Den Prismatiska modellen
|
|
- Hans Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient charlotte hedberg rev.version för T11 1
2 2 För grupper, självstudier och handledning Vad är patientcentrering? The patient centred method explores the patients main reason for the visit, concerns and need for information, seeks integrated understanding of the patient s world, finds common ground for what the problem is and mutually agrees on management, enhances prevention and health promotion and enhances the continuing relationship between the patient and the doctor. Towards a global definiton of patientcentredness Stewart M;BMJ 2000 Hur Den prismatiska modellen presenterar nio perspektiv på klinisk samtalsmetodik med inriktning på patientcentrering. Varje perspektiv har en utbildnings och forskningstradition som presenteras i bifogade referenser där de vetenskapliga artiklarnas evidens- och värde-basering också framgår. Modellen används bäst tillsammans med en videoinspelad konsultation och ger verktyg för att beskriva och analysera men modellen ger också verktyg till träna på patientcentrering. En grupp kan på 1-2 timmars tid tillsammans beskriva och träna några basala färdigheter. Modellen är främst avsedd för undervisning och lärande på alla stadier men kan också användas vid bedömningar. Varför används patientcentrering? Patientcentrering som samtalsmetod har tillkommit för att lösa de problem som både patient och läkare upplevt med den traditionella medicinska kommunikationen. De vanligaste problemen för patienten är att inte uppleva sig väl bemött, inte få svar på sina frågor eller få hjälp med sina egentliga problem samt svårigheten att förstå den information läkaren ger. De vanligaste problemen för läkaren har varit patientens bristande följsamhet, upplevelse av tidsnöd och svårigheten att ta hand om de patienter som presenterar symptom och mår dåligt på andra sätt än det beskrivs i medicinska läroböcker läkarens problem att överbrygga gapet mellan illness och disease. Instruktion för den prismatiska modellen: I grupp med anonym video : Före uppspelningen väljer eller tilldelas varje gruppmedlem en av prismats perspektiv och får sin färg på glasögonen genom vilka konsultationen betraktas och sedan beskrivs. I en liten grupp kan flera uppgifter slås ihop eller hoppas över, i en större grupp kan flera deltagare dela på ett perspektiv. Efter uppspelningen ges några minuter för en förberedelse och sedan presenterar var och en sitt perspektiv. Utrymme ges efter varje presentation för diskussion och eventuella rollspel. Självstudier med egen inspelning : Följ instruktionerna för varje perspektiv- du kan få spela om din video några gånger. Handledning på konsultation : handledare och adept gör några eller alla perspektiv antingen tillsammans eller först var och en för sig och tar sedan beskrivningarna som utgångspunkt för möjliga alternativa strategier. 2
3 3 Samtalets form Grön Hur frågar läkaren? öppna frågor ex slutna frågor ex checklista ex.. l ledande frågor ex vilken typ av frågor dominerar under samtalets första 3 minuter? På vilket sätt ger läkaren gensvar? Verbalt: underlättande och tillåtande ex hummande känslomässigt gensvar på patientens problem ex det låter besvärligt utvidgande ex berätta mer avgränsande ex vad skall vi ta upp idag, vad är viktigast för dig nu? Ickeverbalt: kroppspråk- ge exempel (ögonkontakt nickande..) Lyssna - avbryta Hur ser patientens talutrymme ut? Blir patienten avbruten? Finns det tystnad under samtalet? (vad har den för betydelse?) Vem styr/dominerar samtalet? Görs någon sammanfattning? av patientens presentation; läkarens undersökning, bedömning, avtal I patientcentrerad Att tänka på: Patientcentrerad samtalsmetodik karakteriseras av öppet lyssnande under samtalets första minutrar. Öppna frågor i början av konsultationen med utrymme för patientens egen beskrivning och upplevelse av problemen ger anamnestisk information och en bild av patienten Efter en sammanfattning av patientens beskrivning med utrymme för korrigering och tillägg kan läkaren nu komplettera anamnesen med hjälp av fokuserade och slutna frågor. 3
4 4 Jag Läkaren Blå Vad var bra vad kunde gjorts annorlunda _ Vilka hypoteser vilka differential diagnostiska överväganden gör jag efter patientens berättelse? Vilka akut allvarliga tillstånd bör uteslutas? Saknas något i den fokuserade anamnes med särskild tanke på akut allvarliga tillstånd? Saknas något i status genomgång, laboratorie eller annan diagnostik? Förslag till alternativ utredningsgång Förslag till alternativa bedömningar? Säkerhetsnät. Har läkaren försäkrats sig om att patienten förstått information samt att patienten vet vad han/hon gör vid utebliven förbättring försämring. Återbesök? Teltid osv. 4
5 5 Agenda - Patientens och Läkarens agenda Gul Vad är patientens problem? Vad står på patientens agenda vid besöket? - patientens egna Föreställningar om problemet, symptomet eller sjukdomen - patientens Farhågor - patientens Förväntningar på detta besök Om det saknas någon information om patientens föreställningar, farhågor och förväntningar ge då förslag på hur läkaren kunde ha frågat patienten.. Vad står på läkarens agenda, och vad är läkarens eventuella problem? läkarens Föreställningar/ Hypoteser ex diagnosförslag läkarens Farhågor läkarens Förväntningar Är läkaren och patienten överens om vad som är problemet och har de en gemensam agenda? Om inte - vad skiljer dem? Att tänka på : Om läkaren tidigt under konsultationen klargör patientens föreställningar farhågor och förväntningar vet läkaren patientens agenda och vad patienten önskar få svar på Om läkaren finner en skillnad mellan patientens och läkarens agenda behöver detta hanteras fram till en gemensam förståelse. 5
6 6 Involvera; Förklara ;Samverka Rosa Involvera: Har läkaren involverat patienten så att patienten förstår meningen med de frågor läkaren ställer? Om det saknas ge exempel på hur kunde läkaren gjort annorlunda? Har patienten uppmuntrats till att ställa frågor? Har patienten uppmuntrats till att diskutera behandlingsalternativ? Förklara: Har patienten fått en förklaring på sitt problem eller fel (diagnos) Har patienten fått besked om problemet eller felet är allvarligt eller inte och om hur länge det kommer att vara - (prognos) Har patienten fått besked om vad problemet eller felet beror på eller orsakats av och hur det kan förhindras? (etiologi/profylax) Samverkan: Vet läkaren om patienten förstått och tagit till sig den information som givits? Har någon förhandling med patienten skett? Vet läkaren om att det finns en gemensam syn på planering och uppföljning? Den traditionella anamnesen koncentrerar sig på innehåll och dokumentation. En patientcentrerad anamnes är processinriktad och involverar i möjligaste mån patienten i meningen med läkarens riktade frågor. Den gemensamma förståelse ses som en produkt av den pedagogiska uppgift läkaren tar på sig under konsultationen, 6
7 7 Känsla och Tid Turkos Känsla: Försök beskriva vilka känslor som patienten har inför sitt problem och under konsultationen. Har läkaren uppmuntrat patienten till att uttrycka sina känslor? Om det saknas Hur skulle läkaren kunnat få information om patientens känslor? Har läkaren gett något känslomässigt bekräftelse/kvitto/validerat/ patienten? Om det saknas Hur skulle läkaren kunnat ha bekräftat patienten känslomässigt. Försök beskriva de känslor som väcks hos läkaren under mötet med denna patient? Finns det några "gyllene ögonblick" och finns det några nyckelrepliker? - hur togs de till vara? Tid : Hur fördelar läkaren tiden? Till patientens egen berättelse. Till fokuserad anamnes och undersökning Till att förklara förhandla och planera med patienten? Tror du att patienten upplever sig ha fått tillräcklig gott om tid med läkaren? Motivera Tror du att läkaren upplevde konsultationen som tidseffektiv? Motivera Att tänka på: Patienter som fyllda av känslor av rädsla och osäkerhet oro eller frustration har svårt att kommunicera och förstå information. Om patienten får tömma sin kopp och få en känslomässigt bekräftade sk validering kan möjligheten till gemensam förståelse och samverkan öka och läkaren och patientens närvarotid ökar. 7
8 8 Genus Socialt perspektiv samt Tabu belagda ämnen Orange Har läkarens och/ eller patientens kön, sociala bakgrund, etnicitet eller religion någon betydelse för konsultationens innehåll och förlopp? -skulle konsultationen sett annorlunda ut om patient eller läkare varit av annat kön? -skulle samtalet sett likadant ut om patienten varit av annan etniskt eller socialt ursprung? - beskriv förhållningssätt hos läkare och patient i samtal (eller uteblivet samtal) om -sexualitet -alkohol -död? Reflektera över alternativa strategier och föreslå något/några. Exempelvis i ett Patientcentrerat samtal tas frågan om alkohol upp så att patienten involveras i förståelse om möjligt samband mellan alkohol och patientens hälsoproblem. Läkaren har hjälp av att kunna reflektera över och vara medveten om sina attityder och sin handlingsberedskap utifrån sin egen kulturella bakgrund och eventuella tabun 8
9 9 Salutogenes - Patientens egen styrka och resurser Ljusblå Vad är positivt i patientens liv? Har patientens egen styrka och resurser lyfts fram och tillvaratagits? Vilka är patientens egna självvärderande hälsoresurser? Hur brukar patienten bemästra svårigheter och kriser i sitt liv? Vad skulle denna patient ha svarat på : Vi ska inte bara tala om detta problem. Jag vill också höra om dina starka sidor; de du kan använda för att komma vidare med det här. Salutogenes Kommer från Salus - hälsans och välfärdens gudinna i romersk mytologi) innebär ett studium av faktorer som främjar och vidmakthåller hälsa och som kan motverka olika typer av riskfaktorer. Det handlar om patientens egna bedömningar som på inget sätt behöver sammanfalla med läkarens uppfattning om vad han/hon tror är bra för patientens hälsa. 9
10 10 Etiskt perspektiv Lila Patienten skall ges bästa underlag för att själv ta beslut om hälsa och sjukdom handlar om respekt för patientens rätt att vara med att bestämma en autonomiprincip som betonas allt mer inom medicinen. Inom medicinen finns det andra etiska principer t.ex att läkaren ska göra gott inte skada. Läkaren kan ibland utifrån dessa principer anse sig föranledd att ta beslut i patientens ställe vilket kan ske medvetet eller omedvetet (oreflekterat) patienten kan inte antas förstå sitt eget bästa. Detta kallas medicinsk paternalism och innebär att man åsidosättar principen om patientens rätt till medbestämmande. Finns det i konsultationen något exempel på medicinsk paternalism? Beskriv i så fall detta Kunde i denna konsultation patientens autonomi stärkts? - Genom att ge patienten information för egna beslut? ge exempel - - Genom att underlätta patientens eget beslutsfattande?.. ge exempel Ge förslag till hur läkaren kunde gjort annorlunda? Referens: Lynoe N, Juth N. Medicinska etikens ABZ. Liber: Stockholm, Se under rubrikerna: autonomi, autonomiprincipen, göra gott principen och icke skada principen samt patientcentrering. 10
11 11 Det fördjupade patientperspektivet. Röd Föreställ dig att du är patienten och berätta om dig själv i Jag-form. Beskriv din livssituation och ditt kroppsliga illabefinnande så begripligt och levande som möjligt. Hur går dina tankar om ditt problem och dina symptom? Vad är det som är besvärande och/ eller hotfullt i dina symptom? Hur upplevde du samtalet med läkaren? Du är helt fri att berätta om dig själv, hur du egentligen har det i ditt liv. Ensamhet, kärlek, åldrande, oro för sjukdom och död Att för några korta sekunder sätta sig i patientens situation ger ibland läkaren värdefulla insikter. I narrativ medicin får patientens berättelser om mötet med sjukvården och läkare genomgå analyser för en utforskning. Patienters upplevelser av att uppleva symptom och sjukdom och av mötet med sjukvården ger ofta fördjupad kunskap av vad en läkare har att förhålla sig till. 11
12 12 12
Den Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merDen Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merKort Introduktion till patientcentrering
1 Kort Introduktion till patientcentrering Analysverktyget Prisma i 10 perspektiv med referenser Samt Lathund för Den patientcentrerade konsultationen läkare tabu agenda gemensam öppet lyssna salus helhet
Läs merEn introduktion till patientcentrerat arbetssätt
1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska
Läs merPatientcentrerad konsultation
1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och
Läs merEn introduktion till patientcentrerat arbetssätt
En introduktion till patientcentrerat arbetssätt KI har som lärandemål: Patientcentrering som arbetssätt. Vad menas med det? Det kan ju låta som en självklarhet - allt vårdarbete har väl patienten i centrum?
Läs merPATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling
PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merSifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:
Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar
Läs merKursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.
Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merPatientcentrering och Motiverande samtal
Patientcentrering och Motiverande samtal 2017-11-29 Maria Wolf, Specialist i allmänmedicin Vårdutvecklare APC Klinisk adjunkt KI Konsultationen 1) Patientens del 2) Behandlarens del 3) Gemensam del Personcentrering/Patientcentrering
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merStudent- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet
Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merSjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H
Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merManual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merLösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt
Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning Jessica Schmidt Vad betyder det att jobba lösningsfokuserat i skolan? o Bemötande o Förhållningssätt Värdegrund o Ta vara på resurser
Läs merTHERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND
THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND Reflekterad Handledning i Omvårdnad RHIO Mia Berglund Lars Westin Bild 1 There is time to open your eyes Bild 2 There is always time, to listen for a while Bild 3 Listen
Läs merStödpersonverksamhet BCF Amazona
Bröstcancerföreningen Amazona Telefon: 08-32 55 90 Frejgatan 56 113 26 STOCKHOLM E-post: info@amazona.se Stödpersonverksamhet BCF Amazona Till dig som är intresserad av att utbilda dig till stödperson
Läs merSamtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare
Samtalsfärdigheter En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare VEM ÄR JAG? Pappa till Liv 4 år och Vide 6 månader Jobbar i gränslandet mellan klinisk psykologi och utbildningsvetenskap. Leg psykoterapeut
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merProfessionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet
Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merKonsultationsprocessen
Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs mer8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.
8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum
Läs merProfessionella pedagogiska samtal
Professionella pedagogiska samtal Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra erfarenheter Våra värderingar Inlärda strategier Social kompetens Människosyn Kunskapssyn
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar
Läs merProfessionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg.
Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg. Oktober 2013 Mats Wahlqvist, Liisa Carlzon, Anders Ågård, Elisabet Lönnermark,
Läs merSjälvskattningsfrågor till kunskapsvalidering
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merKommunikation av sjukdom
Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merStudent- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet
Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merHandledningsmanual ST Region Gävleborg
Handledningsmanual ST Region Gävleborg Handledning Introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till,
Läs merHumanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola. Start augusti 2017
Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola Start augusti 2017 Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje människas förmåga och inneboende kraft till
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merLäkarstudent i vårdverksamhet
Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens
Läs merAtt få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT
Att få ut det mesta av handledning Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT Presentation Johanna Morén, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledarutbildad Lång erfarenhet
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA
ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och
Läs merFarmaceutisk kommunikation
Farmaceutisk kommunikation Kursen i kommunikation Syfte: Skaffa sig verktyg att utifrån och med hjälp av de vanligaste kommunikationsteorierna förstärka sin egen kommunikation och därmed yrkesrollen Inläsning
Läs merHur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens
Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,
Läs merMålbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6
Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser
Läs merHandledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Läs merLärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merStrandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merHur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren
Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Tabu - Skam - Skuld Att må dåligt Svårt att be om hjälp Svårt att erbjuda hjälp Sjukvården motverkar inställningen! I somatisk vård Om detta hade varit en
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merKursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merPersoncentrerad processkartläggning
Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning, Qulturum Mari Bergeling Utvecklingsledare, Qulturum mari.bergeling@rjl.se SOSFS 2005:12 GOD VÅRD ska vara: Kunskapsbaserad och
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merInterprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal
Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting
Läs merHandledning av AT-läkare Region Gävleborg
Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra
Läs merStrukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter
Läs mer