Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad faktorers påverkan på barnsjukhuspersonals professionella diskretion i deras bedömningar av barn som far illa eller misstänks fara illa (1). Sjukhuskuratorer står i fokus, men även läkares, sjuksköterskors och undersköterskors uppfattningar samt erfarenheter av bedömning och anmälan till socialtjänsten undersöks och analyseras. Avhandlingen bygger på 2 delstudier: Intervjuer med 14 kuratorer på 8 sjukhus. Enkätsvar från 295 läkare, sjuksköterskor, under/barnsköterskor samt kuratorer.

3 Erfarenheter av att anmäla Drygt hälften har aldrig anmält men stora skillnader mellan professioner (3). Number of reports among professions (%).

4 Vilka kunskaper har professionerna fått? En majoritet av kuratorer upplever att de har fått tillräcklig kunskap, medan det motsatta gäller för övriga professioner (med ett undantag) (2).

5 Vem anser de bör ha ansvar att anmäla? Barnsköterskor: 1/3 menade att det bör vara läkarens ansvar, men 59 % svarade att den som misstänker ska anmäla. Sjuksköterskor: 80 % menade att den som misstänker bör anmäla. Läkare: 1/10 menade att deras egen profession bär ansvaret övriga ansåg att den som misstänker bör anmäla. Kuratorer: 91 % menade att den som misstänker bör anmäla. Sjukhuskultur - Det är så det fungerar här (2)

6 Faktorer som påverkat beslut att inte anmäla: Stora skillnader mellan professionerna (3) Emotion/Circumstance All Professional Group Ranking Physician Nurse Nurse A. HSW Insecure about assessing as abuse/neglect Ambivalence about how to act Young person s explanation about injury Parent s explanation about the injury Insecure about cultural differences in upbringing Lack of trust in social services intervention Afraid of destroying the relationship with parents Tried to solve situation myself Afraid of destroying the relationship with the young person Afraid threats or my own security Too stressed to manage a report

7 Kuratorers specifika bidrag Ansvar för att bedöma mer oklara eller komplexa fall men också fall som vem som helst skulle kunna anmäla. Särskilda kunskaper att göra bedömningar om just sjuka barns särskilda sårbarhet och behov kunskaper socialsekreterarna ofta inte har. De fall kuratorerna berättade om berörde även en socialpolitisk nivå; bostadsbrist, konsekvenser av att inte ha uppehållstillstånd, att falla utanför de välfärdsstatliga systemet (4).

8 Vad karaktäriserar kuratorer? Anger oftare än övriga professioner att de har fått tillräcklig utbildning i ämnet barn som far illa. Tar hand om de mer osäkra fallen samt de vem som helst kan anmäla. Anmäler mest per person. Påverkas minst av känslor och omständigheter i beslut att inte anmäla. Men alla kuratorer agerar inte likadant!

9 Kuratorers team-positioner relaterade till professionsspecifika institutionaliserade normer Den som styrs av den medicinska normen (sjukhusets hierarki) riskerar att bli passiv, och inte bidra med sina professionella kunskaper (4).

10 Kuratorns position, organisering och gränsarbete En passiv position var främst framträdande hos kuratorer som inte tillhörde en kuratorsorganisation otydligare gränsarbete. De som tillhörde kuratorsorganisation förhandlade gemensamt, utvecklade strategier för professionen tydligare gränsarbete. Kuratorns position, organisering och gränsarbete får konsekvenser för barn som far illa.

11 Konsekvenser av att Det är allas, men ingen särskilds ansvar Allas ansvar (ingens jurisdiktion) kan leda till undvikandestrategier; Sjukhuskultur det är så det fungerar här (2). Framträder inget tydligt jurisdiktionsarbete internt på sjukhusen (men externt) (4). Men: Läkare har en övergripande stark jurisdiktion, som de i praktiken delar huvudsakligen med kuratorer vad gäller barn som far illa en praktik som formar ett mönster av jurisdiktion (1).

12 Referenser (1) Svärd, V. (kommande). Children at Risk? Hospital social workers and their colleagues assessment and reportingexperiences. Avhandling. Göteborgs universitet. (2) Svärd, V. (kommande). Assessing Children at Risk: Organizational and Professional Conditions within Children s Hospitals. Accepterad för publikation i Child & Family Social Work. (3) Svärd, V. (kommande). Why Don t They Report? Hospital personnel working with children at risk. Accepterad för publikation i Child Care in Practice. (4) Svärd, V. (2014). Hospital social workers assessment processes for children at risk Positions in and contributions to inter-professional teams. European journal of social work, 17(4):