Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

2 Centre for Ageing and Supportive Environments Forskargrupper vid: Medicinska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Lunds tekniska högskola (LTH) Forskningsteman inom det hälsosamma åldrandet Boende Offentliga miljöer Funktionshinder CASE forskarskola CASE brukarråd

3 Presentationens upplägg Den åldrande befolkningen en global utmaning som berör oss alla Hur ska behovet av bostäder för äldre medborgare kunna tillgodoses framöver? ENABLE-AGE Människocentrerad design för att gestalta tjänster och miljöer för framtidens boendeformer

4 Den åldrande befolkningen är ett aktuellt ämne Ökande andelen äldre vi lever längre, blir sjuka och sköra senare (?) Fler åldras med funktionsnedsättningar De allra flesta bor i vanliga bostäder upp i hög ålder Vikten av bostad och närmiljö ökar Även bostadsbeståndet åldras Bristfälliga bostäder påverkar i oproportionerligt hög grad sårbara grupper Hälsan är inbäddad i den vardagliga kontexten hälsa är att fortsätta vara delaktig i samhället SCB (2016)

5 Ett aktuellt ämne Eurofound (2016), Inadequate housing in Europe: Costs and consequences, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Bostadsförsörjning ett kommunalt ansvar Kvarboendeprincipen en politisk målsättning Politiska styrmedel Bristande tillgänglighet en form av diskriminering Bygg- och fastighetsektorns ansvar Individens eget ansvar

6 Det finns inte så mycket forskning Foto: Stora åldrandestudier har fokus på människor Forskning om bostäder har fokus på teknisk utformning och ekonomi Studier inom vård och omsorg har fokus på människor och vårdaspekter Studier inom medicin har fokus på diagnoser Studier från olika länder och kontinenter Utredningar och rapporter, inte vetenskap

7 Förståelse för åldrandets dubbla betydelser Utmaning Framgång Homogen Heterogen Diagnos- Individcentrerat Mainstream- Nischprodukter Användningen av hög- Lågteknologi Hotande sjukdomsepidemier Hälsosammare än någonsin Äldre människor är roten till problem Medel för lösning

8 Förändringar som sker över tid Boendemiljön får successivt allt större betydelse Hemmet är den plats där äldre personer spenderar det mesta av sin tid Många aktiviteter sker i hemmet Större spridning vad gäller erfarenheter, resurser, värderingar och förväntningar En väsensskild idé om att bli äldre Äldre människor ställer numera större krav på aktivt deltagande i beslutsfattandet kring olika boendealternativ Mindre familjer och större geografiska avstånd Leva tillsammans över generationsgränser Flera olika generationer 65+ % av livstid som barn, % som äldre

9 Förekomst av funktionella begränsningar

10 Äldres bostäder var bor äldre? I Sverige finns det idag ca 4½ miljoner bostäder I 1/3 av dessa bor minst en person som är % av alla personer över 65 år bor i vanliga bostäder 88 % av all personer över 65 har inte hemtjänst 86 % av alla personer över 80 år bor i vanliga bostäder 41 % av alla personer över 80 har inte hemtjänst eller hemsjukvård 50 % av alla äldre lever hela livet i vanliga bostäder

11 Varför flyttar äldre människor? Livsstilsflytt Planerad flytt Krisflytt Läge & Bekvämlighet Service & Samverkan Vård & Omsorg Tredje åldern Fjärde åldern Modell baserad på: Park et al. (2016). Designing with Downsizers. DWELL project. Människor i den 3:e åldern flyttar oftare till någonting Människor i den 4:e åldern flyttar oftare från någonting Att bo i villa, uppleva sej som funktionellt självständig men behöva hjälp med städning = flytt till annan vanlig bostad Att ha nedsatt kognition, behöva hjälp med matlagning och bo där det finns tillgänglighetsproblem = flytt till SÄBO

12 Sker flytten till bostäder med bättre tillgänglighet? Flyttar till mindre bostäder Lämnar villa för lägenhet Flyttar till bostäder med färre hinder Men inte förbättrad tillgänglighet Granbom, M. (2014). Relocation and residential reasoning in very old age - Housing, health and everyday life. Doctoral Dissertation Series 2014:143. Faculty of Medicine, Lund University.

13 Äldre människors egna upplevelser och strategier Hanterar tilltagande skörhet och förändringar i vardagen med hjälp av tre sammanflätade processer: Vändpunkterna Kampen Förhandlingarna i det hemlika, funktionella hemmet i ett sinnestillstånd präglat av medvetenheten om den egna skörheten

14 Boendeaspekter från ett individperspektiv Användbarhet Objektiva (t ex tillgänglighet) Subjektiva Upplevelse Estetisk upplevelse (sinnesförnimmelser) Meningsbärande upplevelse (symbolisk betydelse, individualitet, rutiner) Emotionell upplevelse (känsla av kontroll, tillhörighet, värdighet, trygghet, trivsel, stimulans, självbestämmande, frihet) (Baserat på Hassenzahl, M. (2004). The thing and I: Understanding the relationship between user and product. In M. A. Blythe, A. F. Monk, K. Overbeeke, & P. C. Wright (Eds.), Funology: From usability to enjoyment (pp ). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academic Publishers.)

15 Tillgänglighet är ett komplext begrepp Relationen mellan en individs funktionella förmåga och hinder Det går inte att uttala sig i generella termer kring om en boendemiljö är tillgänglig eller inte utan man måste också fråga sig för vem den är tillgänglig En individs funktionella begränsningar kan kompenseras genom en sänkning av miljöns krav Ekologisk modell (Lawton & Nahemow, 1973)

16 ENABLE-AGE

17 Boende och hälsa under åldrandeprocessen ENABLE-AGE kartläggningsstudie, personer ENABLE-AGE djupintervjustudie, 189 personer ENABLE-AGE policyöversikt, fem länder variabler om person-miljö-aktivitet Unikt detaljerade data avseende boendeaspekter Djupintervjuer på sex olika språk Ett års uppföljning i samtliga länder Flera uppföljningar, upp till 12 år i Sverige, Tyskland & Lettland Iwarsson et al. (2007). Importance of the home environment for healthy ageing: Conceptual and methodological background of the European ENABLE-AGE Project. The Gerontologist, 47, 1,

18 Syntes av ENABLE-AGE: Komplext samspel mellan faktorer relaterat till boende och hälsa Fem övergripande interventionsteman Vardagligt oberoende och självbestämmande Hem- och närmiljörelaterad identitet och tillhörighet Stödjande bostadsmiljöer Bostadsrelaterat beslutsfattande Engagemang i livssituationer (deltagande) Iwarsson et al. (201X). Synthesizing ENABLE-AGE research findings to suggest evidence-based home and health interventions. In manuscript.

19 Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

20 Housing Enabler: Forskningsbaserat instrument för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet Systematisk och objektiv bedömning av tillgänglighetsproblem i den fysiska miljön Vilar på mer än 20 års forskning och användning Har realiserats i samverkan med användare inom omsorgs- och bostadssektorn Standarder och riktlinjer baseras i huvudsak på normalnivån enligt SS En av instrumentets fördelar är att det ger ett kvantitativa mått på tillgänglighet Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

21 Utformning av den byggda miljön Bedömning om miljön är utformad enligt normer och standarder (JA/NEJ eller ej bedömt) Kan användas för både småhus och flerbostadshus Tillgänglighetsproblemens omfattning kvantifieras med fördefinierade poäng (1-4) Översättning och anpassning av HE finns redan t ex UK och Finland Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

22 Exempel på utformning som potentiellt kan skapa tillgänglighetsproblem i tre delområden Utomhus Höga trottoarkanter (högre än 4 cm) Avsaknad av/för få sittplatser Entréer Trappor enda förflyttningsväg Inomhus Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug Trappsteg/trösklar/nivåskillnader mellan rum/golvytor (mer än 15 mm) Avsaknad av stödhantag vid dusch/bad och/eller WC

23 Funktionsprofiler (typprofiler) som representerar stora grupper av äldre människor Svårigheter att gå Svårigheter att gå + svårt att använda armar eller händer Svårigheter att gå + svårt att använda armar och händer + beroende av rollator Svårigheter att gå + svårt att använda armar och händer + beroende av rollator + stora synproblem Ålder, skada, sjukdom.ökad komplexitet när åren går Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

24 Representativa typlägenheter kombinerat med olika funktionsprofiler 4 3 Samma lägenhet kan ha god tillgänglighet för en person med synnedsättning, men dålig för en person med svårigheter att gå De egenskaper i boendemiljön som ger tillgänglighetsproblem skiljer sig för olika funktionsprofiler Sådana analyser kan stödja beslutsfattande och prioriteringar 2 1 Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

25 Vilken nytta kan Housing Enabler ge? Tillförlitliga inventeringar av tillgänglighet baserade på forskning Nationell överblick och jämförelser mellan kommuner Underlag för bostadsförsörjning som möter den åldrande befolkningens behov Utveckling av rådgivning inför renoveringar, anpassningar och byte av bostad Utveckling av insatser i bostäder och närmiljö för att stödja aktivt och hälsosamt åldrande Påverkan på lagstiftning och policy Housing Enabler: Susanne Iwarsson & Björn Slaug

26

27 Vision: Användardriven bostadsförsörjning Stärka äldre människor: Ökad medvetenhet Att bli mer kritiska som konsumenter Att driva förändring

28 Mål: Användardriven bostadsförsörjning Utveckla och utvärdera ett helt nytt digitalt verktyg som stödjer individer: Att jämföra och utvärdera olika alternativ Att nå ett boende som matchar deras behov Att agera i förebyggande syfte Involvera olika användare i utvecklingen

29 Resultat: Användardriven bostadsförsörjning En prototyp av en app har utvecklats Med Housing Enabler som metodologisk plattform Baserat på en kravspecifikation utarbetad i forskningscirklar Med en databas av miljöhinder i hyreslägenheter i SWE och LAT Förfinad genom användbarhetsstudier Ger detaljerad och tillförlitlig tillgänglighetsinformation

30 Framtida punkter på agendan Definiera möjliga avsändare, användare och användningsområden Engagera samarbetspartners för vidareutveckling och utvärdering i full skala Förverkliga projektidén Beslutsstödsystem för förbättrad tillgänglighet i boendet

31 Människocentrering och användarmedverkan i forskning Medborgare (användare) Professionella & beslutsfattare (användare) Forskare

32 Delaktighetsspektrum, förlaga till SKL:s deltagandetrappa (Lindholm & Moritz, 2007; SKL, 2008).

33 Medverkan på olika nivåer i olika faser Modell baserad på: Taffe (2015). The hybrid designer/end-user: Revealing paradoxes in co-design. Design Studies 40,

34 Forskning, praktik och beslutsfattande i samverkan Samverkan och ömsesidig förståelse Verksamhetens pragmatism Vetenskapens stringens I ökande omfattning engageras forskare för att aktivt studera förändringar och förändringsprocesser Uppföljning/utvärdering Aktionsforskning/brukarmedverkan Den roll som många forskare önskar sig är att: Arbeta i samverkan med kunskapsanvändare Integrerat i existerande verksamheter Westlander (2008). Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. Om samverkansprocesser för ergonomiska förbättringar. Linköping, Sweden: LiU-Tryck.

35 Slutsatser Bostaden och närmiljön bidrar till vård, omsorg och social service Boende och hälsa under åldrandeprocessen är ett komplext samspel mellan individen och miljön Äldre människor i fokus - stärk individer för att lösa problem som är viktiga för dem

36 Tack för uppmärksamheten! Tack till alla erfarna och begåvade deltagare och medarbetare som bidrar till forskning och utveckling!