Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
|
|
- Emil Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre
2 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen ut i det egna hemmet Minska sjukvårdskonsumtionen, bibehålla funktionsoch aktivitetsförmågan, och öka tillfredsställelsen med vård och omsorg Studera implementeringsprocessen 2
3 Sårbarhet (frailty) Minskad reservkapacitet: 1. Trötthet 2. Svaghet 3. Minskad uthållighet 4. Viktminskning 5. Låg fysisk aktivitet 6. Dålig balans 7. Nedsatt kognition 8. Synnedsättning Stark koppling till Aktivitetsbegränsningar Multipla sjukdomar 3
4 Intervention Geriatrisk sjuksköterska på akuten Case manager (kontaktsköterska) och multiprofessionellt team i kommunen Tidig kontakt med sjukhusavdelningen Planering i hemmet Tidigt och aktivt anhörigstöd Aktiv uppföljning CM/team tillgänglig för rådgivning och stöd 4
5 Interventionsstudie Implementeringsstudie Vårdprocessprogram Implementering av vårdprocessprogram Utvärdering 5
6 Randomiserad kontrollerad design randomisering Intervention 85 personer Kontroll 76 personer 6
7 Deltagare 80 år och äldre eller 65 år och minst en kronisk sjukdom och beroende i minst en vardaglig aktivitet Söker på akuten Mölndals sjukhus Boende i Mölndal Ej dement/svår kognitiv svikt Ej i palliativt skede 7
8 Vad mäter vi? Sociala bakgrundsfaktorer Socialt nätverk Boende Hälsorelaterad livskvalitet Tillfredsställelse Formell och informell hjälp Sårbarhet Trötthet Svaghet Uthållighet Viktminskning Fysisk aktivitet Balans Kognition Syn 8
9 Vad mäter vi? Aktivitetsbegränsningar ADL-trappan ADL-trappan osäkerhet Hjälpmedel Självbestämmande Sjuklighet Självskattad hälsa Sjukdomar Symtom Depressionssymtom Läkemedel 9
10 Vad följs upp? Sårbarhet Självskattad hälsa Aktivitetsförmåga Tillfredsställelse med sjukvård, vård, rehabilitering och omsorg Konsumtion av sjukvård, vård, rehabilitering och omsorg 10
11 Baslinjeintervjuer Tillfrågade: 343 st Inkluderade: 181 st Kontroll: 92 Intervention: 89 Baslinjeintervjuer: 161 st Kontroll: 76 Intervention: 85 11
12 Tillfrågade som tackade nej till deltagande 159 personer = 46,8% 30 kunde ej ta beslut 76 tyckte det var för krävande att delta 12 var för sjuka 22 var nöjda med insatser de redan hade 19 för friska 12
13 Baslinje Antal deltagare totalt (161 stycken) Kontroll n=76 % Intervention n=85 % Kvinna 55,3 55,3 Man 44,7 44,7 Ensamboende 60,5 56,5 Akademisk utbildning Upplevd hälsa (Utmärkt/mycket god/god) 15,8 12,2 28,0 40,7 13
14 Åldersfördelning Kontroll n=76 Intervention n=82 Ålder Median Åldersintervall
15 Sårbarhetsindikatorer, baslinje Svaghet (handstyrka) Kontroll n=77 % 23,6 21,3 Upplevd trötthet 69,7 72,8 Avmagrat 40,8 35,8 Fysisk aktivitet ( 1-2 promenader/vecka eller) Gånghastighet ( 0,6 m/sek) Nedsatt balans ( 47 poäng = nedsatt) Nedsatt syn ( 0,5 på KM tavlan) 51,3 46,4 57,3 51,2 51,9 46,4 Intervention n=84 % 85,5 70,6 p=0,02 15
16 Uppföljningar 3 månader: 145 intervjuer 69 i kontroll 76 i intervention 6 månader: 132 intervjuer 65 i kontroll 67 i intervention 16
17 Självskattad hälsa 17
18 Trötthetsskalan 18
19 Antal sårbarhetsindikatorer bas Kontroll % Intervention % 6 mån Kontroll % > Intervention % 19
20 Livstillfredsställelse 20
21 ADL Självbestämmande Två viktiga mått på hälsa och att ha kontroll i vardagen
22 ADL-trappan; Nio kumulativa aktiviteter oberoende av personlig hjälp städning inköp transport matlagning badning påklädning toalettbesök P-ADL förflyttning födointag I-ADL ADL 22
23 Självbestämmande ; IPA-Ä 7 aktivitetsområden, 22 påståenden fem-gradig skala; instämmer helt - instämmer inte alls Rörlighet Ex. Jag bestämmer vart jag vill förflytta mig i min egenbostad Personliga bestyr Ex. Jag bestämmer när jag ska lägga mig och stiga upp Aktiviteter hemma Ex. Jag får gjort tyngre hushållsarbete (ex städning), antingen själv eller av någon annan så som jag vill Ekonomiska situation Jag använder mina egna pengar så som jag vill 23
24 IPA-Ä forts Användning av tid Jag använder min tid så som jag vill Kontakter Ex. Jag träffar andra människor så ofta jag vill Hjälpa och stödja andra Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god Sammanfattning Min möjlighet att leva det liv jag vill är god 24
25 Baslinje Kontroll n=76 % Vårdkedja n=85 % p-värde ADL beroende I-ADL beroende P-ADL beroende Självbestämmande
26 Oberoende från baslinje till 6 mån Kontroll Intervention Skillnad % % ADL * IADL P-ADL
27 Andel försämrade Självbestämmande Kontroll % Intervention % 3 mån * Skillnad 6 mån ** 27
28 Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god 6 mån Kontroll % Intervention % Instämmer inte/ instämmer inte alls
29 Min möjlighet att leva det liv jag vill är god 6 mån Kontroll % Intervention % Instämmer inte/instämmer inte alls
30 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån 30
31 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 31
32 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån *** 32
33 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 33
34 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 34
35 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån ** 35
36 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 mån *** 36
37 Tillfredställelse med vård och omsorg, 3 och 6 mån 37
38 Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 38
39 Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 39
40 Tillfredsställelse med vård och omsorg, 6 mån 40
41 Sjukvårdskonsumtion Kontroll Betaldagar 34 3 Akutbesök/ Återinläggningar (%) Inga besök besök >2 besök Intervention 41
42 42
Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende 2013-03-15 Multidisciplinär forskargrupp (medicin, vårdvetenskap och samhällsvetenskap) 7 Forskare (2 professorer, 2 docenter, 2 post dok (docentur på gång),1
Läs merVårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras?
Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras? Ett FoU-seminarium den 31 maj 2011 Leena Odebo från FoU i Väst/GR hälsade välkommen. För precis ett år sedan hade vi ett seminarium om samma projekt.
Läs merLivslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?
Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare
Läs merSammanhållen vårdkedja äldre
Samverkan, samarbete, samordning = till vilken nytta? Idag tänker jag prata om: Dåtid: Forskningsprojekt Intervention, Implementering Nutid: Verksamhetsutveckling ett lokalt vård- och omsorgsprogram växer
Läs merVårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras?
Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras? Dokumentation av ett FoU-seminarium den 31 maj 2010 Forskningen i Projekt Vårdkedja: Katarina Wilhelmson och Anna Dunér Vid det här FoU-seminariet
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merSköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel
Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen
Läs merSamspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Läs merVardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson
Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende
Läs merÄldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter
Läs merVem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie
informell hjälp och hjälpmedelsanvändning behovsstudie Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2009 Författare: leg. arbetsterapeut Emmelie Barenfeld, leg. arbetsterapeut Kristina Nilsson, leg. arbetsterapeut Ann-Sofie
Läs merCase management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Läs merBox 455. Box 455. Akutenheten. Ledning
1. Application A2008-023 A2008-023 - APPLICATION (1/8) 2008-12-07 1.1 Huvudsökande Förnamn Synneve Befattningstitel Forskningschef Grundexamen Arbetsterapeutexamen Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon
Läs merRESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet
RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet Hanna Falk leg. sjuksköterska, fil.mag., fil.dr. Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Institutionen för Neurovetenskap
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merRAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )
RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merDen geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merFörhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg
Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merFörslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097
1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring
Läs merFramtida utmaningar för äldrevården?
November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser
Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merStödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.
Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merVägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merRiksstroke 1-årsuppföljning
3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen
Läs merKorttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merDe äldres hälsoutveckling
Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merVårdkedja från akutmottagning till eget boende
Vård- och omsorgsförvaltningen Vårdkedja från akutmottagning till eget boende Ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan primärvård, sjukhus, vård och omsorg i Mölndals stad och Vårdalinstitutet 2008-2011
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merAktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår inom SLL två pilotstudier för att utvärdera och
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merAtt implementera en vårdkedjemodell för sårbara äldre vari består utmaningen?
Att implementera en vårdkedjemodell för sårbara äldre vari består utmaningen? Anna Dunér, Staffan Blomberg, Henna Hasson Post doc forskare, Vårdalinstitutet vid Lunds och Göteborgs universitet Syfte Att
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs meromsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata
Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande
Läs merFörstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
Läs merStrukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie
Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Comprehensive Geriatric Assessment for frail older people in Swedish acute care settings a randomized
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merRiksstroke 3-årsuppföljning
5907637995 Riksstroke 3-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala insatser
Läs merINFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012
1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merHälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte
Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte Seminarium Framtidens vård och omsorg Vårdsamverkan Skaraborg, Skövde 18 mars 2016 Dag Norén dag.noren@implement.se Studier av individfall och
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merCHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården
Läs merADL - INDEX enligt Sunnaas
ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merRegion Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar
Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar Håkan Toresson, Kerstin Zettervall, Anette Ohlson, Sigrid Kulneff 4 5 6 7 Alla skåningar
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018. Lena Svensson, hälsa och omsorg, 2019-02-25 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar
Läs merHEMVÅRD. Välkommen till Landskrona stads
HEMVÅRD Välkommen till Landskrona stads LANDSKRONA STADS HEMVÅRD - med dina önskemål i fokus Med god lokal kännedom, mångårig erfarenhet och bred kunskap är vår ambition att ge dig hemvård med hög kvalitet.
Läs merAnalysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar
Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs mer