Årsplan Geriatrik 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsplan Geriatrik 2010"

Transkript

1 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig och långsiktig planering...3 Äldre och läkemedel...3 Akutgeriatrik...3 Optimering av vårdkedjor...4 Pågående och planerade arbeten med särskilda uppdrag och kontinuerliga uppgifter...5 Övrigt...5 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och arbets- och funktionsförmågan, men försämrats om man ser till långvariga sjukdomar och svåra besvär. Den goda hälsoutvecklingen är dock inte lika bra för de allra äldsta. Andelen multisjuka med komplexa hälsoproblem har ökat markant. Mellan 1992 och 2002 ökade andelen multisjuka personer i åldern 77 och äldre från 19 % till 22 %. Orsaken till att antalet multisjuka äldre ökar är att vi lever allt längre samtidigt som risken för nya sjukdomar ökar och fler äldre överlever än tidigare genom sjukvårdens insatser. Detta ställer högre krav på sjukvården och omsorgen vad gäller resurser, kunskap och samverkan. Förväntade vårdbehov inom specialiteten Behovet av omsorg stiger snabbt med ökande ålder och det är framför allt personer i åldrarna 80 år och äldre som uppger att de har ett stort hjälpbehov. Ca 60 % av kvinnorna och 46 % av männen i dessa åldrar uppger själva i epidemiologiska undersökningar att de har olika hjälpbehov. När det gäller utvecklingen av långvariga sjukdomar hos äldre är utvecklingen mer bekymmersam. Under 1990-talet sågs en kraftig ökning av andelen äldre (65 84 år) med minst tre långvariga sjukdomar. Ett trendbrott har skett när det gäller andelen äldre med hjärtsjukdom. Under 1980-talet minskade andelen hjärtsjuka äldre medan andelen hjärtsjuka i åldern år ökade kraftigt under 1990-talet. Förklaringen till trendbrottet är sannolikt att 1990-talets stora genombrott i vården av hjärtsjuka resulterat i att vi får allt fler sjuka överlevare. Den medicinska utvecklingen leder till att en större andel personer överlever både akuta och kroniska sjukdomar även långt upp i åren. Äldres utnyttjande av vård och omsorg visas ofta med hjälp av s.k. tvärsnittsundersökningar, som bara ger ögonblicksbilder av situationen. En longitudinell undersökning (H70- undersökningen i Göteborg) visade att trots att prevalensen av alla institutionaliserade över 80 Carl Henrik Du Rietz Sidan 1 av 6

2 års ålder var 17 % så kom 50 % av urvalet att flytta till en institution medan undersökningen pågick. Detta är en betydligt högre andel (50 %) än vad som redovisas i tvärsnittsundersökningar. Med tanke på den kvarboende inriktning som nu råder är det värt att påpeka att endast ett fåtal bland de allra äldsta bodde kvar hemma när de avled, vilket också visats i studier från Stockholm. Människor tycks anpassa sig till en förändrad hälsostatus med stigande ålder då de allra äldsta ofta skattade sin hälsa som relativt god, trots många sjukdomar och läkemedel. Utvecklingstendenser inom specialiteten En stor andel av sjukhusvården i Sverige består av vård av äldre personer och omvänt är det en stor andel av ålderspensionärerna som varje år vårdas på sjukhus. Under 2006 var det nästan 50 % av befolkningen 65 år och äldre som vårdades vid ett tillfälle inom sluten vård, personer vid två tillfällen och personer vid tre tillfällen. De äldres utnyttjande av sjukhusvården ska ses i ljuset mot de stora förändringarna inom sjukhusvården under de senaste decennierna. Från Ädelreformens genomförande 1992 fram till början av 2000-talet minskade antalet vårdplatser inom geriatrisk vård med mer än hälften medan gruppen 80 år och äldre ökade med nästan 22 % under åren Under åren har cirka 9 % av alla vårdplatser i Sverige försvunnit och den största minskningen finns nu som under 1990-talet inom den geriatriska vården där drygt 25 procent av vårdplatserna försvunnit hittills under 2000-talet. Sammantaget visar detta på en alltmer koncentrerad slutenvård. Vårdtiderna inom sjukhusvården har minskat påtagligt det senaste decenniet, tack vare den medicintekniska utvecklingen, vilket är en naturlig följd av att platserna inom sjukhusvården minskar. Uppgifterna om vårdtider i Sverige visar att medianvårdtiden inom sjukhusvården generellt har minskat även för äldre patienter. Inom medicin har medianvårdtiden minskat med ungefär en tredjedel, både i gruppen under 65 år och i gruppen 80 år och äldre. Inom geriatriken har medianvårdtiden för kvinnor 80 år och äldre nästan halverats under de senaste tretton åren. Det minskade antalet vårdplatser har naturligtvis inneburit att patientomsättningen inom sjukhusvården ökar och att vårdtiderna därmed blir allt kortare. Antalet utskrivningsklara färdigbehandlade patienter ökade från 2004 till Utvecklingen beror troligen på minskningen av antalet vårdplatser inom akutsjukvården och i det särskilda boendet i kommunerna. Denna utveckling beror dels på effektiviseringen av sjukhusvården, dels på att en allt större del av vården äger rum utanför sjukhusen, i öppen vård, vid sjukhus, i primärvården och i hemsjukvården. Den snabba medicintekniska utvecklingen har bidragit till dessa förändringar, så t ex har antalet höftledsoperationer för patienter 85 år och äldre tredubblats på tio år. Antalet starroperationer har ökat från cirka år 1982 till cirka år När en ökad andel av vården och omsorgen ges i det egna hemmet och färre personer bor i särskilt boende, leder det på sikt till en ökad konsumtion av sjukhusvård. Den så kallade SNAC - studien (Swedish National study of Aging and Care), en longitudinell databas som beskriver bland annat den äldre befolkningens konsumtion av vård och omsorg visar att behoven av sjukhusvård ökar när fler äldre bor hemma. Svensk sjukhusvård har kommit att bli allt mer koncentrerad samtidigt som tempot har drivits upp. Det leder till att många äldre får allt svårare att passa in. Numera hinner de äldre ofta inte återhämta sig fysiskt och psykiskt innan det är dags att lämna sjukhuset. Många äldre som skrivs ut från sjukhus har fortfarande behov av vård och omsorgsinsatser som ibland kan vara komplexa och tidskrävande. Trots att kommunerna och landstingen gör stora ansträngningar har de ändå svårt att möta den äldre befolkningens Sidan 2 av 6

3 ökade behov av vård, rehabilitering och omsorg. Inom ramen för Socialstyrelsens tillsynsverksamhet har man funnit att omhändertagandet av äldre patienter (80 år och äldre) som kommer in till en sjukhusanknuten akutmottagning innebär en risk för patientsäkerheten. Socialstyrelsens granskning visade en rad brister vid akutmottagningarna. Framförallt tycks personalen inte känna till att hög ålder i sig är en specifik riskfaktor ur ett patientsäkerhetsperspektiv oavsett diagnosen, samtidigt som både ledningen och personalen hade ett otillräckligt intresse för att öka kunskapen om detta. Med tanke på akutsjukhusvårdens utveckling kan man fråga sig om situationen för de allra äldsta patienterna inom sjukhusvården fått berättigad uppmärksamhet. Å ena sidan tillbringar den gamla sjuka patienten relativt kort tid i akutsjukvården, medelvårdtiden rör sig i de flesta fall omkring en knapp vecka. Å andra sidan är sjukhusvistelsen ofta avgörande för hur det kommer att gå för patienten i framtiden. Utvecklingen av snabb och effektiv diagnostik och medicinsk behandling har medfört att vårdtiden i det akuta skedet har komprimerats avsevärt. Det ökar risken för att patienter skrivs ut från sjukhus så fort att de inte hinner ta till sig information om sjukdomen och dess prognos, om läkemedel och uppföljningar. Prioriterade områden med kortsiktig och långsiktig planering Äldre och läkemedel Ett stort problem idag är den överförskrivning av läkemedel som sker till äldre. Forskning visar att en av fem akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Övermedicineringen beror bland annat på den bristfälliga kunskapen om äldres sjukdomar och åldrande, men kanske framförallt på den fragmenterade vården. Frågan är föremål för aktiva insatser från VG-Regionen med bland annat ett nyligen presenterat handlingsprogram för Äldre och Läkemedel. Inom geriatriken anser man detta vara en mycket angelägen fråga att arbeta med. Äldre med komplexa sjukdomsbilder träffar en mängd olika specialister som behandlar de symtom de själva är experter på. Men ingen tar ett helhetsansvar och den ena handen vet inte vad den andra gör. Med en helhetsbild av patientens behov ökar chanserna att rätt insatser sätts in inte minst förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett läkemedel som är lösningen. Akutgeriatrik Förlust av funktion hos äldre som hamnar på sjukhus är en vanlig och allvarlig sidoeffekt av det sätt som vården på de flesta sjukhus ges på. Vård på sjukhus även för mindre allvarliga åkommor kan medföra en irreversibel försämring av äldres funktionella status och därmed ökat beroende och försämrad livskvalitet. Sådana effekter kan uppträda tidigt och snabbt progrediera. I gruppen 90-åringar och äldre vårdas över 40 % på sjukhus under ett år. Komplexiteten vid sjukdom i hög ålder, såväl vad gäller diagnos som behandling, gör det angeläget med geriatriska kunskaper, inte minst vid akuta kriser, när snabb och korrekt handläggning bidrar till att undvika onödig försämring. Läkare vid akutintagen saknar vanligen sådan kunskap vilket leder till sämre bedömningar och därav följande dåliga beslut. Samma förhållande gäller personalen på s.k. övervakningsenheter, såväl med invärtesmedicinsk som med kirurgisk inriktning där verksamheterna har en starkt teknisk karaktär med inriktning mot Sidan 3 av 6

4 diagnostik och övervakning. Med den stora andelen äldre som söker på akutintagen och som läggs in på övervakningsenheter är det rimligt att olika försök gjorts att pröva ett ökat geriatriskt inslag i den akuta verksamheten. Utifrån sådana resonemang har tankar på akutgeriatrik vuxit fram. Akutgeriatrik kan ses som ett kliniskt vårdsystem med avsikt att förbättra utfallet hos en heterogen och multisjuk grupp äldre som tas in på sjukhus pga. akut sjukdom. Under senare år har andelen äldre ökat som läggs in direkt från akuten på geriatrisk avdelning startar ett nytt projekt på Sahlgrenska sjukhuset som innebär att sjuka äldre, med behov av sjukhusvård, läggs in direkt på geriatrisk avdelning från ambulans utan att först passera akuten. Optimering av vårdkedjor Det ökande antalet äldre och framför allt äldre äldre under de närmaste decennierna kommer bl. a. att innebära ett ökat antal patienter med osteoporosfrakturer inte minst höftfrakturer. Av de inneliggande patienterna på landets ortopedkliniker (ortopedi/geriatrik) utgör idag höftfrakturerna 20 %. Det årliga antalet sjukhusdagar för dessa patienter är större än för hjärtinfarkt, bröstcancer, KOL eller diabetes (gäller kvinnor över 45 år). De är den grupp av alla typer av kirurgiska sjukdomar som konsumerar mest vård genom hela vårdkedjan sjukhus primärvård primärkommun. Alla patienter med höftfraktur behöver akut omhändertagande i sluten vård. Antalet höftfrakturer har således ökat avsevärt under de senaste decennierna från 3,2 per 1000 kvinnor 1960 till 9,1 per 1000 kvinnor Idag drabbas svenska kvinnor och män årligen och ytterligare ökning förväntas. På ortopeden Sahlgrenska behandlades årligen cirka 1200, den klinik i landet som behandlar flest höftfrakturpatienter. Av dessa vårdas sedan 2008 alla patienter över 65 år hela sin vårdtid på geriatrisk avdelning med speciell inriktning på vård och rehabilitering av patienter med höftfraktur. Den typiska höftfrakturpatienten är en 83-årig ensamboende kvinna (70 %). Livstidsrisken är 20 % och bland dem som når 90 år är risken 50 %. Den fraktur relaterade mortaliteten är 20 % och mer än 50 % får nedsatt gångförmåga. Medelvårdtiden har kraftigt sjunkit som en följd av bl. a. moderna frakturfixationsmetoder inklusive ledproteser, operation i genomlysning, direkt postoperativ belastning, men också tidig vårdplanering och effektivare rehabilitering. Samtidigt som vården för den enskilda patienten har optimerats har konsekvenserna för vårdapparaten förblivit mycket stora beroende dels på den ökande mängden patienter med höftfraktur men framförallt det ökade antalet patienter över 80 år. En kritisk del av kedjan är vården sedan patienten färdigbehandlats på akutsjukhuset och kan skrivas ut till annan vård eller boendeform. Stor del av rehabiliteringen av dessa patienter kan och bör ske inom den primärkommunala sjukhemsvården, men där är resurserna mycket begränsade och därför måste geriatrisk expertis medverka så långt det är möjligt på sjukhus och helst också utanför. Kortare vårdtid på akutsjukhus medför naturligtvis en lägre sjukhuskostnad men kan om inte vården är effektiv medför det höga kostnader inom den kommunala omsorgen. Det ökande antalet äldre under de närmaste decennierna kommer att innebära ett fortsatt ökat Sidan 4 av 6

5 antal höftfrakturpatienter. För att sjukvården ska klara att ta hand om dessa patienter med tillgängliga resurser är det nödvändigt att optimera behandlingen ett område där geriatriken är aktiv Pågående och planerade arbeten med särskilda uppdrag och kontinuerliga uppgifter I de kontinuerliga uppgifterna ingår att: Medverka i utarbetande av regiongemensamma medicinska riktlinjer och vårdprogram, anpassning av nationella riktlinjer samt verka för att fastställda vårdprogram efterlevs. Som en konsekvens av riktlinjer och vårdprogram utarbeta förslag till regionövergripande plan för specialiteten. Utarbeta, uppdatera och revidera regiongemensamma vertikala medicinska prioriteringar. Medverka vid framtagandet av regiongemensamma indikationer för vård och behandling. Medverka vid implementering av ovan samt spridning av evidensbaserad medicin. Medverka vid förslag om införande och utmönstring av medicinska metoder. Medverka till framtagande av mål och kvalitetsindikatorer för specialiteten. Samverka med andra sektorsråd, vårdprogramråd och terapigrupper. Verka för ett välfungerande samarbete inom och mellan specialiteterna kring läkarutbildningen i alla dess led. Medverka i framtagande av regional medicinsk information inom specialiteten. Medverka vid analyser och uppföljning av regionala sammanställningar. Upprätta en kortfattad verksamhetsberättelse och årsplan varje kalenderår. I övrigt fullgöra uppdrag som ges av hälso- och sjukvårdsdirektören. Övrigt Medverka vid forskning och utveckling inom specialiteten. I regionen särskild inriktning på osteoporosforskning. Se bilaga. Sidan 5 av 6

6 För sektorsrådet i geriatrik Göteborg Ewa Waern Åke Rundgren Carl Henrik Du Rietz ordförande Sidan 6 av 6

Årsplan Geriatrik 2011

Årsplan Geriatrik 2011 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision! En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision! Framtidens hälso- och sjukvård I Norrbotten mår äldre allt bättre och befolkningen lever längre. Även om äldres hälsa visar en positiv utveckling så betyder

Läs mer

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler Ärende 24 Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-01-10 Diarienummer 170627 Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS 2017-0730 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0730 Landstingsstyrelsen Motion 2017:16

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Utredning - Palliativ vård i Region Halland

Utredning - Palliativ vård i Region Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande

Läs mer

Från hallmattan till röntgenbordet

Från hallmattan till röntgenbordet Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Ledningsrapport april 2017

Ledningsrapport april 2017 Periodens resultat är + 90 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 69 mkr. Nettokostnaderna är oförändrade jämfört med samma period föregående år vilket är 2,2 % lägre än budget (56 mkr). Regionens prognos

Läs mer

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Geriatrik från golvet/sip i praktiken Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.

Läs mer

Granskning av remissprocessen komplettering

Granskning av remissprocessen komplettering 2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården

Läs mer

YTTRANDE LJ2012/140

YTTRANDE LJ2012/140 YTTRANDE 2012-10-23 LJ2012/140 Avsändare Landstingsstyrelsen Yttrande över motion: Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Anders Gustafsson

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Inkomna synpunkter till patientnämnden Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län 2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5) TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Framtidspaket för Skellefteå lasarett För ett livskraftigt lasarett i Skellefteå

Framtidspaket för Skellefteå lasarett För ett livskraftigt lasarett i Skellefteå Framtidspaket för Skellefteå lasarett För ett livskraftigt lasarett i Skellefteå 1 Inledning En väl fungerande sjukvård är oerhört viktigt för medborgarnas trygghet och hälsa. För invånarna i Skellefteå

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Förslag från Moderaterna september 2018 Utveckling kräver idéer och ledarskap! I början av 2000-talet var striderna stora om Vrinnevisjukhuset framtid. Förslag om

Läs mer

Vård i livets slut, uppföljning

Vård i livets slut, uppföljning Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten ÄRENDE 8 LF februari Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016 Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor 14 mars 2016 Dagens program 14:00 Inledning 14:05 Primärvården - basen i hälso- och sjukvården 15:00 Fika 15:20 Gemensamt samtal Hälsa för livet

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Revisionsrapport Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Region Halland Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning 70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer