Kalmar kommun. Kalmar kommun inv. Kalmar län ung inv. Omsorgsförvaltningen personal: personer (1 176 åa)

Transkript

1 Kalmar kommun Kalmar kommun inv. Kalmar län ung inv. Omsorgsförvaltningen personal: personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med hemtjänst

2 Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av hemsjukvården: 115 personer 3 nya enhetschefer + Verksamhetschef TEAM 1 8Sjuksköterskor Handläggare Sjuksköterska 2 Enhetschef SÄBO Enhetschef Säbo Handläggare Omsorgtagare Rehab 2 arbetsterapeuter O,2 sjukgymnast Rehab Enhetschef hemtjänst 2 Enhetschef hemtj. 2

3 Rehab Vid övertagandet av hemsjukvården: Skatteväxlingen gav tillskott med 5 arbetsterapeuter och 0,12 sjukgymnast Vi hade 5 arbetsterapeuter och 3 sjukgymnaster sedan tidigare Idag har vi: 17 arbetsterapeuter och 15 sjukgymnaster, 2 assistenter i vårt hjälpmedelsförråd 86% av den totala hjälpmedelsverksamheten HEMTEAM Sjuksköterska Arbetsterapeut Handläggare Sjukgymnast Enhetschef Hemtjänst Patient/ Omsorgstagare Hemtjänst personal 3

4 Hemteamsindelning Start 2009 i norra Kalmar; mindre geografiskt område 5 nya tjänster Ekonomisk utvärdering visade goda resultat! 2010 utbyggnad i hela Kalmar kommun 26 hemteam totalt - alla hemtjänstgrupper berörs Enhetschefen får en viktig roll som teamledare Hemteamen träffas ½-timme varje vecka Alla yrkesgrupper deltar: Enhetschef, hemtjänstpersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, myndighetshandläggare Mötet ger möjligheter att stärka samverkan i det dagliga arbetet Istället för vi-och-dom situation skapar vi samhörighet och vi-känsla Arbetet effektiviseras, interna telefonsamtal minimeras 4

5 Hemteamsarbetet ger högre kvalitet till lägre kostnad Hemteamet har en hög kompetens och med bredd kompetensen stärks kontinuerligt Vi skapar möjlighet till en lärande organisation Genom denna mötesform blir arbetet för samtliga mer effektivt Alla arbetar samstämmigt mot samma mål Omsorgstagaren är i centrum Arbetet med nationella kvalitetsregister underlättas Uppföljning av insatser sker kontinuerligt Mindre akuta insatser som kostar pengar tex hjälpmedel, BA Utvecklingsgrupp teamarbete I motor-utvecklingsgruppen ingår verksamhetschefer SOL och HSL, myndighetshandläggarchef, enhetschefer och yrkesrepresentanter med geografiskt spridning. Det finns tydligt formulerade mål och spelregler för teamets uppdrag och för mötesstrukturen. Teammötet måste prioriteras. Tydlighet över vilka ärenden som bör prioriteras på teammötet, hur samtycke och dokumentation ska ske. Yrkesrollen stärks ofta vid teamarbete. Man är tvungen att formulera för sig själv och andra vad man kan bidra med. Det krävs också mod att ställa sig vid sidan av den egna arbetsgruppen och tillhöra ett annat vi. En C-uppsats visade att USK uppfattade sin yrkesroll tydligare och stärkt i samband med utvecklingen av teamarbetet. Teamarbete är ett demokratiskt arbetssätt som också främjar arbetsmiljön 5

6 Två patientexempel Kvinna i norra Kalmar; sjukhuset föreslog vårdboende. Hem i Comfortrullstol och dubbelbemanning flera ggr per dygn. Svår arbetsmiljösituation. Teamarbete med hemrehabilitering, utbildning personal, översyn läkemedel. Efter några månader minskades hemtjänsttiden från 55 tim per vecka till 5,5 timmar Kvinna med stroke sedan 10 år. Personlig assistans motsvarande heltid. Med träning och kompensatoriska insatser som tex BA skulle kvinnan kunnat bli mycket mer självständig. Negativ pga då minskad personlig ass. Teamarbetet utvecklar yrkesrollerna Enhetschefen är närmare verksamheten, har kännedom om omsorgstagarna och kan styra verksamheten bättre EC har också bättre kontroll över arbetsmiljön Hemtjänst/ boendepersonalens yrkesroller lyfts fram och blir mer professionella Alla i teamet är lika viktiga Om inte någon yrkesgrupp prioriterar mötet, försämras möjligheterna för hela gruppen 6

7 Utvärdering av hemrehabilitering Under 2009 gjordes en utvärdering på individnivå från myndighetshandläggare som skattade ej insatt hemtjänsttid/ minskad hemtjänsttid/ minskad tid för dubbelbemanning och ej insatt korttid På ett drygt halvår visade underlaget minskade kostnader på i miljon kr i norra Kalmar Minskade kostnader för BA/ hjälpmedel är ej medräknade Skattning på individnivå tar tid Pedagogiskt värde att visa vilka insatser som görs, men på sikt för tidskrävande Nu mäter vi med ADL-trappan Mätning görs av arbetsterapeut och sjukgymnast över ADL-nivå före och ADLnivå efter avslutad insats eller efter 6 månader Mätningarna påbörjades våren

8 ADL-mätning tar inte tid Vi måste använda ett enkelt mätinstrument som inte tar tid från kärnverksamheten ADL-trappan är ett bedömningsinstrument som är vetenskapligt beprövat, men ganska grovt som instrument En stor del av omsorgsarbetet utgörs av hjälp och stöd i de dagliga aktiviteterna som tex att äta, förflytta sig, klara toalettbesök, duscha osv. ADL-trappan Steg 0 Steg 1 Städning Steg 2 Matuppköp Steg 3 Transport Steg 4 Matlagning Steg 5 Badning Steg 6 På/avklädning Steg 7 Toalettbesök Steg 8 Förflyttning Steg 9 Kontinens Steg 10 Födointag Antal timmar per vecka och ADL-steg Steg M-tid 34,3 23,6 20,6 13,1 11,8 8,1 7,1 4,4 3,2 1,6 8

9 Uppföljning okt aug 2012 mätning ADL-trappan 400 personer med både initial och uppföljande ADL-bedömning registrerat i datajournalens bedömningsmodul Minskad omsorgstid i snitt: -27,6 % Medelålder: 78,8 år (22-96 år) 60,4 % kvinnor och 39,6 % män 20 personer hade blivit helt oberoende i samtliga 10 aktiviteter Hemtjänstkostnaderna minskar 9

10 Patienters upplevelse av hemrehabilitering April-Maj 2013 Har erhållen träning/insats haft betydelse för din situation? Ja 73% Nej 9% Ej fyllt i/vet ej 18% 10

11 Kvinna 89 år Tryggare vid promenader utomhus, ibland kan det yrsla till. Kvinna 64 år Snabbare på benen, kunna gå i trappen. Komma ut och klara mig nästan själv. Allmän rörlighet/självständighet Antal kommentarer 19 st Man 65 år: Träningen har givit självsäkerhet i rörelserna. Vi satte upp ett mål med träningen vilket vi genomförde tillsammans. Jag är helnöjd med de insatserna som gjordes på ett trevligt sätt. 11

12 Arbete Kvinna 49 år: Min vardag fungerar och jag slipper att ha ont när jag får rätt hjälpmedel. Jag kan leva ett aktivt liv med jobb och meningsfull fritid. Minskad fallrisk Kvinna 95 år: Det blir minskad fallrisk, det kommer att bli uppföljning av sjukgymnasten och arbetsterapeuten om 14 dagar vilket känns bra. 12

13 Kvinna 82 år Före dessa hjälpmedel var maken tvungen att hjälpa mig i vissa lägen. Man 51 år Hade inte kunnat göra alla förflyttningar så bra som jag gör idag. Hade inte haft den motivation till träning som sjukgymnasten ger mig. 13