Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar"

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Tillstånd: Hög risk för fall och fraktur hos äldre Åtgärd: Höftskydd Rad: A22.01 Metod: Litteratursökning utfördes av bibliotekarie på Socialstyrelsen. Sökning med MESH-termer och fri text i titel och abstrakt för höftfraktur och höftskydd utfördes i PubMed och Cochrane se Appendix. Sökningen begränsades till systematiska översikter (SÖ) och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Samtiga abstrakt som har publicerats efter utgåvan av SBU-rapport 2003 nr 165/1 Osteoporos prevention, diagnostik och behandling granskades för att identifiera översikter och studier gällande effekt av höftskydd hos personer med hög fallrisk. Två identiska systematiska översikter identifierades från samma forskargrupp, varav Cochraneöversikten presenteras nedan. Författare, år Studiedesign Patient-population Intervention Effektmått Parker, 2005 (1) Cochrane SÖ/ metaanalys 15 RCT /kvasi- RCT (n>15 000). Studier kvalitetsbedömdes enligt Cochrane kriterier och hade en metodologisk kvalitet som låg mellan 4-9 av 10 möjliga poäng. 11 studier (n=9 685) Äldre i särskilt boende. 3 studier (n=5 135) Äldre i ordinärt boende. Huvudsakligen kvinnor, medelålder år. 1 studie (n=141) fokuserade primärt på följsamhet. Kvinnor år. I: (n=3 851) Höftskydd, mjukt eller hårt som placerades över trokanter major regionen. Höftskydd fixerades eller syddes in i speciella underkläder utom i en studie som använde vanliga underkläder utan särskild fixering. Sjukhemspersonal informerades och uppmuntrades till att främja användning av höftskydd. Följsamhet (compliance) till användning av höftskydd var problem i alla studier. K: (n=5 834) Ej höftskydd. Sammanvägd skattning av data av höftfrakturincidens. (poolade data) 11 RCT (n=9 685) (kluster och individuell randomisering, äldre i särskilt boende) RR: 0,77 ( KI 0,62-0,97) 3 RCT (n=5 135) (individuell randomisering, äldre i ordinärt boende) RR: 1,16 (KI 0,85-1,59) I: 66 höftfrakturer hos deltagare (3,5%) K: 90 höftfrakturer hos deltagare (2,8%)

3 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: risk vid användning av höftskydd (1) Patientpopulation: Äldre med hög risk för fall och fraktur Vårdmiljö: Särskilt boende resp. ordinärt boende Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Risk i interventionsgruppen Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer (Relativ Risk=RR) (poolad data, kluster och individuell randomisering) Äldre särskilt boende (11) Oförändrad RR 0,77 (KI 0,62-0,97) 0,23 Låg (Relativ Risk=RR) (poolad data, individuell randomisering) Äldre ordinärt boende (3) Oförändrad 90 höftfrakturer hos deltagare (2,8%) RR 1,16 (KI 0,85-1,59) 66 höftfrakturer hos deltagare (3,5%) Ingen minskning av antal höftfrakturer Saknas p<0,05*, p<0,01**, p<0,001*** Kommentarer: Vid studier av höftskydd för höftfrakturprevention, så används olika typer av höftskydd. Acceptans och följsamhet (compliance) är ett återkommande problem vid höftskyddsstudier bland äldre (Bentzen et al. 2008; van Schoor et al. 2002). En systematisk översikt rapporterade att acceptansen var procent (median 68 procent), medan följsamheten var procent (median 56 procent) (van Schoor et al. 2002). Hos 24-timmars användare av mjukt höftskydd var följsamheten högre än hos motsvarande användare av hårt höftskydd (Bentzen et al. 2008). Rekommendationer har nyligen publicerats genom The International Hip Protector Research Group avseende riktlinjer för design och genomförande av kliniska studier aveseende höftskydd. Höftskydd ska testas med adekvat biomekanisk testmetod, det ska ha simulerat (sham) höftskydd intra-individuellt (det vill säga genom randomisering ska personen bära ett verkligt höftskydd över den ena och ett simulerat över den andra höftregionen), det ska finnas en randomiserad kontrollgrupp som inte använder något höftskydd, kliniska försök ska ske

4 i högriskgrupper bland befolkningen det vill säga med en årlig höftfrakturincidens på mer än 3 procent (förslagsvis personer med tidigare benskörhetsfraktur, låg kroppsvikt, funktionsnedsättning, ökad fallrisk och hög ålder), adekvat användning av höftskydd ska demonstreras under en inkörningsperiod, medan övervakning och registrering av falltillbud och höftskyddsanvändning ska ske dygnet runt. Framtida studier ska dessutom innefatta ekonomiska analyser (Cameron et al. 2010).

5 Dokumentation av informationssökning PubMed Höftbyxa Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. Protective Devices[MeSH] AND Hip Fractures/prevention and control[mesh] 2. Hip protector*[tiab] OR hip pad*[tiab] OR safehip[tiab] OR hip padding[tiab] OR AND systematic[sb] AND RCT 37 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er SB = PubMeds filter för systematiska översikter (systematic[sb]) för alla MeSH-indexerade artiklar (medline[sb]) Tiab= söker i title- och abstractfälten Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln)