Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13"

Transkript

1 Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson

2 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende för att kunna bibehålla eller förbättra hälsa (WHO 2009)

3 Ett gott åldrande Fysisk aktivitet styrketräning, 30 minuters promenad/dag, trädgårdsarbete Bra matvanor allsidig kost med frukt, fibrer och mindre fett Social gemenskap och stöd socialt nätverk, föreningar, grannar, kultur Att känna sig behövd frivilligarbete, meningsfull aktivitet

4 Evidens Förebygga fallskador i samhället och hemmet Genomgång av läkemedel Träna minnet genom mental aktivitet Rökstopp Minskad alkoholkonsumtion Prevention för sjukdomar

5 Äldre Personer i Riskzon Samarbete med stadsdelen Örgryte och Härlanda i Göteborg Forskningssamarbete mellan Göteborgs Universitet och Vårdalinstitutet Multiprofessionell forskargrupp, både forskare och doktorander Forskningsledare: professor Synneve Dahlin- Ivanoff

6 Artiklar I. Dahlin-Ivanoff S, Gosman-Hedstrom G, Edberg A-K, Wilhelmson K, Eklund K, Duner A, et al. Elderly persons in the risk zone. Design of a multidimensional, healthpromoting, randomised three-armed controlled trial for "prefrail" people of 80+ years living at home. BMC Geriatrics. 2010;10:27. II. Gustafsson S, Wilhelmson K, Eklund K, Gosman-Hedström G, Zidén L, Häggblom Kronlöf G, Højgaard B, Slinde F, Rothenberg E, Landahl S, Dahlin- Ivanoff S. Health-Promoting Interventions for Persons Aged 80 Years and Older are Successful in the Short Term Results from the Randomized and Three-Armed Elderly Persons in the Risk Zone Study J Am Geriatr Soc 2012; Mars 12 [epub ahead print] III. Gustafsson S, Eklund K, Wilhelmson K, Edberg A-K, Johansson B, Häggblom Kronlöf G, Gosman-Hedström G, Dahlin-Ivanoff S. Long-Term Outcome for ADL Following the Health-Promoting RCT - Elderly Persons in the Risk Zone Gerontologist 2012; Aug 30 [epub ahead print]

7 Bakgrund Andelen äldre personer, speciellt de över 80 år, ökar Många äldre personer är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet Åldrandet är associerat med ökad risk för hälsoproblem och funktionshinder Att åldras i sitt eget hem, aging in place, önskas av de allra flesta äldre personer och är förknippat med livskvalitet Faktorer som påverkar och underlättar möjligheten för äldre personer att åldras hemma är angelägna mål för hälsofrämjande intervention

8 Bakgrund forts. Positiva effekter på åtgärder sent i livet Ålderrelaterade försämringar kan fördröjas Viktigt att utveckla åtgärder för äldre personer som riskerar att försämras och bli beroende i vardagen Åtgärder som har kapacitet att bromsa upp försämring av äldres hälsa och leda till ett mer hälsosamt åldrande är mycket betydelsefullt, både för individen själv och samhället

9 Bakgrund forts. Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende personer 80 år och äldre är generellt sparsamt utforskat Försök med hälsosamtal i olika former Forskning om hembesök för äldre personer visar på ett varierat resultat beroende på utformning och målgrup. Åtgärder i form av multiprofessionella gruppträffar för äldre personer har inte tidigare studerats Studien påbörjades hösten 2007 och avslutades i mars 2011 Dataanalys fortgår med många publikationer i manus

10 Övergripande syfte Att undersöka antagandet om att hälsofrämjande åtgärder kan fördröja skörhet, bibehålla hälsan och livskvalitet samt minimera behovet av sjukvård för äldre personer under förutsättning att åtgärderna ges när den äldre personen ännu inte hunnit bli alltför skör

11 Design Åtgärder utvecklade tillsammans med målgrupp och experter Randomiserad kontrollerad studie (RCT) 1. Ett förebyggande hembesök 2. Fyra seniorträffar med ett uppföljande hembesök 3. Kontrollgrupp Personal från stadsdelarna Mätning vid baslinje, 3 mån, 1 år och 2 år

12 Deltagare 80 år och äldre Bosatta i Örgryte och Härlanda Bor i eget boende Ej hemtjänst Oberoende av hjälp från annan person i vardagens aktiviteter Kognitivt välbevarad (MMT över 25 p)

13 Flöde Äldre Personer i Riskzon Consented to participate and assessed for eligibility (n=546) Randomized (n=491) Consented to participate and assigned to intervention (n=459) Excluded - not meeting inclusion criteria (n=55) Declined participation * (n=32) Assigned to the control group (n=114) Lost to follow-up Three months One year Two years Not interested Too ill Dead Not Reached Unknown Total Assigned to, and receiving, a preventive home visit (n=174) Lost to follow-up Three months One year Two years Not interested Too ill Dead Not Reached Unknown Total Assigned to, and receiving, senior meetings (n=171) Lost to follow-up Three months One year Two years Not interested Too ill Dead Not Reached Unknown Sheltered housing Total Included in analysis (n=114) Included in analysis (n=174) Missing values Included in analysis (n=171)

14 Karaktäristika vid baslinjen Characteristics Control Preventive Senior group home visit meetings n=114 n=174 n=171 p-value Median age (range) 86 (80-97) 86 (80-94) 85 (80-94) 0.24 Female, n (%) 70 (61) 111 (64) 113 (66) 0.63 Living alone, n (%) 55 (48) 99 (57) 103 (60) 0.10 Academic education *, n (%) 25 (22) 40 (23) 32 (19) 0.69 Self-rated health, n (%) 90 (79) 139 (80) 142 (83) 0.63 Median sum of frailty indicators, (range) 1 (0-5) 1 (0-5) 1 (0-5) 0.89

15 Demografisk översikt Örgryte och Härlanda Demographics in 2009 Örgryte and Härlanda Gothenburg Population (% of population in Gbg) (11) Persons 65+ (% of population) (14.9) (14.7) Persons 80+ (% of population) 3579 (6.4) (4.7) General education level, % tertiary education * General income level, Skr Sickness rate Municipal home help service, number of cases (% of cases in Gbg) 1150 (13.6) 8431

16 Förebyggande hembesök Ett hembesök ca.1,5 timme En personal från det multiprofessionella teamet: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast eller socionom Förberedande utbildning Checklista med möjlighet till individuell anpassning

17 Checklista Information och genomgång av ett basalt hemträningsprogram Genomgång av checklista för fallprevention - Information om hur fall kan förebyggas utifrån identifierade risker samt vikten av att fortsätta vara aktiv - En säkerhetsrunda i hemmet Information om tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning

18 Checklista forts. Information om och kontroll av brandlarm Information om hjälp och stöd i stadsdelarna (hälsocentraler, frivilligorganisationer, väntjänst, kyrkans verksamhet etc.) Information om möjlighet till genomgång av och råd om läkemedel på apoteket Information och råd om inkontinens Broschyr från Trafiksäkerhetsverket om körkort och möjlighet till körkontroll

19 Checklista forts. Information om stadsdelens lokala mötesplatser (föreningar, seniorgympa, stavgångsgrupper etc.) Erbjudande om prova-på-aktiviteter för äldre personer. Information om lokaltrafik, servicelinjer och färdtjänst Information om socialtjänstlagen och var man kan vända sig för ansökan om hemtjänst

20 Seniorträffar Fyra seniorträffar i fyra veckor och ett uppföljande hembesök efter ca. 2-3 veckor Ca.1,5 2 timmar, grupper om 4-6 personer Personal: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och socionom Förberedande utbildning i gruppteori Kursbok Livslots för seniorer Diskussioner anpassade efter gruppens behov

21 Livslots för seniorer Att åldras (SG) Fysisk aktivitet hjälper dig behålla fysiken (SG) Maten en förutsättning för hälsa (SG) Du kan själv ta hand om besvär med hälsan (SSK) Hur du använder läkemedel (SSK)

22 Livslots för seniorer Att klara vardagen (AT) Du behöver inte känna dig osäker (AT) Teknik i vardagen (AT) Kommer jag att tappa minnet? (AT) Livshändelser och livskvalitet under åldrandet (SOC) Den som behöver kan få hjälp (SOC)

23 Information Äldrecentrum Örgryte/Härlanda 9AJyMvYwN_Py9nAyO_AGcni8AwAx8TU6B8JFDeONjENdgFKG9m4mLgGWgRYGwRbGgU7 GdKjG5nd0cPE3MfAwMLE3cDA08TJ38_DdAQwNPYwK6_Tzyc1P1C3JDI8odFRUBpVldzw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GL OBAL_ Manual al.pdf?mod=ajperes&convert_to=url&cacheid=ecfdd200445bec5abd78bf 30e59cacbb Livslots för seniorer

24 Hälsomått Basprotokoll Demografisk data och ett flertal hälsomått Viss reduktion av protokollet vid de olika uppföljningarna Publicerade resultat gäller hälsomåtten: 1. Skörhet 2. Självskattad hälsa 3. Aktiviteter i dagligt liv (ADL)

25 Mätningar I den äldre personens hem Forskarassistenter Blindade för grupptillhörighet Utbildning i instrumenten Regelbundna möten för att upprätthålla standardisering och reliabilitet

26 Analys Intention to treat - samtliga randomiserade har analyserats i sina respektive grupper Imputation - bortfall av data har ersatts, median change of deteriotation (MCD) Baslinjen och bortfall: Chi 2, Fishers test, t-test och Mann-Whitney-U test Hälsomått: Chi 2 och Odds Ratio (OR)

27 Skörhet Åtta fysiska skörhetsindikatorer i ett mått Nedsatt styrka, allmän trötthet, viktnedgång, låg fysisk aktivitet, nedsatt balans och gånghastighet, nedsatt syn samt nedsatt kognition Förändring efter 3 mån. (6 indikatorer) Förändring efter 1 och 2 år (8 indikatorer) Resultat

28 Självskattad hälsa I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är utmärkt, mycket god, god, någorlunda eller dålig? (SF-36) Förändring efter 3 mån. Förändring efter 1 och 2 år Oförändrad/förbättrad eller försämrad

29 Resultat självskattad hälsa % God självskattad hälsa efter 3 mån. 1 och 2 år OR 1.99 (95% CI= ) OR 1.82 (95% CI= ) Kontrollgrupp Förebyggande hembesök Seniorträffar mån 1 år 2 år

30 Aktiviteter i dagligt liv (ADL) ADL-trappan Nio aktiviteter (0-9) Beroende/oberoende Förändring av oberoende efter 3 mån, 1 år och 2 år Förändring i omfattning av beroende efter 1 år och 2 år

31 Resultat ADL baslinje 2 år % Oberoende i ADL OR 1.95 (95% CI= ) OR 1.94 (95% CI= ) Kontroll Preventivt hembesök Seniorträffar Baslinje 3 månader 12 månader 24 månader

32 Resultat ADL OUTCOME MEASURE CONTROL GROUP * % A PREVENTIVE HOME VISIT % OR (CI) p SENIOR MEETINGS % OR (CI) p Independence in ADL (1-year) (2-year) (0.96 to 2.48) n.s (0.73 to 1.94) n.s (1.20 to 3.13) < (0.62 to 1.68) n.s Dependence in two or more ADL (1-year) (2-year) (0.22 to 0.62) < (0.44 to 1.13) n.s (0.23 to 0.64) < (0.45 to 1.17) n.s Dependence (1-year) in three or more ADL (2-year) (0.10 to 0.65) < (0.37 to 1.05) n.s (0.08 to 0.59) < (0.33 to 0.95) 0.03 Dependence in four or more ADL (1-year) (2-year) (0.12 to 1.54) n.s (0.34 to 1.12) n.s (0.08 to 1.32) n.s (0.21 to 0.77) 0.01

33 Resultat ADL % Beroende i ADL efter 2 år OR 0.56 (95% CI ) Kontrollgrupp Preventivt hembesök Seniorträffar OR 0.40 (95% CI ) ADL 2 ADL 3 ADL 4 ADL Antal ADL

34 Sammanfattning resultat (i dagsläget) Hälsofrämjande åtgärder som implementeras när äldre personer löper risk att bli sköra kan fördröja försämring av självskattad hälsa och beroende i ADL på både kort och lång sikt Seniorträffar verkar ha en större inverkan på att minska omfattningen av beroende i ADL än ett förebyggande hembesök

35 Vad i åtgärderna (båda) är verksamt? Personcentrering Välutbildad personal, bygger på evidens och teori En holistisk syn på hälsa Empowering, stärker individens egen kapacitet att ta kontroll över och förbättra sin egen hälsa Beteendeinriktade aktiva strategier för bemästring (coping) Målgruppens demografiska karaktäristika?

36 Vad i seniorträffarna är verksamt? Högre intensitet? Gruppbaserade, ett forum för utbyte av kunskap istället för kunskapsöverförande Selektiv optimering med kompensation (Selective Optimisation with Compensation (SOC). Känsla av sammanhang (KASAM) Individen upplever en känsla av tillit till sin förmåga och meningsfullhet i att kunna hantera svårigheter

37 Framtiden? Fortsätta utvärdera fler hälsomått Samband mellan hälsomått och demografi Hälsoekonomiska aspekter Kvalitativa studier som ger svar på innehållet i den svarta lådan

38 Framtiden? Ett sammanvägt resultat behövs för en slutgiltig slutsats Kan få betydelse för hur framtida hälsofrämjande åtgärder för äldre hemmaboende personer utformas Båda åtgärderna är permanentade i Örgryte och Härlandas ordinarie verksamhet (75 år) Livslots Angered, utlandsfödda äldre personer (70 år)

39 Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer gör skillnad!

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre Personer i Riskzon Livslots Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH

ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH FORSKARGRUPPEN FRESH AGECAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2016-04-07 Att se och stödja hälsoresurser Evidensbas:

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta

Vardagsteknologi för de allra äldsta Vardagsteknologi för de allra äldsta Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Kristina Nilsson, Emmelie Barenfeld, Synneve Dahlin Ivanoff Textredigering: Torbjörn Jonsson Omslagsfoto: Bildarkivet Ansvarig

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende 2013-03-15 Multidisciplinär forskargrupp (medicin, vårdvetenskap och samhällsvetenskap) 7 Forskare (2 professorer, 2 docenter, 2 post dok (docentur på gång),1

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Publikationer Synneve Dahlin Ivanoff Originalarbeten Sundsteigen B, Eklund K, Dahlin Ivanoff S. Patients experience of groups in outpatient mental

Läs mer

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt? Magnus Zingmark, Med Dr FoU ansvarig Östersunds kommun Adjungerad, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå Universitet Innehåll Vad är hälsoekonomi På vilket

Läs mer

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum 2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet jan.marcusson@liu.se Attityder Kunskap Åtgärd Konsekvens JanMarcusson Meddellivslängd 2011

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Livslots för seniorer

Livslots för seniorer Manual till det evidensbaserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande programmet Livslots för seniorer Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Innehållsförteckning Inledning, folkhälsoperspektiv...sid.

Läs mer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US Framtida utmaningar för äldrevården Kunskap Omsorg Relationer Aktiviteter Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US FRAMTIDENS UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som

Läs mer

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Sammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå.

Sammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå. Sammanfattning 1. Hur kan framtidens upphandlingsprocess effektiviseras för att främja nytänkande och innovation? Innovationsupphandling är en politisk fråga, vi behöver hitta andra vägar runt detta. Enkelhet,

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

www.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom

Läs mer

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL https://strategiclearner.files.wordpress.com/2012/10 /information-overload-1.png MONICA BERTILSSON, MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG. ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR.

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa Mostphotos Lisbeth Lindahl, 26 maj 2016 1 Äldres hälsa och det förebyggande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Comprehensive Geriatric Assessment for frail older people in Swedish acute care settings a randomized

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Fall-och fallskadeprevention

Fall-och fallskadeprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta? Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta? Elisabeth Westerdahl, Anna Wittrin, Margareta Kånåhols, Martin Gunnarsson, Ylva Nilsagård BiogenIdec Sweden AB, Sweden, Norrbacka-Eugenia

Läs mer

Stroke = slaganfall WHO

Stroke = slaganfall WHO Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter

Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter

Läs mer