Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Transkript

1 Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive Environments Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden

2 Grundprojektet (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval Iwarsson et al (2007) Gerontologist

3 Hemmet central plats i dagliga livet Hemmet - trygghet och säkerhet - Bo i ett välkänt område - Omgiven av minnen - En plats där allt fungerar Hemmet - frihet - En plats för reflektion - Social mötesplats Dahlin-Ivanoff (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy

4 Hemmet - ökad betydelse för hälsan med stigande ålder Genom att hemmet underlättar aktivitet och delaktighet - ger stöd för hälsan Självbestämmande och självständighet i eget hem Delaktighet att vara del i ett sammanhang, utförandeorienterad och samhörighetsorienterad Aktivitet att vara oberoende är viktigt, men hjälp kan accepteras; man ändrar uppfattning efterhand Allt detta är viktigt för hälsan Exempel: Haak et al (2007) Scandinavian Journal of Occupational Therapy Haak et al (2007) Occupation, Participation and Health

5 Hur hanteras detta i vardagen? Kontinuerlig process: kämpar på förhandlar vändpunkter En flytt är inte endast ett sätt att minska miljöns krav det är också ett sätt att bibehålla självbestämmande och kontroll i vardagen. Haak et al (2011) International Journal of Public Health

6 Hur tänker du kring att bo kvar eller flytta? Varför flyttade du? Vad hade flyttarna gemensamt? Vart flyttade de?

7 Tankar om flytt Ambivalens Tankar om flytt - Medvetenhet och realism Ökad ensamhet, minskat socialt nätverk, krav i miljön, flytt för ökad självständighet Tankar om flytt medför oro Betydelsefulla ting och möbler, inte känna sig hemma, flytt kan medföra minskad självständighet Löfqvist et al (2013) Gerontologist

8 Tankar om flytt Att flytta är inte aktuellt Varför inte? Nära till familj och vänner, fungerande hem, trädgård, grönområden, rädsla att förlora sitt självbestämmande Strategier- förberedelser för flytt Avyttra tillhörigheter Löfquist et al (2013) Gerontologist

9 Tankar om flytt över tid Anknytningen till hemmet växer sig starkare över tid Ju äldre man är desto tuffare att orka utföra själva flytten Vid flytt knyter känslomässigt lättare an om. Möjligt att ta med sig betydelsefulla tillhörigheter Möjligt att fortsätta med önskade aktiviteter Granbom et al (2014) Journal of Aging Studies

10 Grundprojektet (2011) Totalt 1918 äldre i 5 länder år vid start, 75% kvinnor ensamboende, slumpmässigt utvalda Hembesök: observation, enkäter, projektspecifika frågor om boende och hälsa, djupintervjuer med ett urval

11 Kärninstrument i ENABLE-AGE Subjektiva boende aspekter Hemmets betydelse Upplevd kontroll i boendet Tillfredsställelse med boendet Användbarhet Objektiva boende aspekter Miljöhinder Person-environment fit Boende standard Hälsoaspekter Funktionella begränsningar Depression ADL Symptom Psykologiskt välbefinnande Uppfattat funktionellt oberoende

12 The Housing Enabler (Iwarsson & Slaug, 2010) PERSONAL COMPONENT functional limitations (N=12) and dependence on mobility aids (N=2) ENVIRONMENTAL COMPONENT Environmental barriers (N=161) S. Iwarsson/maj 99

13 Miljöhinder som är problematiska för många äldre Utomhus Entréer Inomhus Ojämna gångvägar Hög tröskel/trappsteg till balkong/uteplats Skåp och hyllor högt placerade Soprum/tunna kan endast nås via trappsteg Höga trottoarkanter Hög tröskel/trappsteg vid entreé Dörrar som inte stannar i öppet läge För djupa hyllor Inga handtag vid bad/dusch eller toalett Inga/för få sittplatser längs gångväg Entreén kan endast nås via trappor Förrådsutrymme kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad Tvättstuga kan endast nås via tröskel, trappsteg eller annan nivåskillnad

14 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Av totalt 384 personer flyttade under 4 år 18 % (70 personer) 24 till annat ordinärt boende 46 till särskilt boende De bodde vid projektstarten i ordinärt boende Lund, Helsingborg & Halmstad Ensamhushåll år 75% kvinnor Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

15 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Särskilt boende Begynnande minnesproblem Kan inte längre laga mat själv När bostaden är otillgänglig Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

16 Vilka hälso- och boende- faktorer triggar en flytt? Ordinärt boende Bor i villa Känner sig funktionellt kapabel Behöver hjälp med städning Granbom et al (2013) European Journal of Ageing

17 Varför flyttade du? Av hälsoskäl: 63% Boendet passade inte så bra längre: 44% För att mitt nya boende verkade bättre för mig: 22% För att komma närmre släkten för att kunna umgås mer: 12% För att komma närmre anhöriga för att få mer stöd: 5% För dyrt att bo kvar: 2% Granbom et al (2014) I manus

18 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Granbom et al (2014) I manus

19 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring Ja p-värde 0.01 Antal bostäder med en förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) Granbom et al (2014) I manus

20 Utveckling av funktionella begräsningar Svårt att tolka information Grav synnedsättning/blind I gamla bostaden I nya bostaden Grav höselnedsättning/döv Begränsad förflyttningsförmåga Begränsad rörlighet i övre extremiteter Beroende av förflyttningshjälpmedel personer Granbom et al (2014) I manus

21 När man flyttar på egen hand flyttar man då till tillgängligare bostäder?... Antal miljöhinder (max 61) Tillgänglighetsproblem (ju fler poäng ju mer problem) I förra bostaden I nya bostaden Statistiskt säker förändring Ja p-värde Nej p-värde 0.68 Bostäder med förändring till det bättre efter flytt 22 (76%) 15 (52%) Granbom et al (2014) I manus

22 Hur utforma särskilda boenden som inte uppfattas som ett ställe dit man flyttar när livet ska ta slut, utan ett hem där man kan bo och leva trots att man är beroende av hjälp? Fysisk miljö som stödjer självständighet Att känslomässigt kunna knyta an genom att kunna flytta med sig sitt hem Att fortsätta kunna utföra aktiviteter som är meningsfulla för individen

23 Referenser Dahlin-Ivanoff et al (2007). The Multiple Meaning of Home as Experienced by Very Old Swedish People. Scandinavian Journal of Occupational Therapy Granbom et al (2014). Residential Normalcy and Environmental Experience of Very Old People: Changes in Residential Reasoning Over Time. Journal of Aging Studies Granbom et al (2013). Relocation to Ordinary or Special Housing in Very Old Age: Aspects of Housing and Health. European Journal of Aging Haak et al (2011). The Importance of Successful Place Integration for perceived health in very old age: a qualitative meta-synthesis. International Journal of Public Health Iwarsson & Nygren (2009). Negotiating and Effectuating Relocation to Sheltered Housing in Very Old Age: A Swedish Study over 11 years. European Journal of Aging Iwarsson et al (2006). Environmental Barriers and Housing Accessibility Problems Over a One Year-Period in Later Life in Three European Countries. Journal of Housing for the Elderly Löfqvist et al (2013). Voices on Relocation and Aging in Place in Very Old Age A Complex and Ambivalent Matter. Gerontologist Annan läsning från CASE-medarbetare Oskar Jonsson, Postdoktor, Dr i industridesign, avhandling: Furniture for Later Life (2013) Lunds tekniska högskola Maria Söderberg, Dr i social arbete, avhandling: Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende (2014) Lunds universitet

24 Tack! Maria Haak, Department of Health Sciences, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lund University, Sweden