Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support
|
|
- Charlotta Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 Loved ones within palliative care understanding, strategies and need for support heter Inger Benkels avhandling som hon försvarade i maj 2011 på institutionen för medicin, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för geriatrik, vid Göteborgs Universitet. Sammanfattning: När en patient får veta att han/hon har en obotlig sjukdom kan både patienten och han/hennes närstående behöva förbereda sig på patientens kommande död. Det dagliga livet kan präglas av sjukdomen med frågor av fysisk, psykisk, social och existentiell karaktär som de närstående kan ha behov av att samtala om för att finna vägar att hantera den nya livssituation som har uppkommit. Avhandlingens syfte var att öka kunskapen om hur det är att vara närstående till en patient i ett palliativt skede av sin sjukdom avseende förståelse för sjukdomen och dess progress, strategier för att hantera vardagen samt behov av stöd under sjukdomstiden och efter patentens död. Både kvantitativa och kvalitativa metoder användes i form av enkäter och djupintervjuer. Resultatet visade att de närstående fick information på olika sätt under hela patientens sjukdomstid, både i samtal med vårdpersonal, med patienten samt genom sjukdomens progress. Informationen kunde ges genom konkreta besked men också genom symboler för det som kändes ångestfullt att tala öppet om. Information var betydelsefull både som förberedelse på patientens död och under sorgeprocessen för att förstå vad det var som hände. De närstående använde sig av olika strategier för att kunna hantera den uppkomna situationen och kunna bemöta patienten som en levande person. Personalen skattade att de närståendes förståelse för patientens obotliga sjukdom relaterade till förmågan att hantera situationen och förbereda sig på dödsfallet. Personalen på sjukhuset ansåg att de kunde ge det stöd som de närstående behövde den tid patienten vistades på sjukhuset, men att det var sällsynt att de kunde ge stöd till de närstående efter att patienten hade dött. SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 1 (6)
2 Resultatet i studierna visade också att den relation de närstående hade haft till patienten och de olika sätt som de hanterade sorgeprocessen, påverkade vilket stöd de närstående kunde behöva i sorgen efter att patienten hade dött. Det egna nätverket var de som till största delen kunde ge det stöd som den närstående behövde i sorgen. Stöd från professionell personal behövdes främst när nätverket inte kunde ge tillräckligt med stöd, eller när sorgen blev komplicerad. För att kunna ge ett bra stöd till närstående, behöver hälso- och sjukvården utarbeta metoder för att identifiera de närstående som har behov av stöd från professionell personal, både under patientens sjukdomstid och i sorgen när patienten har dött. En längre sammanfattning på svenska finns att ladda ner på under på avhandlingar. Vill du ha kontakt med Inger eller en avhandling så skicka e-post till: inger.benkel@vgregion.se Välkommen till Ida Carlanders disputation på sin avhandling: Me ness and We ness in a modified everyday life close to death at home Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 23, I H2 Grön fredagen den 17 juni 2011 kl Sammanfattning: Det övergripande syftet i denna avhandling var att studera hur vardagen med livshotande sjukdom och nära förestående död upplevs av familjemedlemmar, med fokus på självbild och identitet. I avhandlingen ingår fyra delstudier, var och en med syfte att belysa olika aspekter av det studerade fenomenet. Studiernas population bestod av 29 deltagare, varav var 10 närstående, 5 var patienter med livshotande sjukdom och deras 14 familjemedlemmar. Data baserades på retrospektiva fristående intervjuer (delstudie I), prospektiva individuella, paroch gruppintervjuer med familjerna över sex till tolv månader (delstudie II-III). Tolkande beskrivning (I, II, IV), narrativ metod (III) och sekundär analys (IV) valdes för att analysera data. Resultaten visar att vardagen förändras på flera nivåer nära döden (I-IV). Utifrån den döende personens berättelser om sin vardag beskrevs det identitetsarbete som pågick (III). En förändrad kropp, smärta, trötthet, minskad fysisk ork, förändrat utseende, förändrade relationer inom familjen, tillsammans med döden som gränssituation, utgjorde drivkraft för sökande efter kunskap, mening, samhörighet och gemenskap (III). För familjemedlemmarna innebar vardagen att relationerna inom familjen förändrades i takt med att döende personens behov av andras stöd tilltog (II). Nya mönster av beroende och allt mer asymmetriska relationer inom familjen uppstod och vardagen kom successivt att modifieras (I-IV). Det dagliga livet nära döden innebar också att skapa utrymme att vara sig själv; me-ness, och SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 2 (6)
3 samtidigt skapa sätt att vara en familj; we-ness (II). Oavsett om man var den som var drabbad av livshotande sjukdom eller inte, behövde deltagarna hantera mötet med den annalkande döden, vilket utmanade deras tidigare sätt att leva tillsammans (I-IV). Närstående beskrev hur de i vården av den döende familjemedlemmen, befann sig i situationer av ömsesidigt beroende där deras ideal utmanades och personliga gränser tänjdes. Exempel på situationer som utmanade närståendes självbild förändrad intimitet, minskat personligt utrymme och upplevelser som förbjudna tankar (I). Utifrån den döende personens perspektiv pekade resultatet på att de kroppsliga förändringarna hade betydelse för självbilden; me-ness, liksom personens tidigare förhållningssätt till, sätt att tänka om och använda sin kropp (II-III). Den döende personen genomgick en transition till något nytt; att vara död i en nära framtid (II- III). Ett sätt för familjemedlemmarna att hantera svårigheterna var att söka efter samhörighet och gemenskap, en strävan att dela upplevelser och erfarenheter (II, IV). Samhörighet och gemenskap söktes bland annat inom familjen, genom hälso- och sjukvården och genom Internet (II-IV). För den döende tycktes tankar på redan döda familjemedlemmar bidra till en form av gemenskap och samhörighet (II-IV). Ett identitetsarbete nära döden kan ses som skapandet av ett avstamp till något nytt; en transition till det okända (III-IV). Från ett kliniskt perspektiv, understryker resultaten vikten av att erbjuda familjemedlemmar samtal med möjlighet att beskriva erfarenheter, strategier och föreställningar om sin situation; ett sätt att samtidigt ge stöd och stärka patientens; me-ness och familjemedlemmars; we-ness och men också öka inflytandet över sin vård i en livssituation då identiteten är i rörelse. Hela avhandlingen finns på: Ida Carlander e-post: Ida.Carlander@esh.se Utbildningsmaterial om palliativ vård i SÄBO Inom ramen för statliga stimulansmedel och projekt Palliativ vård i SÄBO i Stockholms län har ett utbildningsmaterial om palliativ vård för äldre personer i särskilt boende tagits fram. Målet med utbildningsmaterialet är att stimulera medarbetarna till reflektion över hur vården av äldre personer under deras sista dagar i livet ser ut och hur vården och omsorgen kan utvecklas. Materialet är framtaget för att passa i alla SÄBO oavsett boendets tillgång till teknik. Materialet består av: En handbok för den som ansvarar för utbildning och reflektion. En pärm med bilder att samtala och reflektera runt. USB-minne och dvd innehållande presentationsmaterial samt två bildspel, Livet och Livet SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 3 (6)
4 förändrar sig. Är ni intresserade av att köpa materialet kontakta: Melbourne, Victoria, Australia Clinical Practice Guidelines for the Psychosocial and Bereavement Support of Family Caregivers of Palliative Care Patients har presenterats av Ministeriet för Hälsa och Äldre i staten Victoria i Australien. Pdf-filen med materialet finns på under Ladda ner filer. Inte bara språket som behöver översättas Inom svensk sjukvård behandlas i dag en betydande andel sjuka som fötts i länder med annorlunda traditioner, som de fört med sig in i den svenska kulturen. Kulturskillnaderna kan vara såväl lärorika som intressanta och spännande men ger ibland upphov till svårigheter att bemöta. - så börjar artikeln i Läkartidningen skriven av Truls Gråberg underläkare, och Åke Andrén- Sandberg överläkare, båda på Gastrocentrum kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Läs hela artikeln på: Palliativ vård 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vårterminen 2012 Anm.kod: ÖU Distanskurs - vårterminen vecka 13-22, halvfart, blandade tider. Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i den palliativa vårdens värdegrund, den döendes situation och omvårdnadsplanering samt familjens behov av stöd och vårdteamets betydelse Behörighet: Yrkesexamen / generell examen om minst 180 högskolepoäng inom huvudområdet arbetsterapi, medicin eller omvårdnadsvetenskap, varav 15 SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 4 (6)
5 högskolepoäng skall avse vetenskaplig metod. Urval: Akademiska poäng (max 285) tagna senast sista anmälningsdag. Antal samlingar: 5 Distansinformation: Kursens genomförande kräver att du har tillgång till dator med Internetanslutning (ADSL eller mer). Du ska ha headset med mikrofon. Sista anmälningsdag 15 oktober Farmakologisk kommentar En substans som tidigare fanns mot illamående i tablettform Marzine kommer nu i injektionsform (cyclicin). Den finns som ett licensläkemedel på den svenska marknaden. Produkten finns på lager och kan beställas via apoteket efter godkänd licensansökan: Cyclizine lactate injektionsvätska 50 mg/ml, 10 x 1 ml. Varunummer Produkten har engelsk märkning. Peter Strang e-post: peter.strang@ki.se Hjärtsviktgruppens nationella utbildningsdagar 6 7 oktober 2011 i Göteborg VIC:s nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt arrangeras åter i Göteborg och temat för i år är: Att leva med hjärtsvikt hur finner man balans i tillvaron. Fokus blir främst på det dagliga livet med hjärtsvikt och att finna en hälsobefrämjande balans mellan aktivitet, återhämtning /vila och sömn. På programmet finns även senaste nytt inom det medicinska området, salt och vatten i balans vid hjärtsvikt, mm. Inom den palliativa vården finns också patienter med hjärtsvikt. Här har du chansen att lära dig mer om hur det är att leva med hjärtsvikt och hur vi på bästa sätt kan stötta och lindra. Vi möts i Arvid Karlssons hörsal på medicinareberget nära Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 5 (6)
6 Sista anmälningsdag är 12 september 2011 Kursavgift; 3500 kr för medlem i VIC, och 4000 kr för icke medlem i VIC Mer information och programmet kommer på hemsidan Välkomna! För arbetsgruppen för hjärtsvikt inom VIC Anna Forsell Boklotteriet Förra månadens böcker till utlottning var Att lämna svåra besked av Jakob Carlander och det var 121 som anmält intresse och ville vinna. Vann gjorde Kristina Lundberg, Ljungby och Susanna Venetvaara, Skövde Det här är sista nyhetsbrevet före sommaren, nästa nummer kommer i september. Sommarhälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till infospn@stockholmssjukhem.se SPN Nyhetsbrev juni 2011 nr 91 årgång 10 6 (6)
Svenska döda köar allt längre
Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merWPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10
Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nya nationellt överenskomna termer, begrepp och definitioner har publicerats i Socialstyrelsens termbank. De rör bland annat palliativ vård, nutrition och handläggning
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merNyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10
Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and
Läs merAtt möta den döendes existentiella behov
Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merUtbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning
Läs merNyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10
Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Tredje versionen av handboken FAS UT är helt omarbetad och innehåller 40 kapitel med mer än 200 av de vanligaste läkemedelssubstanserna som används i sjukvården.
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merSession Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet medicin. Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Medicine
Dnr G2011/277 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet medicin Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Medicine 1. Fastställande Examensbeskrivning för
Läs merStudieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag
Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merNationella Rådet för Palliativ Vård NRPV
Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom
Läs merMe-ness och We-ness Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar
Me-ness och We-ness Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar Ida Carlander Leg. sjuksköterska, Med dr. Forsknings- och utvecklingsledare, Hospicekliniken, Ersta sjukhus,
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merOMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE
GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout
Läs merDiabetes och diabetesvård II
DNR LIU 1410/06-41 1(5) Diabetes och diabetesvård II Fristående kurs 7,5 hp Diabetes and Diabetes Care II 8FA169 Gäller från: 2012 VT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2010-11-17
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merOmvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merSFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Läs merMötesplatser för anhöriga Program våren 2015
Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merOsteoporos - det du behöver veta och lite till!
KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/521 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Occupational therapy 1.
Läs merVälkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!
UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merLärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård
TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/524 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merBryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa
Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av
Läs merEfterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård
Nyhetsbrev september 2010 nr 82 årgång 9 Hej nu är det snart höst och då är det bland annat dags för SPN:s nyhetsbrev igen. Det är 9:e året vi skickar ut nyhetsbrevet och nu har vi snart 2500 e postadresser
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merDiabetes och diabetesvård I
DNR LIU-2012-00613 1(5) Diabetes och diabetesvård I Fristående kurs 7,5 hp Diabetes and Diabetes Care I 8FA180 Gäller från: 2012 HT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-05-14 LINKÖPINGS
Läs merSJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016
SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 29/8 kl. 14.45,
Läs merNär tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016
Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara
Läs merStudieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag. 7,5 poäng HT 2013
Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag Innehållsförteckning 1. Kursens syfte och mål...1 2. Omfattning...1 3. Kursens innehåll...1 4. Behörighet och antagning...1 5. Examination...2 6. Inlämning...2
Läs merSJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017
SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion se tid och lokal i schemat Välkommen
Läs merSahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merProgramme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits
Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad
Läs merSahlgrenska akademin. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 919/08 Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i medical management 3MM09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merSjälavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan
Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merMedicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp Medical Science Ba (B), Care within Ill-health and Disease III, 7,5 credits Allmänna
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.
Läs merSTÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.
STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J. Öhlén Ingrid Hellström, leg sjuksköterska, biträdande professor,
Läs merCristina Josefsson sida 1 2009-09-24
Cristina Josefsson sida 1 2009-09-24 Länkar till livet I trettio år bar Lisa Sand på en fråga som pockade på uppmärksamhet: Vad ger människor kraft att orka när de får besked om sin egen nära förestående
Läs merUTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen
UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa 3GB12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-12-02 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2013-12-13
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merSahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet vårdpedagogik
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1163/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet vårdpedagogik Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Health Care Pedagogics 1. Fastställande
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden 2008-09-11 1 Ämnesområde Hälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med fokus på människan i friskt tillstånd,
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs mer