Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
|
|
- Per Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James /smash/search.jsf
2 Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper
3 Huvudsyftet är att studera hur familj, närstående, vårdpersonal skapar och använder kunskap i mänskliga gränssituationer
4 En familjs föreställningar om cancersjukdom, döende och död. Ann Dotter Sara Martin Son Son
5 Metod och datainsamling En fallstudie Intervjuer, informella samtal, dagboksanteckningar, observationer.
6 Resultat Cancersjukdomen är ett dödligt hot - Döden är en befriare Döden Kan Hållas På Avstånd Döden Är Möjlig Att Leva Nära Döendet är ensamt Döendet ska inte ske ensamt Livet är ändligt Livet är oändligt
7 Döden hålls på avstånd Leva som vanligt Ann levde längre tack vare Saras Omsorg Sara balanserade
8 Döendet är ensamt Döendet ska inte ske ensamt Personer som är döende förändras Personer som är döende vill dö ensamma Personer som är döende behöver stöd för att dö Personer som är döende behöver någon vid sin sida
9 Livet är ändligt Livet är oändligt Livet är för kort Döden är slutet på livet Livet fortsätter i annan form Det dagliga livet går vidare
10 Hur ska vi bemöta familjemedlemmarnas föreställningar? Kreativ illusion Hjälte och grindvakt Normativ diskurs God död och god sjuksköterska
11 Mötet mellan den informella och professionella omsorgen
12
13 Mötet Syftet var att beskriva och fördjupa kunskapen om närståendes erfarenheter av mötet mellan den informella och professionella omsorgen på sjukhus vid livets slut Intervjuer med 27 närstående, 6-8 månader efter döden. Hermeneutik
14 Resultat I mötet med den professionella omsorgen vidtog närstående omsorgshandlingar Kämpade för behandling, blev partners, hade distans till sjukdomen, väntade på döden, vaktande experter
15 Närstående kämpade för behandling Jag är sådan jag kämpar till det bittra slutet. De som inga anhöriga har får de bara ligga där och inte bli vända lika ofta som mamma.
16 Närstående var partners med vårdpersonalen På ett sätt försvann de också (vårdpersonalen). Det kändes nästan som de hade varit som en familj under den sista tiden. Det blev dubbelt så tomt och jag tycker att de måste ha gjort något bra när det känns så.
17 Närstående hade distans till sjukdomen Sen sa jag jämt så här åt honom och det vet jag att det hjälpte honom Vi ska inte lyssna på så mycket vad läkarna säger vi lyssnar på din kropp i stället. Om du mår bra då kan vi ju inte gräva ner oss för att proverna säger att cellgifterna inte har tagit. Vad konstigt att du kan vara så dålig när du inte är det sa jag jämt. Vi tog det så. Därför hade vi alltid sjukdomen på lite distans kan man säga.
18 Närstående väntade på döden Vi är i samma båt på sätt och vis.jag kan inte förvänta mig att de ska veta mer än mig. I och för sig har de utbildning och mer erfarenhet inom området.
19 Närstående var vaktande experter Jag kände att jag kunde läsa av henne och jag talade om för vårdpersonalen direkt. Jag såg i hennes kroppsspråk när de började göra ont.
20 Diskussion Närståendes behov av stöd Närståendes kunskap Familjefokuserad omvårdnad
21 Kunskapsformer Teoretisk vetenskaplig kunskap Episteme Praktisk produktiv kunskap Techne Kunskap som praktisk klokhet - Fronesis
22 Vårdpersonalens kunskapsbyggande (III) Etnografi och hermeneutik Sjuksköterskor och undersköterskor Deltagande observationer (285 timmar) Intervjuer (25), Informella samtal (190)
23 Vårdpersonalens kunskapsbyggande (III) Att bekanta sig med det obekanta läsande rapport Samstämmighet muntlig rapport Frågandet - hälsandet Öppenhet läsandet
24 Forts kunskapsbyggande Takten - inkännandet Leken vardagligt småprat och humor Förståelse för patientens livsvärld ett känslomässigt engagemang
25 Forts kunskapsbyggande Misstanken samspelet Tidsdimensionernas sammanhang steget före
26 Utfärd Öppenhet - Läsandet av patienten Frågandet - Hälsandet Konsensus - rapporten Bekanta sig med det obekanta - Läsandet av patientens journal Kunskapen ökade Vårdpersonalens kunskapsbyggande III Tillhörighet och återkomst Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Kunskapen inger.james@oru.se övervägdes och ökade Utfärd Tidsdimensionerna - Steget före Förståelse för patientens livsvärld - Känslomässigt engagemang Leken - Vardagligt småprat och humor Takt - Inkännandet Kunskapen fördjupades
27 Vårdpersonalens känslomässiga kunnande IV Normativa rummet Trygghetsrummet Kritiska rummet Vardags rummet Närhetens rum
28 Normativa rummet Då finns det väl någon lag som säger att man inte ska behöva dö själv.
29 Trygghetsrummet Dom har det svårare än vad patienten har själv.
30 Kritikerrummet Personalen kanske inte behöver påminna om döden
31 Vardagsrummet Det är som en slags personalvård, man lär känna varandra.
32 Närhetensrum Jag ger ju av mig själv hela tiden.
33 Pedagogiskt verktyg Utfärd Öppenhet - Läsandet av patienten Frågandet - Hälsandet Konsensus - Snabbrapporten Delstudie I Familj Delstudie II Närstående Bekanta sig med det obekanta - Läsandet av patientens journal Tillhörighet och återkomst Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Misstanken - Samspel Utfärd Tidsdimensionerna - Steget före Delstudie IV Känslomässigt kunnande Förståelse för patientens livsvärld - Känslomässigt engagemang Leken - Vardagligt småprat och humor Takt - Inkännandet Sakaspekt Omvårdnad inger.james@oru.se Omvårdnad och omsorg flätas samman Relations aspekt Omvårdnad och omsorg
34 Delarbeten I. James, I., Andershed, B., & Ternestedt, B-M. (2007). A Family s Beliefs About Cancer, Dying and Death in the End of Life. Journal of Family Nursing, 13, II. James, I., Andershed, B., & Ternestedt, B-M. (2009). The Encounter Between Informal and Professional Care at the End of Life. Qualitative Health Research, 19,
35 Delarbeten III. James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternestedt, B-M. Knowledge Constructions in Nursing Practice: Understanding and Integrating Different Forms of Knowledge. Accepterad IV. James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternestedt, B-M. Emotional Knowing in Nursing Practice: In the Encounter Between Life and Death. Inskickad till tidskrift
36 TACK
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merÖrebro Studies in Care Sciences 27. Inger James. Bakom rutinerna. Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer
Bakom rutinerna Örebro Studies in Care Sciences 27 Inger James Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James, 2010 Titel: Bakom rutinerna. Kunskap och omvårdnadspraxis
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merNationell valideringskonferens
Nationell valideringskonferens - avslutande reflektioner Karlshamn 10 maj 2017 Mikael Stigendal Malmö Högskola Hur har jag forskat och varför? Med praktiker och även ungdomar lokalt, nationellt & internationellt
Läs merPersonsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi
Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merAnhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merNär patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Läs merÅldrandets villkor; i dödens närhet
Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson
Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:
Läs merBRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR
BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merEn Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box
Läs merMin forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merA1F, Avancerad nivå, har kurs/er på
Medicinska fakulteten OPSR14, Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård V, 7,5 högskolepoäng Perioperative Room Nursing V, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merUtbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialist Nursing Education Program - Psychiatric Care 60 Higher Education Credits *) Fastställd
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merTill dig har en närstående på NIVA
Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merAtt underlätta lärande
Att underlätta lärande Lena Engqvist Boman Leg ssk, processledare för lärande RCC Stockholm Gotland Pedagogisk utvecklare, med dr Inst LIME, Karolinska institutet Kontaktsjuksköterskedag Syfte Att stimulera
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merKunskap som praktisk klokhet - fronesis
Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt
Läs merUtbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merInbjudan till kurser. Kurs 4
Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merCarola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun
Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt
Läs merBilaga 3: Kvalitativ granskningsmall
Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?
Läs merDe är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö.
De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. Ida-Linnea Böregård VO Anestesi Södertälje sjukhus AB ida-linnea.boregard@sll.se Bakgrund
Läs merDen uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler
Läs merHur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens
Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,
Läs merSlide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3
Slide 1 Att understödja välbefinnande samt förebygga och lindra symtom Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Slide 2 Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende
Läs merArtikelmatris Bilaga 2
Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience
Läs merCristina Josefsson sida 1 2009-09-24
Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Länkar till livet I trettio år bar Lisa Sand på en fråga som pockade på uppmärksamhet: Vad ger människor kraft att orka när de får besked om sin egen nära förestående
Läs merLoved ones within palliative care understanding, strategies and need for support
Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support heter Inger Benkels avhandling som hon försvarade i maj 2011 på institutionen för medicin,
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merFamiljens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga
Läs merAnhörigstöd på akutmottagningen
Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAtt möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merVård i livets slutskede
Vård i livets slutskede Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Vpg Arlebrink, Jan Existentiella frågor : inom vård och omsorg. 2012, 221 s. Boken
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merPalliativ vård i hemmet
Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merUTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen
UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merAtt ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga
Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Palliativt kunskapscentrum 181210 Vad kan vara hinder? Den goda döden Familjens
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merFörfattare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl
Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att
Läs merVASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits
Medicinska fakulteten VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merwww.nusjukvarden.se/nubiblioteket facebook.se/nubiblioteket @nubiblioteket Mitsumoto H. Amyotrophic Lateral Sclerosis : A Guide for Patients and Families [monograph on the Internet]. New York: Demos Health;
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen
Läs mer