Åldrandets villkor; i dödens närhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldrandets villkor; i dödens närhet"

Transkript

1 Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv vi känner till som det finns kulturer. En del tror på att livet fortsätter fast i en annan kropp efter att vi dött, andra tror att man beroende på hur man betett sig kommer till himlen alternativt helvetet. Det finns dem som påstår sig kunna kommunicera med människor som inte längre finns bland oss och det finns dem som menar att efter döden är allt slut. Vi finns inte mer, ingenting händer och så var det bra med det. En annan sak som är väldigt annorlunda beroende på vilken kultur du kommer ifrån är hur du ser på de äldre människor som finns runt omkring dig. I vissa kulturer så bor mamma och pappa tillsammans med sina barn och barnbarn i deras hus. Där förväntas barnen försörja sina föräldrar och ta hand om dem så länge de lever. I andra kulturer ska de äldre ta hand om sig själva så länge som möjligt för att sedan tas om hand av samhället, att anhöriga kanske gör den största delen av arbetet även här tänker man inte alltid på. I en del kulturer är de gamla näst in till heliga, de tros besitta en stor visdom och behandlas med den största respekt. I andra är det nästan en skam att vara gammal och inte klara sig själv längre. Det som är gemensamt för de flesta människor som någon gång funderat på döden är att den skrämmer oss lite, för det okända skrämmer oss ofta. Att inte veta vart man är på väg, om det gör ont, om man får träffa nära och kära igen och liknande frågor kan vara otäcka att fundera kring. Tystanden kring det okända Österlind (2009) behandlar tystnaden kring döden i sin avhandling. Hon har genom främst kvalitativa studier forskat i äldre personers känslor kring döden. Och, framför allt, hur de känner att deras tankar uppmärksammas och tar på allvar av personalen på respektive boende. Personalen är också intervjuad. Resultatet visar att döden är ett tabubelagt ämne, de äldre känner inte att de får prata om livets slut och personalen känner att de inte vill. En biståndsbedömare vittnar om att de vare sig samtalar med de äldre eller varandra om det här. Enligt de genomförda intervjuerna fanns få tillfällen för de äldre att prata med någon om hur de upplevde sin framtid och det som komma skulle (döden). Tystnaden kring döden visades bland annat genom att vårdare undvek att gå in till en person som låg på sin dödsbädd, detta tolkar Österlind (2009) som rädsla för döden. Att inte tala om den och att undvika den i mesta möjliga mån var personalens försök att distansiera sig från den. Det kan även vara ett sätt att skydda sig från den sorg man kan känna, detta visades också genom att relationen mellan de äldre och vårdarna var ytlig (Österlind, 2009). Tre teman Att vara främmande i en obekant kultur, att vara avskärmad från vardagslivet och att leva i väntan på döden beskriver en livssituation präglad av de äldres upplevelse av utanförskap. (s. 50 Österlind, 2009). Främmande i en obekant kultur, handlar om att den äldre som flyttat från sitt hem, där de ofta bott en stor del av sitt liv, känner sig obekant med sin nya miljö. Det kan vara svårt att hantera en flytt från kanske, den enda trygghet man har kvar till ett hem där man ska leva till man dör. Man förlorar rollen som den självständiga människa man kanske tidigare var och går in i den sista fasen av sitt liv, där man kanske måste ha hjälp med allting. Rollförlust (Tornstam, 2010) kan även ha inträffat tidigare, man kanske har förlorat make/maka och har blivit ensam för första gången på många år. Vänskapskretsen är tunn och det finns kanske inte så många att ringa till och prata med, när man är sjuk och bor på ett sjukhem finns det inte alltid så många att prata med. När personalen inte vill prata om det som man kanske funderar mest på blir man ensam med tankarna (Österlind, 2009).

2 Avskärmad från vardagslivet beskriver en känsla av att livsrummet krymper. Förlusten av det egna hemmet och den egna privata sfären är stor, även andra förluster, såsom den fysiska förmågan är tung för många. Möjligheterna att kunna dela med sig av sin egen kompetens och bidra med något är få och det gör att de äldre kan känna sig lite värda (Österlind, 2009). Det är ensamt att vänta på döden. Den händelse som många av tankarna på ett vårdboende kretsar kring, men ingen talar om. Det kan finnas dubbla känslor kring skeendet, dels att det ska bli skönt att få avsluta sitt liv och dels att döden skrämmer. Att inte få tala ut om detta och få dessa tankar bekräftade och hörda kan vara mycket jobbigt för den äldre. Även om tystanden som Österlind (2009) beskriver i allra högsta grad är viktig att ta upp och bryta finns även det negativa med för mycket prat också. Enligt Glemme & Strang (2010) är det viktigt att personalen inte tvingar den äldre (eller som de skriver patienten) till samtal utan att de känner av situationen. Existensiella frågor kan kräva mycket energi och att samtala om sin egen bortgång kan göra människor nedstämda. Att man inte alltid vill prata om sin situation betyder inte att man förnekar det oundvikliga, man kanske helt enkelt försöker hålla döden på avstånd en stund, för att kunna fokusera sina tankar på något annat (Glemme & Strang 2010). Att få pausa ifrån sjukdomen är läkande, inte fly, men låta tanke och sinne fyllas av något annat för en stund. (s. 4 Glemme & Strang, 2010). En naturlig del av livet I den palliativa vården har man ett förhållningssätt som ser döden som en naturlig del av livet (Glemme & Strang, 2010). Man pratar med den äldre om situationen som denne befinner sig i, men också om framtiden. Det handlar också om att försöka låta den äldre leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Smärtlindring är en viktig del av den palliativa vården (Glemme & Strang, 2010). Döden måste tydligare bli ett tema i omsorgen om äldre och gamla människor, skriver Hoffman (2009) i tidningen Äldre i Centrum. Han menar att samhället idag arbetar efter tesen att döden inte finns och att det går att bota och rehabilitera allting. Enligt Hoffmann måste man erkänna döden som en del av äldreomsorgen för det ska bli högre kvalitet. Det är även viktigt att utbilda personalen så att de vågar möta de äldres tankar och känslor kring döendet (Hoffmann, 2009). Även Österlind tar upp det här ämnet:...det kan finnas en risk att äldres döende och död ses som en alltför naturlig del av äldreomsorgen, som inte kräver några särskilda insatser eller specifik kompetens hos vårdpersonalen. (s. 13 Österlind, 2009) Personalen i Österlinds (2009) studie hade ingen utbildning inom palliativ vård och fick ingen handledning.

3 Samtal med en äldre I mitt samtal med Anna (Intervju med Anna den 5/9-2011) pratade om sina krämpor, ledvärk, nedsatt hörsel och att hon inte orkade så mycket längre. Hon nämnde då döden som något som hon ibland längtade till, det skulle bli skönt att slippa kroppens skröplighet. Även om döden på ett sätt skulle bli en befrielse tyckte hon också att det kändes jobbigt att tänka på att lämna sina anhöriga. Att inte få se sina barnbarn skaffa egna barn, vara med när de gifter sig och skaffar egna liv, det gjorde henne mycket nedstämd. Än så länge känner hon sig rätt självständig. Hon klarar att städa, laga mat, tvätta och ta hand om sig och sin man. Även han är självständig och klar. Han har dock börjat klaga på hennes minne på senaste tiden. Hon vet själv att hon glömmer saker ibland, men det tycker hon att man får räkna med när man är nästan 80 år gammal. Hon är rädd för att vara en belastning för sina barn och vill därför hellre dö knall och fall som hon uttrycker det, snarare än att behöva flytta in på ett äldreboende. Redan nu måste hennes son komma och hjälpa dem med gräsklippning och mattskakning och hon känner att hon inkräktar på hans liv, när han måste komma och hjälpa dem. Avslutande reflektion Ju äldre jag blir, ju mer orolig blir jag som person. Jag är inte alls lika obrydd kring saker och ting som jag var när jag var yngre. Jag älskade att flyga och hade inga problem med att slappna av när exempelvis pappa körde bilen. Numera är minsta turbulens under flygturen ångestframkallande och jag tänker samma tanke om och om igen om jag dör nu får jag aldrig träffa min familj igen... När pappa kör bil, (har han inte börjar köra mer aggressivt på senare år?) är jag inte längre lika trygg, jag sitter och försöker bromsa på passagerarsidan och är väldigt nöjd när jag får gå ur bilen igen. När man är ung tror man att man är odödlig, även om man inte medvetet tänker den tanken, så kan man inte föreställa sig att något ska hända en själv. Det är ju runt en själv som allting roterar. Idag vet jag att så inte är fallet. Om jag skulle dö, knall och fall, så är det få människors liv som skulle påverkas. Om jag, vid 25 års ålder, har kommit till den här insikten så borde ju döden vara något som upptar en ganska stor del av tankarna hos någon som är 75. Det var såhär jag tänkte innan jag började söka information och fråga runt kring detta ämne. I efterhand är mina tankar mer inriktade livet innan döden. Alltså de sista åren eller månaderna av ens liv. Det är det den litteratur som jag läst handlat om. Hur man hanterar känslor och tankar från den som är döende, eller snarare hur man inte hanterar detta. Många artiklar och skrifter om exempelvis vårdboenden pekar åt samma håll, känslor och tankar från äldre i livets slutskede tystad ned och glöms bort. Samtal som halkar in på det området styrs om eller slås undan med hurtiga nu ska vi inte vara så negativa! och på så vis behöver ingen ta i det obehagliga och svåra. Vi är rädda för det okända, många av oss, och det är lättare att lägga locket på än att lyssna och engagera sig i känslor som vi kanske inte riktigt vill kännas vid. Att vilja och behöva samtala kring en stor händelse och förändring ses inte som något konstigt och avvikande i vårt samhälle. Att anhöriga har ett behov av stöd genom samtal (Thorslund & Wånell, 2006) ses som naturligt. Att yngre människor som drabbas av obotliga sjukdomar ska få prata om döden ses som en nödvändighet. Vad skiljer då den unga människans död från den äldres? Samhället ser på den yngre människans död som en tragedi och den äldre människans död som något naturligt. På sätt och vis kan jag inte argumentera med detta. Men, när är människan gammal nog för att det ska gå från en tragedi till något naturligt? Och vilken död är naturlig och vilken är tragisk? Sjukdom, olycka, ålderdom..? Oavsett hur man ser det så borde det inte vara någon omöjlighet att försöka få in samtal inom ramen för det bistånd som bedöms ut till äldre. Det borde inte vara så svårt att fråga; Känner du att du skulle vilja ha någon att prata med en eller ett par gånger i veckan?. Den som inte vill diskutera existensiella frågor med sina barn eller andra nära anhöriga borde kunna få tillgång till en kurator eller någon annan professionell, tycker jag. Om man är rädd för att dö eller om man är rädd för vad man lämnar efter sig så borde man få samtala om det.

4 Ibland kanske det är så enkelt att man behöver prata av sig, få ett bollplank och sedan kanske inte framtiden känns så hotfull längre. Och att kunna ge en människa ett lugnare slut på ett långt och förhoppningsvis lyckligt liv, borde väl inte vara för mycket begärt?

5 Referenslista Glemme, A & Strang, S. (2010) Vad kan stötta det goda livet i dödens närhet? Tillgänglig: fra%20omsorg%203_10%20hi.pdf [ ] Hoofmann, D. (2009) Värdighet i dödens närhet. Tillgänglig: [ ] Svenska Dagbladet. (2011) Personal skändade död polisanmäls. Tillgänglig: [ ] Thorslund, M & Wågnell, S-E. (2006) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur Tornstam, L. (2005) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag Österlind, J. (2009) När livsrummet krymper. Vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede. Tillgänglig: [ ]

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Att möta den döendes existentiella behov

Att möta den döendes existentiella behov Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Den sista tiden i livet -vägledning för närstående

Den sista tiden i livet -vägledning för närstående Den sista tiden i livet -vägledning för närstående HUR KAN JAG SOM NÄRSTÅENDE VARA ETT STÖD FÖR DEN SOM ÄR I LIVETS SLUT? Som närstående har du stor betydelse för välbefinnandet hos den som är i livets

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund

Nånting Saknas Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund "Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund 2017-06-08 2 Tonår - övergångsår 2017-06-08 3 Bakgrund Att förlora en förälder under uppväxten är

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK SÅ MYCKET JAG VILLE SÄGA DIG TILL MINA HJÄRTEFÖRFATTARE

SOPHIE ZETTERMARK SÅ MYCKET JAG VILLE SÄGA DIG TILL MINA HJÄRTEFÖRFATTARE SOPHIE ZETTERMARK SÅ MYCKET JAG VILLE SÄGA DIG TILL MINA HJÄRTEFÖRFATTARE Till Birgitta Trotzig Modet. Modet att vara så allvarlig, att ta allt på största allvar, att inte skratta bort det, att inte försöka

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU?

SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? GULLFLICKAN POPPY HEARTLIFE TOMBOY SILVERTJEJEN G, P, H, T och S sitter på varsin stol i en halvcirkel. En strålkastare upplyser

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Ungas möte med socialtjänsten

Ungas möte med socialtjänsten Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Arbeta med temat ålder

Arbeta med temat ålder FÖR DIG SOM VILL Arbeta med temat ålder Ålder berättar hur gammal en människa är och hur många födelsedagar man haft. Alla har en ålder från att de föds. Du får inte behandla en människa sämre på grund

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift - Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj 2017 Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift - December 2017 Utvecklingsstörning åldrande och demens

Läs mer

Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv

Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv Konsten att gnälla Stoppa gnäll hos andra och dig själv Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, utbildare i motiverande samtal (MINT). Liria.Ortiz@gmail.com 1 Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Tecken. för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga

Tecken. för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga Tecken för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga Att bli gammal och vara teckenspråkig Vi är alla olika, och våra behov varierar. Varje människa har sin högst personliga uppfattning

Läs mer

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? PTSD kan man få efter att man har varit med om någonting allvarligt och skrämmande. Det kan till exempel

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre

Läs mer