PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling"

Transkript

1 PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling

2 Vad är empati?

3 Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision) "Empatisystemet aktiveras endast om du är intresserad av och värdesätter den andres välmående.

4 Hinder för empati kultur genus att inte se den andre som lika förutfattade meningar obehag med andras känslor känner sig utnyttjat/ifrågasatt av patienten arbetsmiljö

5 Byrne&Long 1976 Doctors talking to patients Majoriteten av samtalen dysfunktionella Läkare och patient talar förbi varandra Läkaren har inte klart för sig patientens hela besöksorsak Doktorns agenda styr, koncentrerat på symptom Journalstruktur utgångspunkten för frågeschema

6 Patientcentrerade beteenden (Byrne&Long) Öppna frågor Visar förståelse för patienten Använder tystnad Sammanfattar för att öppna upp Söker, accepterar och använder patientens idéer Accepterar känslor Besvarar patientens frågor

7 Patientcentrering Patientens agenda och doktorns agenda En ofullständig patientagenda ger frågor om oro sent i konsultationen och gör att läkaren missar väsentlig information. Att klargöra patientens agenda tar liten tid Marvel, Epstein, et al. 1997

8 Resultat av patientcentrering?

9 Resultat av Patientcentrering Mindre symtom hos patienten Minskad oro Nöjdare patienter och läkare Färre remisser, labprover Kortare vårdtid Minskad läkemedelsförskrivning - Little P et al. Observational study of effect of patientcentredness and positive approach on outcomes of general practice consultations. BMJ 2001; 323(7318): Ekman I, Wolf A, Olsson LE, Taft C, Dudas K, Schaufelberger M, Swedberg K. Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J : Patients ideas, concerns, and expectations (ICE) in general practice: impact on prescribing. Matthew. Br J Gen Pract. 2009; 59(558): Stewart M et al. The impact of patient-centered care on outcomes. J Fam. Pract 2000; 49(9):

10 Risk för anmälan Anmälningsärenden associerade med: Patienten känt sig övergiven, upplevt en nedvärderande inställning, fått dålig information doktorn ej förstått patientens eller anhörigas perspektiv. The doctor-patient relationship and malpractice. Beckman et al 1994 Arch intern med

11 Patientcentrering Enligt Patientlagen 2015 skall patienten vara delaktig och beslut och planering göras i samråd med patienten.

12 En metod för patientcentrering

13 Quiz samtalsmetodik

14 1. Vilka delar består Patientsamtalet av? 1. Anamnes, status och läkemedelsgenomgång X. Patientens del, läkarens del och gemensam del 2. Patientens del, anamnes och status

15 Patientens del Läkarens del Gemensam del

16 2. Vilka är patientens kort i samtalsmodellen? 1. Förväntningar, farhågor, föreställningar X. Tanke, oro, önskan 2. Före, farhågor, förväntningar

17 3. Vilka är läkarens kort i samtalsmodellen? 1. Kvitto och sammanfattning X. Icke-verbala och verbala kvitton 2. Kvitto och känslor

18 4. Vilket av nedanstående är ett kvitto? 1. Bra att du kom X. Det låter jobbigt 2. Jag ser att du har ont

19 Vad är ett kvitto? Att inleda konsultationen med ett vänligt leende Hm, hm, ja, nej, tack Oj, då! Det låter besvärligt! Vad jobbigt! Vad bra att du berättade det då förstår jag Vad bra att du kom! Jag ska försöka hjälpa dig! Du måste ha haft det jättejobbigt (känt dig maktlös, ensam, övergiven, hotad, ledsen osv)! Jag ser att du är orolig, har ont, verkar trött

20 5. Hur länge pratar patienter i genomsnitt om de får tala fritt och inte avbryts? 1. 3,5 minuter X. 2,5 minuter 2. 1,5 minut

21 6. Hur stor andel av patienterna är färdiga med sin berättelse inom 2 minuter? 1. 78% X. 54% 2. 97%

22 Före: Vägen till doktorn Ett symptom registreras Symptomet tolkas Avvaktar skam och ambivalens Bokar tid Besök hos doktorn

23 När du var hos doktorn? Vad tänkte du innan besöket? Var du orolig för någonting? Hade du några önskemål? Hur gick det hos doktorn? Hur kändes det efteråt?

24 Femkortsmodellen

25 Patientens 3 kort Patienten har förberett sig och har 3 reflektionskort med sig. Läkarens uppgift är att få patienten att spela alla 3 korten: Tanke-kort (Föreställningar) Oro-kort (Farhågor) Önskemål-kort (Förväntningar) Larsen J-H, Neighbour R (2014). Five cards a simple guide for beginning the consultation. BJGP 64:

26 Läkarens 2 kort Kvitto ger besöket legitimitet, skuld och skam försvinner Sammanfattning läkaren kan ta kontroll över samtalet

27 När är det dags att ge kvitto? När patienten uttrycker känslor När patienten ställer frågor När patienten kommer med önskemål När du känner dig överväldigad, maktlös, pressad osv När du håller på att avbryta/ får lust att fråga: När började det? Innan du frågar om tanke, oro och önskan

28 Variera kvitton Icke verbala / verbala Bekräftande - det låter svårt, sorgligt, ser att du har ont Berömmande - så bra att du kommit igång, bra att du kom Normaliserande - så skulle nog de flesta reagerat Besvarande - då vet jag vad du önskar, oroar dig för. vi återkommer till det om en liten stund

29 Träna, träna, träna!

30 Tanke med kvitto P: Jag har haft jätteont i magen, sura uppstötningar osv. L: Oj, det låter jättebesvärligt. Hur tänker du kring det?

31 Oro med kvitto P: Jag har haft jätteont i magen, sura uppstötningar osv. L: Jag hör att du haft det jobbigt, vad bra att du kom. Vad är du orolig att det rör sig om?

32 Önskan med kvitto P: Jag har haft jätteont i magen, sura uppstötningar osv. L: Jag ser att det påverkar dig. Jag ska försöka hjälpa dig. Hur tänker du att jag kan hjälpa dig?

33 Känslor

34 Vad gör jag med min känsla? Om jag ger ett kvitto att patienten måste känna sig irriterad, frustrerad osv. känner patienten sig förstådd. Patienten upphör att visa sin irritation. Jag blir av med min frustration Känslan läggs på bordet mellan oss Jag får en naturlig empati och samtalet kan gå vidare

35 Exempel på att tolka känslor P: Jag sover inte och är trött (L tänker: Ja, ja, ja, jag blir också trött. Vad gör jag nu (maktlöshet)? Jag får inte gärna skriva ut sömnmedicin (dilemma) irritations känsla --> kanske besvärlig patient?) L: Du känner dig trött och irriterad över att inte kunna sova. Det låter jobbigt. Det var bra att du kom, så vi kan tala om det. (accept - allians)

36 Läkarens andra kort

37 Sammanfattningar Visar att jag förstått rätt, pat kan korrigera Delsammanfattningar, leder samtalet vidare Underlättar min förståelse och mitt minne

38 Sammanfatta - Innan jag ställer lite kompletterande frågor/undersöker dig vill jag försöka sammanfatta: Du har haft jätteont i magen, sura uppstötningar osv. Du tänker att det troligen är magkatarr, men tanken om cancer spökar också någonstans. Därför ville du gärna ha både en gastroskopi och tabletter mot magsyra. Är det rätt uppfattat? - JA!

39 Funkar fem korts-modellen alltid? Depression Lågbegåvning Demens Drogpåverkan Psykos Kris

40 Patientens del Läkarens del Gemensam del Tanke Oro Önskan Kvitto Sammanfattning

41 Läkarens/läkarstudentens del Efter att ha slutsammanfattat och visat förståelse (kvitton) för patientens problem fortsätter vi in i Läkarens/läkarstudentens del: - fördjupning av anamnes - klinisk undersökning (status) Läkarens sjukdomsmodell

42 Anamnes (grek.) Ana = till, åter Mnesis = minne, hågkomst Patientens berättelse står i centrum!

43 Läkarens journalanteckning Kontaktorsak/inläggningsorsak Hereditet Socialt Tidigare sjukhistoria Aktuellt problem Läkemedel/ aktuell medicinering Överkänslighet/ allergi Status Bedömning och åtgärd Diagnos

44 Exempel på VC journalanteckning Kontaktorsak: Hosta Tidigare sjukdomar: Astma, diabetes Aktuellt: För 5 dagar sedan debut av halsont, snuva, hosta. Senaste 2 dagarna tilltagande hosta, feber och andningssvårigheter Status Allmäntillstånd: Lätt rörelsedyspné. Något blek. Lymfkörtlar: förstorade lymfkörtlar på halsen Lungor: krepitationer basalt hö sida och enstaka ronki bilateralt. Andningsfrekvens 24. Bedömning: CRP 120. Misstänkt pneumoni. Får Kåvepenin. Åter vid behov. Diagnos: Pneumoni

45 Läkarens/läkarstudentens del Vad behöver man veta? Vid inläggning på sjukhus för operation? Vid behandling av ett sår? Vid sömnsvårigheter? Vid besked om en allvarlig sjukdom? Vid hosta? Vid viktnedgång? Försök att rikta anamnesen utifrån aktuellt behov

46 Senare terminer! Patientens del Läkarens del Gemensam del Tanke Oro Önskan Kvitto Sammanfattning Anamnesfördjupning Klinisk undersökning

47 Gemensam del senare terminer! Patientens frågor Tanke Oro Önskan Underlag för läkarens bedömning. Ge svar på pats tanke, oro, önskan Förhandling Gemensam förståelse Beslut Säkerhetsnät, Ta med sig hem

48 Utvärdering av dagens föreläsning

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt En introduktion till patientcentrerat arbetssätt KI har som lärandemål: Patientcentrering som arbetssätt. Vad menas med det? Det kan ju låta som en självklarhet - allt vårdarbete har väl patienten i centrum?

Läs mer

Kort Introduktion till patientcentrering

Kort Introduktion till patientcentrering 1 Kort Introduktion till patientcentrering Analysverktyget Prisma i 10 perspektiv med referenser Samt Lathund för Den patientcentrerade konsultationen läkare tabu agenda gemensam öppet lyssna salus helhet

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Foto: Sophie Eriksson

Foto: Sophie Eriksson Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Patientcentrering och Motiverande samtal

Patientcentrering och Motiverande samtal Patientcentrering och Motiverande samtal 2017-11-29 Maria Wolf, Specialist i allmänmedicin Vårdutvecklare APC Klinisk adjunkt KI Konsultationen 1) Patientens del 2) Behandlarens del 3) Gemensam del Personcentrering/Patientcentrering

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Mer om NVC - Giraffspråket

Mer om NVC - Giraffspråket Mer om NVC - Giraffspråket Mer om NVC - I Sverige mer känt som Giraffspråket En kort beskrivning av Nonviolent Communication utifrån min förståelse i augusti 2007. Tyvärr så är det mest känt som Giraffspråket

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare. Stockholm 2013-10-11

Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare. Stockholm 2013-10-11 Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare Vad gör ni när det krånglar? Tar fler och nya prover efter konsultation med expert? Ordnar kuratorskontakt? Funderar över personlighetsdrag hos patienten? Mångårig

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Telefonrådgivning en viktig del av vården

Telefonrådgivning en viktig del av vården Telefonrådgivning en viktig del av vården Samtalsprocess Samtalsmetodik Fallgropar i samtalet Elisabeth Almgren Eriksson Leg. Sjuksköterska, Omvårdnadshandledare Metod och utbildningsansvarig Invånartjänster

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultationsmetodik syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning

Läs mer

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308 Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sida 3 Introduktion Sida 4-5 Målsättning samt målbeskrivning Sida 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient! 1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken. Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren

Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Tjänstgöring. på infektionsmottagningen. Amelie Kinch Infektionskliniken

Tjänstgöring. på infektionsmottagningen. Amelie Kinch Infektionskliniken Tjänstgöring på infektionsmottagningen Amelie Kinch Infektionskliniken Triagering och provtagning Bedömning av en kandidat Genomgång AKUT Sök jourläkare Upptagen? Diktera Ta en ny patient EJ AKUT Gör ett

Läs mer

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök

Läs mer

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller

Läs mer

Sida. Säljteknik GRUND Frågor

Sida. Säljteknik GRUND Frågor Sida Säljteknik GRUND Säljteknik Grund - Sida 2 Varför är det viktigt? Med rätt frågor hjälper du kunden att förstå vad våra försäkringar kan hjälpa till med. Vi guidar kunden med rätt frågeställningar

Läs mer

-man slutar bara att leva

-man slutar bara att leva MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och

Läs mer

BUP-skrivning HT 2014

BUP-skrivning HT 2014 BUP-skrivning HT 2014 Fråga 1 Du arbetar som läkare på barnakutmottagningen. Föräldrar söker med sin son Jimmy, 9 år. Pojken har krockat med cykeln i hög fart när han försökte köra nerför en trappa. Commotio

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

Kandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand

Kandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand Kandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand 170906 Fall 1 14 månader gammal flicka som inkommer till barnakuten strax efter midnattp g a

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:... MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också

Läs mer

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Åsa Steinsaphir, Brukarinflytandesamordnare Norra Stockholms psykiatri Agenda MB Patientforum Ett samtal om dagen Patientforum Syfte Att lyfta

Läs mer

Global Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen?

Global Rating Scale Pass Borderline Fail Utgående från din magkänsla, snarare än från poängsättningen, hur presterade studenten på stationen? Station 1 HLR Skills Tillfredsställande Ej tillfredsställande Kontroll av medvetande (ruska om, ropa) 1 0 Kontroll av andning. Öppnar luftvägen 0.5 0 Kontroll av andning: Titta, lyssna, känn (ca 10 sek)

Läs mer