Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3
|
|
- Peter Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slide 1 Att understödja välbefinnande samt förebygga och lindra symtom Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Slide 2 Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det Slide 3 Innebörden av att vara sjuk och nära döden Att inte känna sig hemma med sig själv, sin kropp och sin situation Att inte känna sig hemma i tiden Att inte känna sig hemma med andra och världen
2 Slide 4 Splitringen mellan kropp och själ Öhlen Joakim Att vara i en fristad. Berättelser om lindrat lidandet inom palliativ vård. Bokförlaget Nya Doxa: Stockholm. Hela kroppen är i obalans det är så svårt hemsk plågsamt Kroppen det är som - som att den är utanför mig den är som helt utanför mig Så här kan man inte ha det det är så hemskt Slide 5 De kroppsliga förändringarna tar all tid när döden närmar sig Genom att jag är så trött så sover jag kanske lite mer än vad jag brukar göra, men, om jag säger att jag, jag vaknar väl ungefär mellan fyra och fem, mår illa, går ut och kräks... gör min stolgång, så att säga, bajsar.. pinkar, gör mig.. jag försöker att vanka mig tillbaks till sängen efter att ha tvättat mig, det tar ju sin tid, tar en timme ungefär innan jag är färdig med hela den där jävla proceduren, jag mår så jäkla illa vet du på morgon, och då.. får jag spy upp slem och det som är, så att säga osmältbara bitar i magen, och det är klart, det är en procedur som inte är så jävla kul egentligen.. men när väl den har gått, så börjar då (skratt) den här proceduren med att klä på sig, och den tar också sin tid.. Lindqvist O, Rasmussen BH, Vidmark A, Hydén L-C. Time and bodily changes in advanced prostate cancer: Talk about time as death approaches. Journal of Pain and Symptom Management, 36(6):648-56, Lindqvist O, Rasmussen BH, Vidmark A, Hydén L-C. Time and bodily changes in advanced prostate cancer: Talk about time as death approaches. Journal of Pain and Symptom Management, 36(6):648-56, 2008 Slide 6 Vi får svar beroende på hur vi frågor! Till exempel: Berätta - hur har din dag varit - från du vaknade tills vi nu sitter här
3 Slide 7 Kampen mening och meningslöshet hopp och förtvivlan Vad beskriver döende patienter understödjer kampen för hoppet och mening motverkar meningslöshet och förtvivlan Slide 11 Fundamentala Behov: Omvårdnad av den sjukes fundamentala behov betecknas ofta som "basal och kanske även trivial Fundamentala behov inte basal vård Jag kommer att argumenterar för att vården av svårt sjuka människor, i syfte att tillfredsställa fundamentala mänskliga behov, istället är komplex och sofistikerad. Slide 12 Vad gör egentligen vårdpersonalen under de sista dagarna av en patients liv? En internationell inventering Lindqvist O, Tishelman C, Beardsley Clark J, Daud ML, Dickman A, Domeisen F, Fürst CJ, Galushko M, Lunder U, Lundh Hagelin C, Lundquist G, Miccinesi G, Sauter, Rasmussen BH. Complexity in Non-Pharmacological Caregiving Activities at the End of Life: An International Qualitative Study. PLoS Medicine, 2012, 9(2): e doi: /journal.pmed Olav Lindqvist, Carol Tishelman, Gunilla Lundquist, Sylvia Sauter, Carina Lundh Hagelin, Carl Johan Fürst, Birgit H Rasmussen m.fl. Stockholms Sjukhem, Karolinska Inst, Umeå univ, Landstinget Dalarna, Sophiahemmet Lindqvist O, Tishelman C, Beardsley Clark J, Daud ML, Dickman A, Domeisen F, Fürst CJ, Galushko M, Lunder U, Lundh Hagelin C, Lundquist G, Miccinesi G, Sauter, Rasmussen BH. Complexity in Non-Pharmacological Caregiving Activities at the End of Life: An International Qualitative Study. PLoS Medicine, 2012, 9(2): e doi: /journal.pmed
4 Slide 13 Datainsamling Pilotstudie i Sverige Hospice och palliativ hemsjukvård Brainstorming vilka vårdaktiviteter som görs med patient och närstående under patientens sista dagar i livet Sammanställde en lista över aktiviteter och yrken Talat, snarare än teoretiskt eller abstrakt språk Listan placerades på en central plats Skriva upp nya aktiviteter under 3-4 veckor Respektive land uppmanades att använda ovanstående tillvägagångssätt vid minst en specialiserad palliativ enhet Slide 14 Deltagare 9 länder 10 Palliativa vårdenheter och hospice 3 Palliativa hemsjukvårdsteam 3 Palliativa rådgivningsteam 985 vårdaktiviteter ~ 80% av omvårdnadspersonal, ssk, usk, vårdbiträden ~ 15% av läkare ~ 5% av diakoner, präster, spiritual counsellors ( rådgivare ), psykologer, socialarbetare, team counsellors, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, complimentary therapists och volontärer Slide 16 Ett sätt att presentera data Vem Patient Närstående/ Vad familjeenhet Genomföra eller avstå från kroppsvård och beröring (n=332) Lyssna, tala och/eller känna med (medkänsla) (n=183) Skapa en estetisk, trygg och behaglig miljö (n=160) Organisera, planera och utvärdera (n=160) Observera, bedöma och mäta (n=155) Personal/ organisation Patient /// Genomföra, eller avstå från, kroppsvård och beröring = 32,5% Närstående/familjeenhet /// Lyssna, tala och/eller känna med (medkänsla) = 17% Personal/ organisation /// Organisera, planera och utvärdera = 28% Vara närvarande, möjliggöra andras närvaro (n=137) Genomföra ritualer kring döende och död (n=129) Vägleda och underlätta (n=123) Förmedla muntlig och skriftlig information och rådgivning (n=99) (49%) (41%) (10%) Låg täthet Hög täthet
5 Slide 17 Genomföra eller avstå från kroppsvård och beröring Mer fysisk kontakt med patienten (tar hans hand, rör honom), få honom att känna att han inte är ensam (läkare) Uppmanade döttrarna att smörja mammans fötter, talade om att mat och dryck finns tillgängligt för dem på sjukhuset (undersköterska) Kliar och masserar hårbotten som jag vet att patienten älskar, kammar/borstar håret och sätter dit favorit hårspännen. (sjuksköterska) Bäddar rent med mjuka väldoftande sängkläder, vädrar rummet, styr fram sängen mot fönstret (undersköterska) Andra aktiviteter t.ex. att hålla personens hand, lätt beröring och stryka personen på kinden, syftade till att via personens kropp lindra/eller öka välbefinnandet på ett sätt som ofta anses ligga inom den psykosociala eller existentiella sfären Slide 18 Hur olika aktiviteter sammanflätas - ett konkret exempel på hur utövande av helhetssyn integreras i samma vårdsituation H är inte kontaktbar. Kontrollerar saturationen. H visar inget obehag. Lägger om sår. Urinen är bärnstensfärgad i katetern. Fixa till täcket. Några lugnande ord till tröst (SSK) Observera, bedöma och mäta: H är inte kontaktbar. Kontrollerar saturationen. H visar inget obehag Urinen är bärnstensfärgad i katetern Genomföra eller avstå från kroppsvård och beröring Lägger om sår Skapa en estetisk, trygg och behaglig miljö Fixa till täcket Lyssna, tala och/eller känna med (medkänsla): Några lugnande ord till tröst Slide 20 Munvård som exempel 54 beskrivningar som inkluderar munvård Stor variation i det som ofta beskrivs som basal eller trivial omvårdnad Olika typer av munvårdsaktiviteter: Allmänna beskrivningar Skilda sätt att rengöra, sköta eller skydda en persons mun, läppar och tunga Undervisa och inkludera närstående
6 Slide 21 Munvård Avstå efter bedömning Närståendes välbefinnande Olika yrkeskategorier Återfuktar patientens läppar (arbetsterapeut) Ger litet vatten, smörja läpparna, vända kudden (Diakon) Satte gel på patientens tunga, talade med henne medan jag gjorde detta (är lätt komatös) (sjuksköterska) Låter patienten vara, men man tittar; är dom kletiga runt ögon eller mun då tar man ju bort det det ska vara rent och värdigt (sjuksköterska) Viktigt då det luktar illa ur munnen anhöriga kan nästan inte sitta bredvid att berätta för patienten vad man kommer att göra, men att göra det trots visst motstånd (sjuksköterska) Tipsa anhöriga om att de i alla fall kan smörja, fukta eller spraya även om de inte vill göra hela munvården (sjuksköterska) Munvård. Undervisa hustru om att ge små klunkar vatten och munvård. Förklaring ges om döende process (sjuksköterska) Integreras i andra vårdaktiviteter Underlätta närhet Undervisa och involvera närstående Potentiellt etiskt problematiska situationer Slide 22 Kan hämtas Slide 23 Kan hämtas
Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan
Sjunde nationella prioriterings-konferensen 2013 Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Birgit H. Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå
Fundamentals of Care. Birgit H Rasmussen, sjuksköterska, professor Palliativt Utvecklingscentrum Region Skåne och Lunds univesitet
Fundamentals of Care Birgit H Rasmussen, sjuksköterska, professor Palliativt Utvecklingscentrum Region Skåne och Lunds univesitet Palliativ vård - vart är vi på väg? Döden Prognos (döende) Sjukdom möta
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Vak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Palliativ spaning. Länsdagen 2011-10-11. Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen
Palliativ spaning Länsdagen 2011-10-11 Gunilla Lundquist MOH/palliativa teamet Västerbergslagen Utan spaning sämre aning Regionalt Nationellt Internationellt Hur påverkar det oss i Dalarna? Regionalt RCC
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Sundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Att vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum
Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Den dåliga döden erfarenheter i hemmiljö, hospice, sjukhus och kommunal
Svenska döda köar allt längre
Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
När patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Palliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad 180216 Österlenprojektet palliativ vård utan gränser ett samarbete mellan Palliativ
Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet
Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet På fikan: Ssk: Jag visste inte ens att det fanns sjukgymnaster på palliativa.
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Thulegårdens BPSD arbete
Thulegårdens BPSD arbete Sonja Östman Sjölander undersköterska Thulegårdens äldreboende Vilka är vi? 1 Vad är BPSD? Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90% av
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Välkommen till Hospice Palliativt centrum
Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens
Artikel publicerad i tidskriften Omsorg på temat - Utdanning i palliasjon
Artikel publicerad i tidskriften Omsorg på temat - Utdanning i palliasjon Av: Liv Meidell adjunkt vid Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet och Axlagården Hospice AB Internetbaserad kurs i allmän
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några
Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!
Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.
Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan
Palliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal
Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop
Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter
Presentation av specialiserad palliativ vård VGR Inventering RCC 2011-2012 Uppdrag RCC Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Inventera den palliativa vården Utforma ett regionalt organisatoriskt
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Att våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola
BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet
Anslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: GSjuk17v TentamensKod: Tentamensdatum: 2017 12 01 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt antal
SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från
Defini on pallia v vård
Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:
Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår
Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning
Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen
Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun
Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt
Vård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion.
Skolningsdag Pörkenäs 17.5.2011 FLYKTINGAR, INVANDRARE, ROMER Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion. Bakgrund av nödtvång eller frivilligt ensamma eller tillsammans med sin familj
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen
En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]
SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska [2009-04-27, Rev. version 2011-08-05] 1 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Symtom... 3 Symtomlindring... 3 Tidig upptäckt...3 Kunskap
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA
UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Palliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-0761-5 35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus Diarienummer:
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård
Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023
Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR
MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten
Nutricia 2018 Material_28
www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går
Den sista tiden i livet -vägledning för närstående
Den sista tiden i livet -vägledning för närstående HUR KAN JAG SOM NÄRSTÅENDE VARA ETT STÖD FÖR DEN SOM ÄR I LIVETS SLUT? Som närstående har du stor betydelse för välbefinnandet hos den som är i livets
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa