Ångest/Oro Självskada
|
|
- Christoffer Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs delaktig i det som sker : tex. Genom att få räkna ner tillsammans med personal vid injektion/tvångsinjektion. Patienten ges trygghet genom att personal är närvarande hos patienten men också generellt på avdelningen. Patienten informeras om vem hon/han skall vända sig till. Personal lyssnar och tillgodoser patientens behov av närhet/distans. Patienten ges upplevelse av frihet genom öppen dörr och/eller möjlighet att gå ut på promenader/ få frisk luft. Patienten ges förutsägbarhet genom information om avdelningens struktur: aktiviteter, måltider, samtal, utgång, besök osv. Patienten ges lugn genom att få rita/pyssla/promenera under samtal och därmed möjlighet att välja grad av intensitet på kontakten, t.ex. undvika ögonkontakt. Patienten ges lugn genom föräldra-närvaro. Patienten ges lugn genom samtal. Personal talar med lugn röst. Patienten ges lugn genom att aktivera sig/ uttrycka sig i skrift eller bild / motionera; gunga, hoppa, promenera, springa. Patienten ges lugn genom avledning; musik, film, kortspel, pingis. Patienten ges lugn genom att få kroppsliga förnimmelser; spikmatta, tyngder, bolltäcke, kedjetäcke, gunga gungstol, lyssna på musik i lugna rummets avskildhet. Känna kyla t.ex. i form av isbit i handen vid ångest och dissociation. 24(39)
2 Omvårdnadsåtgärder Strategier för ångestlindring Ångest/Oro/Själv skada Informera att panikångest är ofarligt. Försök inte undvika ångest och panikkänslor. Be patienten att andas långsamt, djupt ned i magen, alternativt andas i fyrkant.(vid hyperventilering: dra ett djupt andetag, håll andan och försök sedan andas långsamt alternativt andas i papperspåse.) Be patienten att samtidigt titta upp för att koppla bort negativa känslor. Be patienten att fokusera på vad han/hon vill känna. Be patienten förbereda rogivande tanke/ scenario att fokusera på. Omvårdnadsåtgärder Nertrappnings- strategier i hotfulla konfliktsituationer => => => => => => => => => 25(39) Hot/aggressivitet/ Uppvarvning Patientens autonomi och integritet skyddas i kommunikationen med personalen: Patienten får veta vilket beteende som måste upphöra och en förklaring till det. Personalen håller sig lugn, håller 2-3 m avstånd. Låt kommunikationen ta tid om situationen inte är farlig och försök förstå genom att fråga; vad som får patienten att göra så här. Patienten ges lugn genom personalens flexibilitet. Genom att undvika uppfostrande gränssättningar.
3 T.ex. avseende rökning. Tydliggör vad patienten kan välja och vad patienten är tvungen att acceptera; t.ex. Vara kvar mot sin vilja. Ge valmöjligheter; Vill du ta en promenad eller ta en lugnande tablett? Ellr be patienten ge egna rimliga alternativ till lösning. Tydliggör att du vill stötta patienten att själv ta kontroll över sitt beteende och få det att upphöra. Men om detta inte sker inom rimlig tid kommer personalen att ta kontroll; t.ex. genom fasthållning/avskiljning osv. Förklara: alla har rätt att vara trygga på avdelningen.vi ser till att du inte gör någon illa på samma sätt som vi skulle hindra andra från att skada dig 26(39)
4 Bilaga 2 Omvårdnadssamtal / Akutenheten I vilka situationer blir du arg / ångestfylld / orolig / rädd? Någon särskild tid på dygnet? Hur märker vi på dig att du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Finns det några sätt som kan lugna / trygga dig när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Hur vill du bli bemött av personal /medföljande när du är arg / ångestfylld / orolig / rädd? Kan du signalera att du mår dåligt på något annat sätt än med ord? 27(39)
5 Bilaga 3 Omvårdnadsamtal gällande aggression, ilska, ångest och ledsenhet Patientens namn: Personalens namn: Kan du berätta med dina ord, varför du är här? (Första dagarna/inom 3 dygn) Vad tycker du om att vara här? (Efter en vecka) (efter två veckor) 28(39)
6 Vad har du mest varit på för humör den senaste tiden? (Efter en vecka) (efter två veckor) Hur visar du att du är Arg? Orolig/ Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 29(39)
7 Finns det något som hjälper när du är Arg, Orolig/Rädd, Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Vad får dig att må bra/känna trygghet? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 30(39)
8 Hur vill du att personal ska göra när du är Arg? Orolig/Rädd? Ledsen? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur är det för dig att be om hjälp och att ta emot hjälp? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 31(39)
9 Brukar du kunna säga ifrån när det är något du inte vill? Hur gör du då? (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) Hur påverkas du av din omgivning? (Till exempel: Ljud, mycket folk, de närmaste personerna i din omgivning, besök, avsked, byte av personal) (Efter en vecka: har något förändrats?) (efter två veckor: har något förändrats?) 32(39)
10 Bilaga 4 Har du varit delaktig i planeringen och utvärderingen av lugnande strategier under vårdtiden? Nej Nej Ja Ja Ja Inte alls inte speciellt till viss Till största helt Delaktig delaktig Del delen Delaktig Har lugnande strategier hjälpt dig under vårdtiden? Nej Nej Ja Ja Ja Jag har inte oftast inte till viss del till största helt och alls fått hjälp delen hållet Berätta gärna om vad du upplevde som mest hjälpsamt under vårdtiden. 33(39)
11 Har du upplevt dig tvingad till någonting under vårdtiden? Nej Nja Ja Ja Ja helt stämmer till men acceptabelt definitivt oacceptabelt viss del efter samtal Berätta gärna om dessa situationer. med personal Tack för din medverkan. 34(39)
12 Bilaga 5 Uppföljande samtal med patienten efter tvångsåtgärd Enligt våra befintliga rutiner avseende Bemötande i konfliktsituationer - Hot och våld samt riktlinjer för bältesläggning, tvångsinjektion och sondning med tvång, skall ett uppföljande samtal med patienten rörande tvångsåtgärden hållas av behandlare/ansvarig läkare tillsammans med någon som varit med vid händelsen. Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 1. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden = jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes (Om längre tid än 48 timmar passerat kan en skattning gällande tillfället göras och en skattning gällande nu- upplevelsen göras.) 2. Kan du berätta med dina ord: vad som gjorde att du blev lagd i bälte/avskild/ fick tvångsinjektion/sondning med tvång? 3. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan du?berätta hur? 4. Vad informerade personalen dig om under tvångsåtgärden? 5. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika tvångsåtgärden? 35(39)
13 6. Kunde du ha gjort något annorlunda? 7. Hur upplevde du den tid som du var i bältet/avskild/ fick tvångsinjektionen/ sondningen med tvång? 8. Hade du smärtor eller obehag? 9. Hur var kontakten med personalen under tiden? 10. Hur tänker du på situationen idag? 11. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till tvångsåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 12. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 13. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden = jag förstår inte alls varför tvångsåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför tvångsåtgärd genomfördes 36(39)
14 Bilaga 6 Uppföljande samtal med patienten efter nödåtgärd Samtalet sker så snart som patientens tillstånd tillåter men skall erbjudas inom 48 timmar efter händelsen. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagd. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärder är ett erbjudande till patienten som patienten kan tacka nej till. Be patienten att skatta upplevelse av begriplighet i relation till tvångsåtgärden; Före samtalet och efter genomfört samtal. Erbjud även flera uppföljande samtal vid behov i syfte att öka upplevelsen av begriplighet. Patientens namn: Personalens namn: 14. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden = jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 15. Kan du berätta med dina ord: vad som hände? 16. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan? Berätta hur? 17. Vad informerade personalen dig om under nödåtgärden? 18. Vad kunde personalen ha gjort för att undvika nödåtgärder? 19. Kunde du ha gjort något annorlunda? 37(39)
15 20. Hur upplevde du den tid som du var tvingad/fasthållen? 21. Hade du smärtor eller obehag? 22. Hur var kontakten med personalen under tiden? 23. Hur tänker du på situationen idag? 24. Jag vill ge personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till nödåtgärden. Är det ok? Ja... Nej. 25. Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? 26. Skatta din upplevelse av begriplighet i relation till nödåtgärden = jag förstår inte alls varför nödåtgärden genomfördes 10= jag förstår helt och fullt varför nödåtgärden genomfördes 38(39)
16 Bilaga 7 Skattning av säkerhet efter tvångsåtgärd/nödåtgärd Här skattar du din upplevelse av säkerhet avseende juridik, praktik och etik i relation till den tvångsåtgärd/nödåtgärd som genomförts. Du gör detta genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar din upplevelse. Skriv gärna kortfattat en förklarande kommentar till din skattning. Din och andras skattning, hjälper till att identifiera våra behov av utbildning och samtal, i syfte att öka vår upplevelse av säkerhet i akuta situationer och vid tvångsåtgärder. Din skattning är konfidentiell. 1. Upplevelse av säkerhet i relation till de juridiska ramarna för genomförd tvångsåtgärd = Ingen kunskap alls 10= Mycket god kunskap Kommentar 2. Upplevelse av säkerhet i relation till de etiska ställningstagandena i samband med genomförd tvångsåtgärd = Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 3. Upplevelse av säkerhet i relation till det praktiska genomförandet i samband med genomförd tvångsåtgärd = Ingen säkerhet alls 10= Mycket god säkerhet Kommentar 39(39)
Projektrapport. Team:87. Teammedlemmar: Tidsperiod: september 2011-april 2012. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm
Tidsperiod: september 2011-april 2012 Projektrapport Team:87 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm Teammedlemmar: Martin Nilsson (Skötare) Jenny Palm (Socionom) Mari Kampf-Westerberg (Sjuksköterska,
Läs merBergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merKliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning
Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merSLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder:
Bilaga 1 SLSO:s värdegrund består av 3 grundläggande värdegrunder: 1) Patienten i Fokus 2) Allas lika värde 3) Arbetsglädje Upprättad 2011-Okt Vad innebär patienten i fokus på avdelning 53? Bra bemötande
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merKliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion
Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion - 1 - Innehåll Följande moment identifierades i tvångsinjektion:...3 Samordning inför tvångsinjektion...3 Information till patienten...4 Omhändertagande
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merI samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merEn Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merSocialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merAnti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 5 Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 5 Förebyggande Kontakt och samtal med den person som påtalar problemet
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merPsykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.
Läs merTeam 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland
Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merHur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merMBT och gruppbehandling
MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merSammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merLågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merEnkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Enkätsvar från riksföreningen Patienter
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 30 nov 2018 Operation Hallands sjukhus Halmstad Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merHämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING
Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010
Läs mervärdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Läs merUNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs merKan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?
Hur har ni det ordnat med skola/barnomsorg i er familj? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till TV-spel och dataspel?
Läs merTvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?
Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination? Ulla Thorslund och Maria Bühler Vem är vi? Maria Bühler, leg psykolog www.kogita.se Ulla Thorslund www.ullathorslund.se Vilka är ni?
Läs merLågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs mer1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.
Personcentrerad vård (PDC) Development and initial testing of a measure of person-directed care. White DL, Newton-Curtis L, Lyons KS. The Gerontologist. 2008 48:114-123 (Svensk version ej ännu publicerad).
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merVårt arbete med brukarna
Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs merCF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)
ID nummer: CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v:2, Svensk version) INSTRUKTIONER Var vänlig och svara på följande frågor (påståenden) genom att ringa in lämplig
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merUngas attityder till att vittna
Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs mer- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?
Innehåll Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Tre metoder för att förebygga och hantera problembeteende 1 Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merAtt hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel
Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merUpplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?
Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt
Läs merTill Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur
Läs mer