Falls and dizziness in frail older people

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Falls and dizziness in frail older people"

Transkript

1 Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller

2 Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people 60 years and older: a longitudinal cohort study Vilken är förekomsten av fall och yrsel i olika åldersgrupper? Vilka är riskfaktorerna för fall och yrsel? Skiljer sig riskfaktorerna åt mellan de olika åldersgrupperna? Archives of Gerontology and Geriatrics. 2013; 56(1):

3 Metod Swedish National Study on Aging and Care: SNAC Blekinge 1402 deltagare, 10 ålderkohorter, (60-96 år, medelålder 76.7 år) 58% kvinnor Yngre äldre år Fall/Inga fall Äldre äldre år Yrsel/Ingen yrsel Uppföljning efter 3 och 6 år Datainsamling: undersökning och frågeformulär

4 Resultat förekomst Yngre äldre 16.6% uppgav fall 17.8% uppgav yrsel Äldre äldre 31.7% uppgav fall 31.0% uppgav yrsel

5 Resultat riskfaktorer fall Yngre äldre - neuroleptika - beroende i PADL - tidigare fall - nedsatt syn - högre ålder Äldre äldre - tidigare fall - beroende i IADL - trötthet - högre ålder

6 Resultat riskfaktorer yrsel Yngre äldre - tidigare yrsel - nervositet Äldre äldre - tidigare yrsel - tidigare fall

7 Konklusion Fördubblad förekomst av fall och yrsel i den äldsta gruppen Riskfaktorerna skiljde sig åt mellan åldersgrupperna Bekräftar att: tidigare fall och hög ålder är riskfaktorer för fall yrsel hos äldre är ofta långvarig fall och yrsel är nära sammankopplat

8 Konklusion fall Yngre äldre Vid förskrivning av neuroleptika bör en ökad fallrisk tas i beaktan Personer beroende i PADL bör erbjudas fallprevention Personer med nedsatt syn bör erbjudas regelbundna synundersökningar för optimal synförmåga för att förhindra fall Äldre äldre Fallprevention bör erbjudas i stadiet från oberoende till beroende Trötthet bör utredas och behandlas för att minska risken för fall

9 Konklusion yrsel Yngre äldre Orsaken till nervositet bör undersökas och behandlas Äldre äldre Yrsel och fall är nära sammankopplat och bör därför behandlas kombinerat

10 Paper II Fighting for control in an unpredictable life a qualitative study of older persons experiences of living with chronic dizziness Hur upplever äldre personer med långvarig yrsel att det dagliga livet påverkas? BMC Geriatrics 2014 Aug 29;14(1):97.

11 Metod Intervjustudie 7 kvinnor och 6 män, år Duration yrsel 1,5 till 20 år Diagnostiserade yrselsjukdomar: Ménière's sjukdom (5), multisensorisk svikt (6), vestibularisneurit (1), akustikusneurinom (1) Rekrytering från vårdcentral Individuella, semi-strukturerade intervjuer, manifest och latent kvalitativ innehållsanalys

12 Resultat En osäker, begränsad och oflexibel tillvaro Rädsla för farliga, okontrollerbara situationer, och att bli beroende av andra Kämpade för kontroll Önskade att återfå tidigare livsstil eller bibehålla den nuvarande livsstilen att livet skulle bli normalt igen

13 Konklusion Starkt motiverade att vilja förbättra sin situation Sjukvården möter inte upp till deras behov och önskemål Behov av stöd fastän de är diagnostiserade och utredda Behov av kontinuerligt stöd Stöd i att hantera svåra situationer i dagligt liv

14 Projekt Närsjuksköterska Case management Utvärdera vårdmodell, hembesök av sjuksköterska och fysioterapeut minst en gång i månader under ett år 153 deltagare, medelålder 81,5 år, 67% kvinnor Återkommande sjukvårdsbesök, nedsatt ADL Rekryterades via slutenvård, öppenvård och kommunal vård Randomiserad kontrollerad studie IG=80, KG=73 Datainsamling i hemmet, frågeformulär (bas, 3, 6, 9, 12 mån) och tester av fysisk funktion (bas, 6, 12 mån)

15 Interventionen Traditionell case management Generell information Specifik information Trygghet och tillgänglighet Fallprevention Cover: Daniel Rönnbäck, Daniel Ronnback Photography Fysisk aktivitetet och träning

16 Paper III Predictitve validity and cut-off scores in diagnostic tests for falls a study in frail older people at home Hur väl kan ett fallriskindex och två funktionstest förutsäga vilka personer som kommer att falla? Vilka är de bästa gränsvärdena för dessa test utförda på hemmaboende äldre? Physical & Occupational Therapy in Geriatrics. 2012; 30(3):

17 Metod Mätningar bas: Downton Fall Risk Index (DFRI) 0-11 poäng Timed Up & Go (TUG) i sekunder Romberg Test (RT) i sekunder Uppföljning fall/inga fall 6 och 12 månader Gränsvärden, optimalt 100% i båda grupperna

18 Resultat DFRI gränsvärde 3 79% sensitivitet, 24% specificitet TUG RT gränsvärde 12 s 78% sensitivitet, 37% specificitet olika gränsvärden, låg sensitivitet

19 Konklusion Inget test visade hög prediktiv förmåga RT bör inte användas DFRI och TUG kan användas som screeninginstrument, men inte som incitament för fallpreventiva insatser

20 Paper IV Effetcs of a one-year home-based case management intervention on falls in older people a randomised controlled trial Har interventionen någon effekt på fall, fallskador och sjukvård på grund av en fallskada? J Aging Phys Act Oct 23. [Epub ahead of print]

21 Metod Skillnader mellan IG och KG gällande: fall vid de olika mättillfällena personer som föll och antal fall, fallskador och sjukvård på grund av en fallskada DFRI, TUG och ADL vid 12 månader

22 Resultat

23 Resultat IG KG p-värde Antal personer som föll Antal personer med fallskador Antal personer med fallskador i behov av sjukvård Totala antalet fall Totala antalet fallskador Totala antalet fallskador i behov av sjukvård Inga signifikanta skillnader i DFRI, TUG och ADL

24 Konklusion Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande utfallsvariablerna Interventionen kunde inte förhindra fall hos sköra hemmaboende äldre personer

25 Sammanfattning Starta inte fallprevention med enbart DFRI som grund! Undersök både inre och yttre riskfaktorer dvs involvera PAL! Teamet! Information och mer De äldre vill ha hjälp i vardagen! Dvs det vi redan gör men hjälper det?

26 Fallprevention Primär prevention Generell information på populationsbasis Sekundär prevention Identifiera personer i riskzonen och erbjuda fallprevention Tertiär prevention Förhindra fler fall eller fallskador hos individen

27 Falls and dizziness in frail older people Predictors experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller

28

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre Personer i Riskzon Livslots Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US Framtida utmaningar för äldrevården Kunskap Omsorg Relationer Aktiviteter Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US FRAMTIDENS UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman Yngre äldres upplevelser av hemmet & hälsa Maya Kylén,PhD Maya.kylen@med.lu.se Foto:Johan Bävman Center for Ageing and Supportive Environments (CASE) Tvärvetenskapligt forskningscentrum Medicinska fakulteten,

Läs mer

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014 Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 Den 21:a Nordiska kongressen i Gerontologi genomfördes i år i Köpenhamn. Kongressen är multiprofessionell och samlar forskare och andra intresserade

Läs mer

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017-03-10 Yttrande 2017-03-10 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Fysioterapeuterna vill tacka för möjligheten att lämna synpunkter på Nationella riktlinjer för

Läs mer

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och

Läs mer

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Riktad primärvård för äldre

Riktad primärvård för äldre Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning

Läs mer

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13 Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende för att kunna

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Förebyggande arbete för äldre

Förebyggande arbete för äldre 2009-12-03 Förebyggande arbete för äldre En rapport om internationell och nationell forskning om förebyggande hembesök samt en beskrivning av hur förebyggande hembesök bedrivs i Sverige för äldre Åsa Lindmark,

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år. Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum 2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det. Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer

Läs mer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fallprevention hos äldre i ordinärt boende

Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fallprevention hos äldre i ordinärt boende Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fallprevention hos äldre i ordinärt boende - En intervjustudie HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Evelina Ljung och Lina Sjödin HANDLEDARE: Ann Johansson

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter

Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett

Läs mer

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda

Läs mer

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år. Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,

Läs mer