Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
|
|
- Charlotta Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Observera att detta dokument innehåller flera arbetsdokument!
2 Tillstånd: Tidig reumatoid artrit (RA) symtomduration 3 år Åtgärd: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med slutenvårdsform Rad: D08.05 och D08.06 Metod: Litteratursökning utförd i PubMed identifierade 5 systematiska översikter och 14 RCT som berörde teamrehabilitering vid RA. Abstrakten granskades för att identifiera översikter och studier av jämförelser mellan dagvårdsform och slutenvårdsform. En systematisk översikt [1] var relevant och innefattar de relevanta RCT studier som kom fram i litteratursökningen samt en RCT där kostnaderna redovisas [2]. Därutöver identifierades en systematisk översikt [3] som publicerats efter litteratursökningen, vilken omfattade samma studier som i föregående systematiska översikt just för detta tillståndet. Ingen studie är gjord på patienter med enbart tidig RA med sjukdomsduration < 3 år. Därutöver identifierades en observationsstudie som jämförde teamrehabilitering i slutenvård med dagvårdsform vid tidig RA [4]. Denna studie ingick i en större studie där sambandet mellan aggressiv DMARD-behandling och arbetsförmåga samt leddestruktion studerades.
3 Tabell 1: Avgörande effektmått Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A Effektmått B Ledfunktion HAQ/M- HAQ/SF36 Hälsa VAS-global Li, 2008 [3] Vliet Vlieland, 2007 [1] Systematisk översikt 3 RCT med uppföljningstid 1 år Aktiv RA som innebär svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet N=252 Dagvård: 2-3 veckor vs Slutenvård: 2-3 veckor Ej sammanställt Ej sammanställt Tijhuis, 2002, 2003 [5-6] Lambert, 1998 [7] RCT randomiseringen utfördes av en oberoende part och utvärderingen var dessutom blindad Uppföljning 1 och 2 år RCT öppen Uppföljning 1 år Aktiv RA svårigheter med det dagliga livet minst i 6 veckor Sjukdomsduration 0-47 år medelvärde 1.8 år N=139 Dagvård N=68 Slutenvård N=71 Aktiv RA med nedsatt funktionsstatus, aktiva synoviter, DMARD-behandlade samt med behov av fysisk eller psykisk behandling, Sjukdomsduration år medelvärde 5 år N=113 Dagvård: N=56 Slutenvård N=57 9 behandlingsdagar i båda grupperna: Dagvård: 3 dagar i veckan i 3 veckor Slutenvård: 2 veckor Dagvård: två gånger/vecka tills det inte skedde någon klinisk förbättring medelvärde 8.8 dagar Slutenvård: en sammanhängande period medelvårdtid 13.6 dagar Förbättring i HAQ efter 1 år: 0.36 vs Förbättring i HAQ efter 2 år: 0.35 vs Dagvård: Slutenvård: Dagvård: Slutenvård: Förbättring i M-HAQ efter 1 år: 0.11 vs Ej rapporterat Ej rapporterat
4 Tabell 2: Viktiga effektmått Författare, år Effektmått A Effektmått B Effektmått B Effektmått D Effektmått E Tijhuis, 2002, 2003 [5-6] Puolakka, 2007 [4] Livskvalitet - RAQOL Delaktighet-arbetsförmåga Self-efficacy ASES/AIMS Förbättring i efter 1 år: 3.1 vs Förbättring i efter 2 år: 1.9 vs Dagvård: Slutenvård Dagvård: Slutenvård: Observationsstudie Öppen studie Uppföljning 5 år Tillfredsställelse VAS Ej rapporterat Ej rapporterat Tillfredsställelse efter 1 år 92 vs 85 7 Tidig RA < 2 år N=162 Slutenvård N=49 Team dagvård N=113 Alla patienter fick teamvård och information om sin sjukdom och behandling. På några sjukhus fanns teamvården endast i slutenvård istället för öppenvård. Några patienter blev hänvisade till slutenvård av sin läkare. Interventionen är inte tydligt beskrivet. Tidsintervaller är ej beskrivna Endast rapporterat vid Baseline: 1.0 vs P värde ej redovisat Kunskap PKQ Ej rapporterat Endast rapporterat vid Baseline: (0-100) 51 vs 45 6 P värde ej redovisat
5 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med slutenvårdsform Patientpopulation: RA med aktiv sjukdom Vårdmiljö: Reumatologmottagningar och reumatolog kliniker Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Ledfunktion mätt med Health Assessment Questionaire N=139 Efter 1 år 0.19 Efter 2 år Låg (++) Patient tillfredsställelse -mätt med VAS N=139 Efter 1 år 85 Efter 1 år 7 Låg (++) Livskvalitet mätt med RAQOL N=139 Efter 1 år 1.4 Efter 2 år Låg (++) Arbetsförmåga mätt med sjukpension N=162 20% 15 % -enheter Mycket låg (+)
6 Kommentar: Inga signifikanta skillnader redovisades i effektmåtten mellan patienter som fick teamrehabilitering i dagvårdsform eller i slutenvårdsform. Studie (4) höll lägre kvalitet och därför exkluderas effektmåttet Ledfunktion mätt med Modified Health Assessment Questionaire från evidenssummeringen. Den ekonomiska aspekten redovisas kostnaden för teamrehabilitering i dagvårdform uppmättes i studien (6) till 4100 jämfört med slutenvårdsform Studie (4) visar på kostnader för dagvården sjukhuskostnader 798 och total kostnad 1789 jämfört med slutenvården där sjukhuskostanden var 1253 och totalkostnaden Resultatet grundar sig dock endast på två små studier. Studierna är gjorda för år sedan innan de biologiska läkemedlen var i kliniskt bruk inom reumatologin. Referenser 1. Vliet Vlieland, TP. Non-drug care for RA--is the era of evidence-based practice approaching? Rheumatology (Oxford). 2007; 46(9): van den Hout, WB, Tijhuis, GJ, Hazes, JM, Breedveld, FC, Vliet Vlieland, TP. Cost effectiveness and cost utility analysis of multidisciplinary care in patients with rheumatoid arthritis: a randomised comparison of clinical nurse specialist care, inpatient team care, and day patient team care. Ann Rheum Dis. 2003; 62(4): Li, LC, Badley, EM, MacKay, C, Mosher, D, Jamal, SW, Jones, A, et al. An evidence-informed, integrated framework for rheumatoid arthritis care. Arthritis Rheum. 2008; 59(8): Puolakka, K, Kautiainen, H, Mottonen, T, Hannonen, P, Pohjolainen, T, Korpela, M, et al. Cost of Finnish statutory inpatient rehabilitation and its impact on functional and work capacity of patients with early rheumatoid arthritis: experience from the FIN-RACo trial. Scand J Rheumatol. 2007; 36(4): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Van Den Hout, WB, Breedveld, FC, Vliet Vlieland, TP. A randomized comparison of care provided by a clinical nurse specialist, an inpatient team, and a day patient team in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum. 2002; 47(5): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Breedveld, FC, Vlieland, PM. Two-year follow-up of a randomized controlled trial of a clinical nurse specialist intervention, inpatient, and day patient team care in rheumatoid arthritis. J Adv Nurs. 2003; 41(1): Lambert, CM, Hurst, NP, Forbes, JF, Lochhead, A, Macleod, M, Nuki, G. Is day care equivalent to inpatient care for active rheumatoid arthritis? Randomised controlled clinical and economic evaluation. BMJ. 1998; 316(7136):965-9.
7 Litteratursökning PubMed Tidig RA Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. "Arthritis, Rheumatoid"[Mesh:NoExp] Rheumatoid Arthritis[tiab] OR Tidig RA & Etablerad RA teamrehabilitering 28 Patient Care Team[MeSH] Multidiciplinary team[tiab] OR multidisciplinary care[tiab] OR multidisciplinary nursing[tiab] OR team care[tiab] OR care team[tiab] OR AND AND systematic[sb] AND RCT AND early rheumatoid[tiab] 8
8 Tillstånd: Tidig reumatoid artrit (RA) symtomduration 3 år Åtgärd: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med sjuksköterskemottagning där sjuksköterskan hänvisar patienten till annan teammedlem vid behov Rad: D08.05 och D08.08 Metod: Litteratursökning utförd i PubMed identifierade 5 systematiska översikter och 14 RCT som berörde teamrehabilitering vid etablerad RA. Abstrakten granskades för att identifiera översikter och studier av jämförelser mellan dagvårdsform och sjuksköterskemottagning där sjuksköterskan hänvisar patienten till annan teammedlem vid behov. En systematisk översikt [1] var relevant och innefattar de relevanta RCT studier som kom fram i litteratursökningen samt en RCT där kostnaderna redovisas [2]. Därutöver identifierades en systematisk översikt [3] som publicerats efter litteratursökningen, vilken omfattade samma studier som i föregående systematiska översikt just för detta tillståndet. Ingen studie är gjord på patienter med enbart tidig RA med sjukdomsduration < 3 år. Tabell 1: Avgörande effektmått Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A Effektmått B Li, 2008 [3] Vliet Vlieland, 2007 [1] Tijhuis, 2002, 2003 [4-5] Systematisk översikt 2 RCT med uppföljningstid 1 år RCT randomiseringen utfördes av en oberoende part och utvärderingen var dessutom blindad Uppföljning 1 och 2 år Aktiv RA som innebär svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet N=139 Aktiv RA svårigheter med det dagliga livet minst i 6 veckor Sjukdomsduration 0-47 år medelvärde 1.8 år N=139 Dagvård: N=68 Sjuksköterskemott N=71 Dagvård: 3 veckor vs Sjuksköterskemottagnin g 12 veckor Dagvård: 3 dagar i veckan i 3 veckor = 9 behandlingstillfällen Sjuksköterskemott: 3 besök under en 12 veckors period Ledfunktion HAQ Ej sammanställt Förbättring i efter 1 år: 0.36 vs Förbättring i efter 2 år: 0.35 vs P>0.05 Dagvård: Hälsa VAS-global Ej sammanställt Ej rapporterat
9 Sjuksköterskemott: Dagvård: Sjuksköterskemott: Tabell 2: Viktiga effektmått Författare, år Effektmått A Effektmått B Effektmått B Effektmått D Effektmått E Tijhuis, 2002, 2003 [4-5] Livskvalitet - RAQOL Delaktighet-arbetsförmåga Self-efficacy ASES/AIMS Tillfredsställelse VAS Förbättring i efter 1 år: Ej rapporterat Ej rapporterat Tillfredsställelse efter 1 år 3.1 vs vs P< Förbättring i efter 2 år: 1.9 vs P>0.05 Dagvård: Sjuksköterskemott: Dagvård: Sjuksköterskemott: Kunskap PKQ Ej rapporterat
10 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med sjuksköterskemottagning där sjuksköterskan hänvisar patienten till annan teammedlem vid behov Patientpopulation: RA med aktiv sjukdom Vårdmiljö: Reumatologmottagningar och reumatolog kliniker Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Ledfunktion mätt med Health Assessment Questionaire N= Efter 2 år 0.20 Efter 1 år Låg (++) Patient tillfredsställelse -mätt med VAS N= Låg (++) Livskvalitet mätt med RAQOL N= Låg (++) Kommentarer: Inga signifikanta skillnader redovisades i de avgörande effektmåtten mellan patienter som fick teamrehabilitering i dagvårdsform eller som fick träffa en sjuksköterska och endast annan teammedlem vid behov. Den ekonomiska aspekten redovisas och där är skillnaderna betydligt större. Kostnaden för teamrehabilitering i dagvårdform uppmättes i studien (5) till 4100 jämfört med sjuksköterskemottagning 200. Resultatet grundar sig dock endast på en liten studie. Studien är gjord på material insamlat för år sedan och före de biologiska läkemedlen var i kliniskt bruk inom reumatologin.
11 Referenser 1. Vliet Vlieland, TP. Non-drug care for RA--is the era of evidence-based practice approaching? Rheumatology (Oxford). 2007; 46(9): van den Hout, WB, Tijhuis, GJ, Hazes, JM, Breedveld, FC, Vliet Vlieland, TP. Cost effectiveness and cost utility analysis of multidisciplinary care in patients with rheumatoid arthritis: a randomised comparison of clinical nurse specialist care, inpatient team care, and day patient team care. Ann Rheum Dis. 2003; 62(4): Li, LC, Badley, EM, MacKay, C, Mosher, D, Jamal, SW, Jones, A, et al. An evidence-informed, integrated framework for rheumatoid arthritis care. Arthritis Rheum. 2008; 59(8): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Van Den Hout, WB, Breedveld, FC, Vliet Vlieland, TP. A randomized comparison of care provided by a clinical nurse specialist, an inpatient team, and a day patient team in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum. 2002; 47(5): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Breedveld, FC, Vlieland, PM. Two-year follow-up of a randomized controlled trial of a clinical nurse specialist intervention, inpatient, and day patient team care in rheumatoid arthritis. J Adv Nurs. 2003; 41(1):34-43.
12 Litteratursökning PubMed Tidig RA Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. "Arthritis, Rheumatoid"[Mesh:NoExp] Rheumatoid Arthritis[tiab] OR Tidig RA & Etablerad RA teamrehabilitering 28 Patient Care Team[MeSH] Multidiciplinary team[tiab] OR multidisciplinary care[tiab] OR multidisciplinary nursing[tiab] OR team care[tiab] OR care team[tiab] OR AND AND systematic[sb] AND RCT AND early rheumatoid[tiab] 8
13 Tillstånd: Tidig reumatoid artrit (RA) symtomduration 3 år Åtgärd: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med skriftlig information och riktade insatser av paramedicinare vid behov Rad: D08.05 och D08.09 Metod: Litteratursökning utförd i PubMed identifierade 5 systematiska översikter och 14 RCT som berörde teamrehabilitering i för etablerad RA. Abstrakten granskades för att identifiera översikter och studier av jämförelser mellan dagvårdsform och standardvård. En systematisk översikt [1] var relevant och innefattar en tidigare systematisk översikt. Därutöver identifierades en systematisk översikt [2] som publicerats efter litteratursökningen, vilken omfattade samma studier som i föregående systematiska översikt just för detta tillståndet. Ingen studie är gjord på patienter med enbart etablerad RA med sjukdomsduration > 3år. Tabell 1: Avgörande effektmått Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A Effektmått B Vliet Vlieland, 2007 [1] Li, 2008 [2] Systematiska översikter 1 SÖ (3) Uppföljningstid 1-2 år Aktiv RA som innebär svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet N=322 Teamrehabilitering i Dagvård vs Standardvård Ledfunktion HAQ/M-HAQ/SF36 Ej sammanställt Hälsa VAS-global Ej sammanställt Vliet Vlieland, 1997 [3] Ahlmen, 1988 [4] Systematisk översikt 1 RCT (4) 1 Observationsstudie (5) Uppföljning 1-2 år RCT öppen Uppföljning 1 år Aktiv RA Sjukdomsduration Medelvärde 3.5 år ( år) N=239 Dagvård N=115 Standardvård N=124 Aktiv RA Sjukdomsduration Medelvärde 11 år. 27% har en sjukdomsduration under 4 år N=60 Dagvård: N=31 Teamrehabilitering i dagvård vs Standardvård Teamrehabilitering i dagvårdsform med 5 undervisningstillfällen á 2 timmar. vs Standardvård Ej sammanställt Förbättring i SIP Physical index efter 1 år: 4,6 vs -0,3 4,9 P<0.01 Ej sammanställt Förbättring i SIP Psychosocial index efter 1 år: 3,3 vs 0,7 2,6 P>0.05
14 Raspe, 1992 [5] Observationsstudie Uppföljning 2 år Standardvård N=29 Etablerad RA Sjukdomsduration Medelvärde 6.4 år ingen spännvidd anges N=179 Dagvård: N=84 Standardvård N=95 Teamrehabilitering i dagvård vs Standardvård Förbättring i funktion efter 2 år enligt self-administered German ADL-list: 1 vs 2-1 Förbättring enligt patients global self-assessment: 1.1 vs P >0.05 Tabell 2: Viktiga effektmått Författare, år Effektmått A Effektmått B Effektmått B Effektmått D Effektmått E Vliet Vlieland, 2007 [1] Livskvalitet - RAQOL Delaktighet-arbetsförmåga Self-efficacy Tillfredsställelse Kunskap PKQ ASES/AIMS VAS Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Li, 2008 [2] Vliet Vlieland, 1997 [3] Ahlmen, 1988 [4] Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Raspe, 1992 [5] Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat
15 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Teamrehabilitering definierad som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform jämfört med standardvård Patientpopulation: Tidig RA Vårdmiljö: Reumatologmottagningar och reumatolog kliniker Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Ledfunktion mätt med SIP Physical index N=60-0,3 4.9 Mycket låg (+) Ledfunktion mätt med selfadministered German ADL-list Global Hälsa - mätt med SIP Psychosocial Index Global Hälsa mätt med Global assessment N= Mycket låg (+) N=60 0,7 2,6 Mycket låg (+) N= Mycket låg (+) Negativt resultat i studien. Kommentarer: Effektmåttet funktion och global hälsa är de effektmåtten i studierna som finns med i tillstånd/åtgärdslistan. Ledfunktion utvärderas med två olika instrument. Resultaten överensstämmer inte då funktionen är i det närmast oförändrad i den ena studiegruppen medan den förbättras påtagligt i den andra gruppen. I observationsstudien med 179 patienter såg grupperna olika ut. Studiegruppen som visade på ett negativt resultat vad gäller ledfunktion var signifikant äldre, hade högre sjukdomsaktivitet och hade sämre funktion från början av studien. Evidensgraden nedsätts i viss mån av att en betydande andel av patienterna hade en sjukdomsduration > 3 år.
16 Referenser 1. Vliet Vlieland, TP. Non-drug care for RA--is the era of evidence-based practice approaching? Rheumatology (Oxford). 2007; 46(9): Li, LC, Badley, EM, MacKay, C, Mosher, D, Jamal, SW, Jones, A, et al. An evidence-informed, integrated framework for rheumatoid arthritis care. Arthritis Rheum. 2008; 59(8): Vliet Vlieland, TP, Hazes, JM. Efficacy of multidisciplinary team care programs in rheumatoid arthritis. Semin Arthritis Rheum. 1997; 27(2): Ahlmén, M, Sullivan, M, Bjelle, A. Team versus non-team outpatient care in rheumatoid arthritis. A comprehensive outcome evaluation including an overall health measure. Arthritis Rheum. 1988; 31(4): Raspe, HH, Deck, R, Mattussek, S. The outcome of traditional or comprehensive outpatient care for rheumatoid arthritis (RA). Results of an open, non-randomized, 2-year prospective study. Z Rheumatol. 1992; 51 Suppl 1:61-6.
17 Litteratursökning PubMed Tidig RA Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. "Arthritis, Rheumatoid"[Mesh:NoExp] Rheumatoid Arthritis[tiab] OR Tidig RA & Etablerad RA teamrehabilitering 28 Patient Care Team[MeSH] Multidiciplinary team[tiab] OR multidisciplinary care[tiab] OR multidisciplinary nursing[tiab] OR team care[tiab] OR care team[tiab] OR AND AND systematic[sb] AND RCT AND early rheumatoid[tiab] 8 Förklaring till förkortningar: SIP- Sickness Impact Profile frågeformulär som mäter dagliga livets aktiviteter och livskvalitet relaterad till hälsan och är indelat i 12 delskalor. Tre respektive fyra av dessa skalor summeras till ett fysiskt och ett psykosocialt delscore och alla 12 till ett totalscore. Range Högre poäng indikerar sämre funktion. Self-administered German ADL-list frågeformulär med 12 delskalor med en range från 0 = ingen funktion till 100 = ingen inskränkning/handikapp Patient s global self-assessment numerisk skala från 0=mycket dåligt till 10= mycket bra.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt
Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad