Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 ) noteras separat Åtgärd: Coachning om allmän fysisk aktivitet jämfört med standarinformation om behov av allmän fysisk aktivitet Rad: D18.12 och D18.13 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av coachning om allmän fysisk aktivitet och enbart standardinformation om behov av allmän fysisk aktivitet hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 2 systematiska översikter och 21 RCT samt 37 reviews och 4 kliniska studier inom samma område (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan. Tabell 1. Studiebeskrivning, avgörande och viktiga effektmått Författare, Brodin N (28) (1) RCT, blindad utvärderare, 1 universitets / regionsjukhus under 1 ITT N=228 I, n= 94 K, n=134 Kvinnor: 72% (I), 75% (K) Medelålder 55 Medelduration: 22 DAS28 (-1) Intervention I = Coachad fysisk aktivitet i 12 mån. Målsättning diskuteras initialt, individuell plan, tel uppföljn 1 vecka, därefter 1 gr/mån. Effektmått A Hälsorelaterad livskvalitet Förbättrad Livskvalitet EQ5D VAS (- 1)- I =5 K=.5 Δ 4.5 p=.27 Effektmått B Studiedesign Patientpopulation Funktionsförmåga Förbättrad funktion HAQ - I= K= Δ Effektmått C Fysisk funktion Förbättrad fysisk funktion greppstyrka (N), I=32 K= Δ 32 p=.3 Effektmått D Smärta Förbättrad smärta VAS smärta (-1), 12 I= K= Δ Effektmått E Global hälsa Förbättrad global skattning* VAS global (-1), 12 I=2 K=-.5 Δ 2.5

3 vid studiestart: I=3.2 (1.46) K=3.3 (1.38) K= erbjuds standardvd - tillgång till sjukgymnastik inkl fysikalisk behandling + undervisning, max 2 gr/v Timed Stands Test (sekunder), I=3 K= Δ 3 P<.1 Sjöquist E (211) (2) Hurkmans EJ 21 (3) Se Brodin Uppföljning 12 mån efter avslutad träningsperiod RCT, utvärdering via frågeformulär 3 sjukhusmottagningar under ett Per-protokollanalys (ej ITT) Se Brodin N= följdes upp I, n= 56 K, n=54 Kvinnor: 77% (I), 74% (K) Medianålder 51 Medianduration: 8. (I), 5.9 (K) Se Brodin Ingen coachning efter träningsperiode ns avslutning. Ingen uppföljning hos sjukgymnast. Uppföljningsdat a inhämtades med enkät per post och vid återbesök hos läkare I= individualiserad träning, med instruktioner via internet och e- mail, egen cykelergometer och gruppträffar K= allmänna träningsråd via internet och e- mail Ej rapporterat HAQ - 24 I= K=.6 Δ -.6 RAQOL (skala - 3), I=.4 K=-.6 Δ 1. p ej angivet** HAQ - I=-.5 K=-.5 Δ p ej angivet** Ej rapporterat VAS smärta (-1), 24 I=-9 K=5 Δ -14 p=.33 VAS global (-1), 24 I=-2 K=5 Δ -7 p=.19 Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporerat

4 *Redovisad i uppföljningsartikeln (2) **Endast statistiska jämförelser mot baslinjen (före RCT med jämförelse mellan olika internetbaserade träningsprogram) redovisas Tabell 2 Viktiga effektmått Författare, Eponym Hurkmans EJ 21 (3) Global funktion SF-36 fysisk komponent - I=.2 K=-2.6 Δ 2.8 p ej angivet** **Endast statistiska jämförelser mot baslinjen (före RCT med jämförelse mellan olika internetbaserade träningsprogram) redovisas i artikeln

5 Evidenssummering framg av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har coachning om allmän fysisk aktivitet jämfört med standarinformation om behov av allmän fysisk aktivitet? Patientpopulation: Reumatoid artrit Vdmiljö: Reumatologmottagningar på universitetssjukhus och regionsjukhus Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Hälsorelaterad livskvalitet EQ5D VAS (-1) Hälsorelaterad livskvalitet 1 (11) Mycket låg (+) RAQOL (-3) Global hälsa VAS global (-1) Mycket låg (+) 5-7 Funktionsförmåga HAQ DI (-3) 2 (38)

6 Global funktion (SF-36, fysisk komponent) 1 (11) Mycket låg (+) Fysisk Funktion Greppstyrka (N), 32 Timed Stands Test (sekunder) 3 VAS smärta (-1) 5-14 Kommentarer: Utfall av interventionen presenterades i båda artiklarna om den första studien med såväl intention to treat analys med baselinjevärden carried forward för patienter som avbröt studien, som per protokollanalys av patienter som genomförde hela interventionen. I denna sammanställning redovisas det första alternativet. Medianvärden anges för samtliga effektmått i den första studien. Man fann ingen signifikant förändring i självrapporterad fysisk aktivitet i den första studien (1), medan intensiv fysisk aktivitet rapporterades i högre grad i interventionsgruppen i den andra studien (3).

7 Referenser: (1) Brodin N, Eurenius E, Jensen I, Nisell R, Opava CH. Coaching Patients With Early Rheumatoid Arthritis to Healthy Physical Activity: A Multicenter, Randomized Controlled Study. Arthritis Rheum 28; 59: (2) Sjöquist E, Brodin N, Lampa J, Jensen I, Opava CH. Physical activity coaching of patients with rheumatoid arthritis in everyday practice: A long-term follow-up. Musculoskelet Care 211; 9: (3) Hurkmans EJ, van den Berg MH, Ronday KH, Peeters AJ, le Cessie S, Vliet Vlietland TPM. Maintenance of physical activity after Internet-based physical acitivity interventions in patients with rheumatoid arthritis. Reumatology 21; 49: Bilaga Förklaring av effektmått EQ5D: Validerat, självadministrerat, generiskt frågeformulär som mäter hälsorelaterad livskvalitet. EQ-5D VAS =sämsta tänkbara hälsorelaterad livskvalitet och 1=bästa tänkbara hälsorelaterad livskvalitet. RAQOL: Validerat, självadministrerat, RA specifikt frågeformulär som mäter hälsorelaterad livskvalitet. Best av 3 ja/nej frågor. Summerat score har skala -3, där lägre värde indikerar bättre hälsorelaterad livskvalitet. Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala -3 (=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). Greppstyrka: Mätning av maximal greppstyrka (N) med hjälp av ett validerat elektroniskt standardinstrument, Grippit Timed stands test: Validerat mått på muskelfunktion i nedre extremiteterna. Uppmätt tid för att resa sig 1 gånger från en standardstol. VAS smärta: 1 mm lång linje där = ingen smärta och 1=värsta möjliga smärta. Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.1 och D18.2