varandra på tvärs och ha kul Experimentera med metoder och förhållningssätt som kan stärka förmågan att
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPersoncentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merPersoncentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Läs merUtvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Anna Strömberg, sjuksköterska, professor Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Kardiologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 1985 1986 1987 1988
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merPCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring
PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring Eric Carlström Docent i offentlig förvaltning Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Public organizations Old Immortal No liquidations Deeply rooted
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper Ett stödmaterial Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring att utveckla ett mer personcentrerat
Läs merTillsammans för en bättre vård GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
Tillsammans för en bättre vård GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Inom personcentrerad vård* är en patient en person med behov men också resurser och
Läs merSjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad
Läs merHälsningar. Catarina Wallengren Lektor och koordinator utbildning och implementering på GPCC Epost:
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC GPCC Implement AB (svb) Att ställa om till personcentrerad vård (PCV) kräver engagemang hos såväl ledning som hos enskilda medarbetare. Bifogat finns en broschyr
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merPersoncentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården
Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården 2 Etik för framtidens vård Dagens vårdsystem har utformats utifrån goda föresatser om att åstadkomma en jämlik vård av hög kvalitet. Utvecklingen
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD
Dnr: ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvård Utvecklingsavdelningen 2018 Utvecklingsavdelningen 2018-01-11 Innehåll Att ställa om till en mer
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merSkill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Läs merKan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein
Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein Heal-IT: Hjärta, Engagemang, Ansvar och Livskvalitet med IT Integrerat forskning och
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merPersoncentrerad vård med en touch av hälsopromotion
Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion Andreas Fors Forskarassistent, FoU-ledare, Fil.dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Göteborgs universitet,
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merHealth Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merPATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling
PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem
Läs mer