Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
|
|
- Viktor Jonasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson J. J Adv Nurs Aug;65(8): Epub 2009 Jun 1.
2 Akut omhändertagande i sluten vård svenskar drabbas årligen På ortopeden Sahlgrenska behandlas ca personer med höftfrakturer/ år
3 70% kvinnor, medelåldern 83 år Livstidsrisken för kvinnor är 20%, 90 år - 50% 20% mortalitet inom ett år > 50% får permanent nedsatt gångförmåga
4 Medelvårdtiden 1950-talet ca. 140 dagar Idag dagar Trots optimerad vård för patienten, fortsatt stor påverkan på vårdapparaten, ökande antal över 80 år
5 Kritiska delen av kedjan utskrivning från akutsjukhuset till annan vård/ boendeform Stor del av rehabiliteringen sker inom den primärkommunala hemtjänsten/ hemvården
6 Syfte Beräkna genomsnittliga kostnaden för behandling med PCV (intervention) respektive standardvård (kontrollgrupp) och relatera till effekten av de två alternativen
7 Metod Klinisk studie, före- efter design, konsekutivt inkluderade, beslutsanalys 1. PCV 56 individer 2. Kontrollgrupp 56 individer
8 Effektmått: fysisk funktionsförmåga (Katz ADL index) baseline, utskrivning Kostnad: genomsnittlig slutenvårdskostnad per individ
9 Kostnads- effektanalys Kostnad PCV Effekt PCV VS Kostnad kontroll Effekt kontroll
10 Resultat Genomsnittlig vårdtid på sjukhus: interventionsgruppen 12 dagar kontrollgruppen 26 dagar Andel som återfick sin tidigare ADLförmåga: interventionsgruppen 64% kontrollgruppen 48%
11 - Interventionen mindre effektiv och mer kostsam än alternativet Interventionen mindre effektiv och mindre kostsam än alternativet Kostnader + Interventionen mer effektiv och mer kostsam än alternativet Interventionen mer effektiv och mindre kostsam än alternativet Effekter + -
12 Ingen 30-dagars återinskrivning förekom i någon grupp 1-års överlevnaden var densamma i grupperna (84%) Önskemål utökat samarbete med primärvård, hemsjukvård, hemtjänst!
13 Studie 2 Personcentrerad vård av patienter med kronisk hjärtinsufficiens - kostnader och effekter
14 individer i Sverige behandlas för kronisk hjärtsvikt (Riks-HIA) På medicinkliniken Sahlgrenska behandlas ca. 740 patienter per år (studieperioden) 52% kvinnor, medelålder 77 år (studien) Medelvårdtid 9-11 dagar
15 Kritiska delen av kedjan utskrivning från akutsjukhuset till annan vård/ boendeform Stor del av rehabiliteringen sker inom den primärkommunala, hemtjänsten/ hemvården
16 Syfte Beräkna genomsnittliga kostnaden för behandling med PCV (intervention) respektive standardvård (kontrollgrupp) och relatera till effekten av de två alternativen
17 Metod Klinisk studie, före- efter design, konsekutivt inkluderade, beslutsanalys 1. PCV 125 individer 2. Kontrollgrupp 123 individer
18 Effektmått: Hälsorelaterad livskvalitet (EQ- 5D) baseline, 3 mån kvalitetsvikt *varaktighet = QALY Kostnad: genomsnittlig slutenvårdskostnad per individ
19 Kostnads- nyttoanalys Kostnad PCV - QALY PCV - Kostnad kontroll QALY kontroll = ICER ICER = Inkrementell kostnadseffektkvot Extra kostnad resp. extra QALY som behandling med PCV ger i jämförelse med gängse behandlingsmetod
20 Resultat Genomsnittlig vårdtid på sjukhus interventionsgrupp: 7 dagar kontrollgrupp: 9 dagar Ingen statistisk signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D)
21 - Interventionen mindre effektiv och mer kostsam än alternativet Interventionen mindre effektiv och mindre kostsam än alternativet Kostnader + Interventionen mer effektiv och mer kostsam än alternativet Interventionen mer effektiv och mindre kostsam än alternativet Effekter + -
22 Återinskrivning inom 6 månader: PCV 49% Kontroll 59% Önskemål ökat samarbete med primärvård, hemsjukvård, hemtjänst!
23 Studie 3 Personcentrerad vård av patienter som får en primär höftprotes - kostnader och effekter
24 Planerad behandling inom slutenvård I Sverige fick patienter en primär höftprotes 2010 På ortopeden Sahlgrenska behandlades patienter, för ännu fler köptes denna behandling (vårdgaranti)
25 58% kvinnor, medelålder 68 år Medelvårdtid ortopeden Sahlgrenska 7 dagar
26 Patienten får information och träning preoperativt i artrosskola Rehabiliteringen sker huvudsakligen i det egna boendet, visst hjälpbehov finns Några patienter behöver hjälp av hemtjänst/ hemvård vid hemkomst
27 Syfte Beräkna genomsnittliga kostnaden för behandling med PCV (intervention) respektive standardvård (kontrollgrupp) och relatera till effekten av de två alternativen
28 Metod Klinisk studie, före- efter design, konsekutivt inkluderade, beslutsanalys 1. PCV 140 individer 2. Kontrollgrupp 135 individer
29 Effektmått: Hälsorelaterad livskvalitet (EQ- 5D) baseline, 3 mån, 1år kvalitetsvikt *varaktighet = QALY Kostnad: genomsnittlig slutenvårdskostnad per individ
30 Kostnads- nyttoanalys Kostnad PCV - QALY PCV - Kostnad kontroll QALY kontroll = ICER
31 Resultat Tydliga orsaker till förlängd vårdtid hittas i kontrollgruppen - dåligt samarbete med patienten - brister i preoperativ förberedelse - illamående postoperativt - uppskjuten operation
32 Önskemål ökat samarbete med artrosskola, primärvård, hemsjukvård, hemtjänst!
33 Studie 4 Personcentrerad vård av patienter med kotfraktur/er - kostnader och effekter
34 Akut behandling ibland inom slutenvård oftast i hemmet Livstidsrisken i Sverige är för kvinnor 30-50%, 20-30% för män Medelålder 75 år
35 Nästan all rehabilitering sker i primärvård, hemtjänst, hemvård
36 Syfte Beräkna genomsnittliga kostnaden för behandling med PCV (intervention) respektive standardvård (kontrollgrupp) och relatera till effekten av de två alternativen
37 Metod Klinisk studie, före- efter design? konsekutivt inkluderade, beslutsanalys
38 Effektmått: Hälsorelaterad livskvalitet (EQ- 5D) baseline, 6 mån, 1år kvalitetsvikt *varaktighet = QALY Kostnad: slutenvård, primärvård, hemvård, hemtjänst per individ
39 Kostnads- nyttoanalys Kostnad PCV - QALY PCV - Kostnad kontroll QALY kontroll = ICER
40 Absolut nödvändigt ökat samarbete med primärvård, hemsjukvård, hemtjänst!
41
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig
Årsplan Geriatrik 2010
Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom Andreas Fors Hälsopedagog, Leg. Anestesisjuksköterska, Doktorand Vårdcentralen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet
Befolkningen i Kalmar län
Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget
Bilaga Verksamhetsstatistik
Granskning av semesterplaneringen Bilaga Verksamhetsstatistik Region Halland Bilaga Verksamhetsstatistik Innehållsförteckning 1 Tillgänglighet 1 1.1 Ortopedi 1 1.1.1 Väntetid till mottagning 1 1.1.2 Väntetid
Personcentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
RMPG ortopedi. Resultatrapport - Värdekompass. sydöstra sjukvårdsregionen. M Bergeling/2016
RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass 2017 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Årsplan Geriatrik 2011
Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga
Personcentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi
Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi Monika Fagevik Olsén, Adj professor, specialistsjukgymnast Verksamheterna för fysioterapi respektive kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Implementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården? Karl Swedberg Professor, Överläkare Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin Forskningsledare, Gothenburg Centre for PersonCentred Care
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Blir vården bättre med artrosregister?
Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom
Patientmaktsutredningen
S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar
Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef ALN
upp19,13 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef 2017-02-02 ALN-2017-0192 Trygg hemgång m.m. Förslag till beslut Äldreförvaltningen föreslår äldrenämnden besluta
Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen
Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
Norrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel
Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Elize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?
Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen
Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003
Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 KÖN Stroke Höftfraktur Hjärtsvikt Summa Män 11 1 7 19 Kvinnor 9 18 12 39 Helsingborg 20 19 19 58 Män 7 3 6 16 Kvinnor 9 16 9 34 Kristianstad 16 19 16 50 Män
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC Risk! Medicinsk forskning har inneburit viktiga framsteg inom medicinsk praxis. Men. En biokemisk förändring kan ofta inte översättas direkt till en sjukdom.
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
rörelseorganens sjukdomar
Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017 Projektet ska stå för nytänkande och innovation och ska utmana befintliga former att bedriva nära hälso- och sjukvård Projektdirektiv Göteborgssjukvården Vi känner
xcense Resultat av Quicc-studien Borås lasarett
Resultat av Quicc-studien Borås lasarett 2003 QUICC är en studie om kvalitetsförbättringsarbete av akut kranskärlssjukvård som bedrivs på 20 sjukhus i Sverige. Studien syftar att öka följsamheten mot behandlingsrekommendationerna
Vårdplaneringsprocessen
Vårdplaneringsprocessen Utvärdering av test 2017-03-21 Test av vårdplaneringsprocessen vid Eksjö kommun, medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö och Eksjö vårdcentral har innefattat test av ITstöd
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi!
En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi! Johan Herlin Ejerhed Specialistläkare, chef för sektionen allmän internmedicin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus 2010-10-22 Hot och våld är vanligare
Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet
Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet Bilaga med beräkningsunderlag Stressrehabilitering Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå Innehållsförteckning Hälsoekonomiska beräkningar
Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013
Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom
Att satsa på folkhälsa en god affär
Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar
Projekt - Intensiv hemrehabilitering
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00114-8.5.1 Sociala nämndernas förvaltning Emelie Ågren Epost: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och omsorg Äldrenämnden
Den geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Hals- och ländryggskirurgi i GHP
Hals- och ländryggskirurgi i 27-216 En casemix-justerad resultatredovisning och jämförelse med övriga riket Bakgrund Tidigare sammanställning och redovisning av de s gemensamma (SSC+SCG) resultat för de
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Riktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt
Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt
KORTTIDSPLATS. Bettina Meinow Sven Erik Wånell. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:6 ISSN 1401-5129
KORTTIDSPLATS Bettina Meinow Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:6 ISSN 1401-5129 FÖRORD Denna rapport har en lång historia. Det började 2006 när dåvarande Maria- Gamla
Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun och region
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-01-18 RS170273 Regionkontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Thomas Lindén Chefläkare Regionstyrelsen Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun
Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer interdisciplinära team
Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer interdisciplinära team En systematisk litteraturöversikt Mars 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-29) SBU Statens beredning för medicinsk
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation
Mobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper
Case management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Analyserande rapport för mån. uppföljning 94% av patienterna
RIKS-STROKE Analyserande rapport för 1996 Denna rapport bygger på 14 308 registrerade vårdtillfällen från de 83 deltagande sjukhus som skickat in sitt material för 1996. Detta år vårdades slaganfallspatienter
2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Samir Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs på sjukhuset Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation
Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström
Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede Karin Byström Arbetsgång Neurovårdteam Kommunens rehabiliteringsenheter Slutenvårdens rehabilitering Gap-analys F04, F08 och F25 Nedsatt ADL-förmåga. Åtgärd: