Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende
|
|
- Marcus Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende
2 Multidisciplinär forskargrupp (medicin, vårdvetenskap och samhällsvetenskap) 7 Forskare (2 professorer, 2 docenter, 2 post dok (docentur på gång),1 junior forskare) 5 Doktorander 2
3 Skapa en sammanhållen vårdkedja, från akutmottagning och ut i det egna hemmet för sköra äldre personer Utvecklats tillsammans med företrädare för sjukhuset, kommun, primärvård och forskare Evidens och beprövad erfarenhet 3
4 Vänder sig till sköra äldre personer med aktivitetsnedsättning och risk för hög vårdkonsumtion Hypotesen var att interventionen kan minska vårdkonsumtion, öka personernas nöjdhet med hälso och sjukvård samt omsorg samt att bibehålla aktivitetsförmåga 4
5 Deltagare Hemmaboende 80 år och äldre eller 65 år och minst en kronisk sjukdom och beroende i minst en vardaglig aktivitet Söker på akuten Mölndals sjukhus Boende i Mölndal Ej dement/svår kognitiv svikt Ej i palliativt skede 5
6 Vilket arbetssätt har utvärderats Intervention: Sjuksköterska med geriatrisk kompetens på akuten, case manager med multiprofessionellt team i kommunen, planering i hemmet, tidig och aktiv uppföljning, tidigt anhörigstöd Kontrollgrupp: sedvanlig vård och omsorg 6
7 Hur har utvärderingen gått till 1) Randomiserad och kontrollerad studie Uppföljning 3 månader, 6 månader och 1 år 2) och en explorativ design - kvalitativa metoder 3) implementeringsstudie 7
8 Randomiserad kontrollerad design randomisering Intervention 85 personer Kontroll 76 personer 8
9 Baslinje Antal deltagare totalt (161 stycken) Kontroll n=76 % Intervention n=85 % Kvinna 55,3 55,3 Man 44,7 44,7 Ensamboende 60,5 56,5 Akademisk utbildning Upplevd hälsa (Utmärkt/mycket god/god) 15,8 12,2 28,9 31,4 9
10 Åldersfördelning, baslinje Kontroll n=76 Intervention n=82 Ålder Median Åldersintervall
11 Kajsa Eklund Fil.Dr., leg. arbetsterapeut FRail Elderly Support research group - FRESH 11
12 Skörhetsindikatorer (minskad reservkapacitet) Trötthet Svaghet Minskad uthållighet Viktminskning Låg fysisk aktivitet Dålig balans Nedsatt kognition Synnedsättning Stark koppling till Aktivitetsbegränsningar Multipla sjukdomar FRail Elderly Support research group - FRESH 12
13 Skörhetsindikatorer baslinje Antal skörhets- Kontroll Intervention indikatorer % %
14 ADL-trappan; Nio kumulativa aktiviteter oberoende av personlig hjälp städning inköp transport matlagning badning påklädning toalettbesök P-ADL förflyttning födointag I-ADL ADL 14
15 Förbättrad ADL Uppföljning Kontroll % OR Intervention % OR (95% CI) 3 mån ( ) 6 mån ( ) 12 mån ( ) 15
16 Försämrad ADL Uppföljning Kontroll % OR Intervention % OR (95% CI) 3 mån ( ) 6 mån ( ) 12 mån ( ) 16
17 Eva Holmgren Med. Dr. Leg. sjukgymnast FRail Elderly Support research group - FRESH 17
18 Fysiska mått Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Gång - hastighet Balans Bergs Balansskala Fall Rädsla, fallhistorik 18
19 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 3 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 3 mån Aldrig Sällan Regelbundet 15% 16% 67% 18% 63% 21% 19
20 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 6 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 6 mån Aldrig Sällan Regelbundet 22% 20% 65% 13% 66% 14% 20
21 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 12 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 12 mån Aldrig Sällan Regelbundet 28% 24% 61% 11% 58% 18% 21
22 Gånghastighet, m/s 0,7 0,6 0,5 0,59 0,57 0,53 0,52 0,45 0,45 0,4 0,3 0,2 0,1 0 3 mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 22
23 Balans ,6 40,34 39,2 36,3 35,9 36, mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 23
24 Rädda för att falla, % mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 24
25 Har fallit de senaste 3 månaderna, % mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 25
26 Katarina Wilhelmson Med.Dr., geriatriker FRail Elderly Support research group - FRESH 26
27 Sjukdomsbörda The Cumulative Illness Rating Scale for Geriatrics Mäter medicinska problem från 13 olika organsystem + psykiska besvär Skattar hur drabbad man är av sin sjukdom 0= inga besvär 1= lindriga besvär eller tidigare besvär 2= moderata besvär, oftast lika med kronisk sjukdom 3= svåra besvär, sjukdomen ej under kontroll 4= extremt svåra besvär 27
28 Antal kroniska sjukdomar vid baslinje (skattning minst 2) antal kroniska sjukdomar vid baslinje % Kontroll (n=76) Intervention (n=85) >7 antal organsystem med skattning minst 2 28
29 Svår sjukdom, baslinje (skattning 3 eller 4) sjukdom ej under kontroll, baslinje % Kontroll (n=76) Intervention (n=85) antal organsystem med 3 eller 4 29
30 Vårdtillfället vid inkludering Antal vårddagar Kontroll Intervention n=76 n=85 Totalt Per deltagare
31 Antal återinläggningar Kontroll n=76 Intervention n=85 Totalt Per deltagare Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle
32 Inom ett år efter inkludering Antal vårddagar Kontroll Intervention n=76 n=85 Totalt Per deltagare Per vårdtillfälle Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle
33 Antal återinläggningar med svår sjukdom (3 eller 4 på sjukdomsbörda) Kontroll n=42 Intervention n=56 Totalt Per deltagare Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle
34 Inom ett år efter inkludering svår sjukdom (3 eller 4 på sjukdomsbördan) Antal vårddagar Kontroll Intervention n=42 n=56 Totalt Per deltagare Per vårdtillfälle Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle
35 Betaldagar upp till 6 månader Kontroll n=76 Intervention n=85 Antal
36 Evidens hittills Minskat sjukvårdskonsumtionen Dubblerat chansen för att förbättra ADL förmågan vid 3 och 12 mån Halverat risken att minska sin ADL förmåga vid 6 mån Självbestämmandet minskat mer i kontrollgrupp Ökat tillfredsställelsen med vård och omsorg 36
37 Självbestämmande varför och resultat Kajsa Eklund, Fil.Dr, leg arbetsterapeut Christina Ekelund, Fil. Mag., leg arbetsterapeut, doktorand Institutionen för neurovetenskap/arbetsterapi FRail Elderly Support research group - FRESH 37
38 Skydd för självbestämmandet för äldre personer HSL SoL (2011 inkluderades äldreomsorgens nationella värdegrund) EU s deklaration om äldres rättigheter; 2:a artikeln FN s deklaration om principer för äldre FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 38
39 Självbestämmande Värnas av hälso- och sjukvårdspersonal Ingår i etiska koder FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 39
40 Äldre och självbestämmande Studier visar på brister i självbestämmande oavsett yrkesprofession; Vid målformulering Behandlingsinriktning Hjälpmedelsordination Utskrivning från klinik Hemtjänstbeslut Hemtjänstens innehåll FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 40
41 Självbestämmande hos äldre Betydelse för livskvalité Koppling till depression och dödlighet FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 41
42 Vad vi ville veta mer om självbestämmande Hur definieras det i vetenskaplig litteratur om äldre Hur uppfattar äldre sårbara som bor i eget boende det själva Instrument för att mäta Kan självbestämmandet i vardagen bibehållas i en personcentrerad integrerad vårdkedja? FRail Elderly Support research group - FRESH
43 Självbestämmande begreppsanalys Syfte; definiera och förtydliga begreppet i relation till hemmaboende sköra äldre personer Metod; Walker & Avant Systematisk litteratursökning innehållsanalys FRail Elderly Support research group - FRESH
44 Attributen som definierar självbestämmande Förmåga att ta beslut Ha kunskap Agera och besluta grundat på eget val Ha kontroll i hela processen Ha legala och etiska rättigheter FRail Elderly Support research group - FRESH
45 Definition som bygger på attribut En process i vilken personen har kontroll, har lagliga och etiska rättigheter, kunskap och förmåga att ta beslut som bygger på egna val 45
46 Modellfall Mary är en äldre dam som är van att klara sina dagliga aktiviteter självständigt och gör det fortfarande, förutom att duscha, som hemtjänsten hjälper henne med tisdag och fredag morgon. Hon har kunskap och förmåga att själv besluta och har bestämt att hon vill duscha tisdag och fredag morgon. Det är alltid samma kvinna från hemtjänsten som hjälper henne, vilket är viktigt ur etisk synvinkel för Mary. De har känt varandra en tid och kommer bra överens. Hon hjälper Mary med att tvätta håret och med att tvätta ryggen. Det fungerar mycket bra och hon känner att hon kan själv bestämma i vilken ordning hon vill tvätta sina kroppsdelar och kvinnan från hemtjänsten respekterar det. Hon upplever att hon har kontroll genom hela processen. Mary är självbestämmande FRail Elderly Support research group - FRESH
47 Äldre sköras uppfattningar om självbestämmande Metod; Kvalitativ design med fenomenografisk inriktning Femton personer 8 män, 7 kvinnor år varierande grad av beroende av hjälp intervjuades i sina hem FRail Elderly Support research group - FRESH
48 Resultat Vara agent i sitt eget liv som äldre Självbestämmande är villkorat Självbestämmande kan inte tas för givet. FRail Elderly Support research group - FRESH
49 Vara agent i sitt eget liv som äldre att vara stark och att ha makt och frihet att styra över sig själv för att må bra att kämpa för sitt oberoende att ta ansvar och stå upp för sina behov FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 49
50 Självbestämmande är villkorat Det krävs att man blir lyssnad på, känner trygghet, samt får möjlighet till inflytande och kan vara delaktig FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 50
51 Självbestämmande kan inte tas för givet är föränderligt blir fråntagen självbestämmandet styrs av attityder i samhället 51
52 Självbestämmande; IPA-Ä 7 områden, 22 påståenden fem-gradig skala; instämmer helt - instämmer inte alls Rörlighet Ex. Jag bestämmer vart jag vill förflytta mig i min egenbostad Personliga bestyr Ex. Jag bestämmer när jag ska lägga mig och stiga upp Aktiviteter hemma Ex. Jag får gjort tyngre hushållsarbete (ex städning), antingen själv eller av någon annan så som jag vill Ekonomiska situation Jag använder mina egna pengar så som jag vill 52
53 IPA-Ä forts Användning av tid Jag använder min tid så som jag vill Sociala kontakter Ex. Jag träffar andra människor så ofta jag vill Hjälpa och stödja andra Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god Sammanfattning Min möjlighet att leva det liv jag vill är god FRail Elderly Support research group - FRESH
54 Vårdkedjan - personcentrerad Betonar att den äldre personen är med i alla beslut Vårdplanering i hemmet ger den äldre en starkare röst och teamet ser personen i sin omgivning FRail Elderly Support research group - FRESH
55 Self-determination theory (SDT) självbestämmande teorin Motivationsteori som tydligt anger självbestämmande som ett mänskligt behov och som stödjer individens förändring Ng et.al FRail Elderly Support research group - FRESH
56 Självbestämmandeteorins delar Omgivning -Stödjer egna beslut -Personliga värderingar - personliga mål Basbehov -Autonomi Styr själv sitt beteende -Kompetens Känner sig dugande -Samhörighet Känner sig förstådd Förändring Psykisk hälsa Fysisk hälsa Ryan et.al FRail Elderly Support research group - FRESH
57 Personcentrering Självbestämmandeteorin Varje persons vardagsliv, motivation och drivkraft ska uppmärksammas varje person är unik. Komplexa personer beroende av mellanmänskliga relationer och sin omgivning Omgivning -Stödjer egna beslut -Personliga värderingar -personliga mål Basbehov -Autonomi Styr själv sitt beteende -Kompetens Känner sig dugande - Samhörighet Känner sig förstådd FRail Elderly Support research group - FRESH
58 Bibehållet eller ökat självbestämmande Kontroll % Vårdkedja % OR CI 3 mån mån mån FRail Elderly Support research group - FRESH
59 Synneve Dahlin-Ivanoff Professor, leg. arbetsterapeut FRail Elderly Support research group - FRESH
60 Processutvärdering av Sammanhållen va rdkedja för sköra äldre personer
61 Utvärdering sköra äldre personer 75+ Utvärdering av fullskalig implementering 61
62 Arbetssättet som skall utvärderas Akutmottagning Screening Geriatrisk bedömning Överföring information: -avdelning, -CM i kommun, -primärvård Inlagda CM kontaktar avdelning och patient - Kommunen förbereder för utskrivning Ej inlagda CM erbjuder vårdplanering Vårdplanering i hemmet av multiprofessionellt team baserat på screeningen och en omfattande geriatrisk bedömning 62
63 Frågeställningar Identifierar programmet äldre sköra personer med komplexa behov? Hur hållbar är nyttan för målgruppen när programmet genomförs i verkligheten? Hur genomförs programmet i de berörda organisationerna? Hur kan genomförandet förstås i termer av att hindrande och underlättande faktorer i organisationen 63
64 Utvärdering implementering äldre personens perspektiv Data insamlas vid hembesök vid baslinjen, 3 mån, 6 mån och 1 år 75 år eller äldre Samma frågor och mätinstrument som RCT studien Minst 80 persons beräknas ingå för att uppnå power RCT studien- historiska kontroller 64
65 Utvärdering implementering äldre personens perspektiv 6-8 fallstudier följs genom vårdkedjan (baslinje, 3 mån, 6 mån och 1 år) Fördjupa (få förståelse för kvantitiva data (frågeformulär och instrument) med fokus på vårdprocessen, skörhet, självbestämmande och beroende över tid 65
66 Utvärdering implementering personalens perspektiv Enkät studie med personal (direkt och indirekt) baselinje, 3 mån, 6 månader och 1 år Individuella intervjuer och fokusgrupper med personal alla organisationer genomförs 66
67 Screnningformulär Litteraturöversikt pågår Utvärdera screnningsinstrument kvalitet 67
68 Flerdimensionell bedömning för sköra äldre personer en fokusgruppsstudie Synneve Dahlin-Ivanoff Anna Dunér Kajsa Eklund Eva Lidén Eva Holmgren Katarina Wilhelmson
69 Varför? För att vidareutveckla den interprofessionella behovsbedömningen för sköra äldre personer Att utveckla en modell/instrument som stöd för bedömningsarbetet 69
70 Syfte - att undersöka olika yrkesgruppers synpunkter på: Vad som bör ingå i en flerdimensionell bedömning av äldre sköra personer och Vilken specifik bedömning kan och bör den egna yrkesgruppen utföra 70
71 Datainsamling pågår Sammanlagt 10 fokusgruppsintervjuer inom kommunal vård och omsorg samt inom sluten vård med: Arbetsterapeuter Biståndshandläggare/kuratorer Läkare Sjukgymnaster Sjuksköterskor 71
72 1
73 2
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen
Läs merLivslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?
Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare
Läs merVårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras?
Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras? Ett FoU-seminarium den 31 maj 2011 Leena Odebo från FoU i Väst/GR hälsade välkommen. För precis ett år sedan hade vi ett seminarium om samma projekt.
Läs merSammanhållen vårdkedja äldre
Samverkan, samarbete, samordning = till vilken nytta? Idag tänker jag prata om: Dåtid: Forskningsprojekt Intervention, Implementering Nutid: Verksamhetsutveckling ett lokalt vård- och omsorgsprogram växer
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merVårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras?
Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras? Dokumentation av ett FoU-seminarium den 31 maj 2010 Forskningen i Projekt Vårdkedja: Katarina Wilhelmson och Anna Dunér Vid det här FoU-seminariet
Läs merVardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson
Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende
Läs merÄldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merStrukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie
Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Comprehensive Geriatric Assessment for frail older people in Swedish acute care settings a randomized
Läs merCase management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Läs merSköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel
Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merAtt vara agent i sitt eget liv
Att vara agent i sitt eget liv Hur självbestämmande kan förstås, uppfattas och utvärderas i en kontext av hemmaboende sköra äldre personer Christina Ekelund Sektionen för Klinisk Neurovetenskap och Rehabilitering
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merDen geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merArbetsterapeutens nya roll och funktion
Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merSamspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Läs merSköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram
Sköra äldre; lokalt vård- och Signe Äldre skall kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till God Vård och Omsorg Sköra äldre; lokalt vård- och Samverkan = till vilken nytta? Sköra äldre;
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merNär primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och
Läs merRegion Östergötland. Geriatriska kliniken
Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
Läs merHur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merSpecialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet
Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merMobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merIntroduktion Vem är Gill Asplin?
Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare
Läs merKompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merUtveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Namn: Carina Westerelve Datum 2015-06-09 Funktion: Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterlve@spray.se Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merPFA och Active Support -en jämförelse
och Active Support -en jämförelse konferens 4-5 december 2017 Christine Gustafsson Leg. Sjuksköterska, Med dr och docent i vårdvetenskap Lite forskningsdata Jag har tillräckligt med kunskap om intellektuell
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merPatientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser
Patientfall Astrid Astrid Andersson, 78 år Ensamboende i lägenhet Änka sedan 5 år, dotter och son Inga hemtjänstinsatser Tidigare:Insulinbehandlad diabetes, högt blodtryck Astrid ramlar i hemmet och förs
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merNytt hälso- och sjukvårdsavtal
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska
Läs merSkaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Läs merKorttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merAnalysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar
Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet
Läs merPersoncentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Läs merBox 455. Box 455. Akutenheten. Ledning
1. Application A2008-023 A2008-023 - APPLICATION (1/8) 2008-12-07 1.1 Huvudsökande Förnamn Synneve Befattningstitel Forskningschef Grundexamen Arbetsterapeutexamen Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merINFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012
1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merVarför är det viktigt med SIP?
Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt
Läs merKan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård?
Kan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård? Sylvia Määttä, Maria Bohlin Södra Älvsborgs Sjukhus, Sjukvårdsstrategiska enheten & Sjukhusbiblioteket Borås sylvia.maatta@vgregion.se
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs mer