Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med. dr., Lunds universitet Mona Eklund, professor, Lunds universitet Christel Leufstadius, lektor, Lunds universitet

2 Bakgrund Att leva med psykisk funktionsnedsättning Olika typer av svårigheter att organisera det dagliga livet. Det sociala nätverket är begränsat. Lönearbete, med dess olika förmåner, saknas ofta. Dagliga aktiviteter är ofta lugna, ger lite stimulans, utförs ofta i isolation i hemmet - låg livskvalitet, avsaknad av mening. Positiva subjektiva upplevelser som främjar återhämtning: Mening i aktivitet Upplevelsen av värde i daglig aktivitet Tillfredsställelse med daglig aktivitet

3 Bakgrund Enheter för daglig sysselsättning Nationell trend mot mer kommunbaserad rehabilitering. Daglig sysselsättning (DS) - ett vanligt rehabiliteringsalternativ, erbjuda olika typer av aktiviteter och socialt stöd. Den forskning som finns visar att sysselsättning: - Bryter isolering - Ger daglig struktur - Ger sociala kontakter Kritiker; DS agerar safe havens, rehabilitering bör ske mer i den aktuella kommunen, där personen verkar och bor Forskning begränsad gällande hur besökare på dagliga sysselsättningsenheter/ icke-besökare upplever sin dagliga tillvaro, gällande mening, social interaktion och arbetsrollen.

4 Övergripande syfte med avhandlingsarbetet Generera kunskap kring arbetslösa personer med psykisk funktionsnedsättning gällande: Upplevelsen av mening i aktivitet Upplevelsen av värde och tillfredställelse i aktivitet Social interaktion Upplevelsen av arbetsrollen Även undersöka om besökare vid dagliga sysselsättningsenheter skiljer sig från icke-besökare gällande ovanstående aspekter.

5 Delstudierna Studie I: Argentzell, E., Håkansson, C. & Eklund, M. (2012). Experience of meaning in everyday occupation among unemployed people with severe mental illness. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19, Studie II: Argentzell, E., Leufstadius, C. & Eklund, M. (2012). Factors influencing subjective perceptions of everyday occupations: Comparing day centre attendees with non-attendees. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19, Studie III: Argentzell, E., Leufstadius, C. & Eklund, M. (2012). Social interaction among people with psychiatric disabilities and the importance of associated factors: Comparing day centre attendees with non-attendees. Manuscript submitted for publication. Studie IV: Argentzell, E. & Eklund, M. (2012). Perception of the worker role among people with psychiatric disabilities Description and investigation of associated factors. Work, in press.

6 Metod och design Studie Design Deltagare Data-insamling Analysmetod Studie I Kvalitativ studie 12 arbetslösa personer med psykiskt funktionshinder Mellan år. Semi-strukturerad intervju, ca 1 timme, med intervjuguide Innehållsanalys (Burnard,1991) Studie II Jämförande tvärsnittsdesign 93 besökare på daglig sysselsättning och 82 ickebesökare på daglig sysselsättning. Mellan år, har ett psykiskt funktionshinder. Occupational Value with predefined items, Satisfaction with Daily Occupations, Self-mastery, Socio-demographic Questionnaire, Self-reported diagnosis, Brief Psychiatric Statistisk analys med SPSS version Mann-Whitney U-test - Kruskal Wallis test - Spearman s correlation test - Logistisk regression Rating Scale (BPRS) Studie III Jämförande tvärsnittsdesign Se studie II Interview Schedule for Social Interaction, Occupational Value with pre-defined items, Satisfaction with Daily Occupations, Self-mastery, Socio-demographic questionnaire, Self-reported diagnosis, BPRS Statistisk analys med SPSS version Mann-Whitney U-test - Kruskal Wallis test - Chi2 test - Spearman s correlation test - Logistisk regression Studie IV Jämförande tvärsnittsdesign Se studie II Worker Role Interview, Interview Schedule for Social Interaction, Occupational Value with pre-defined items, Satsifaction with Daily Occupations, Self-mastery, Socio-demographic questionnaire, Self-reported diagnosis, BPRS Statistisk analys med SPSS version Mann-Whitney U-test - Kruskal Wallis test - Jonckheere Terpstra test - Spearman s correlation test - Logistisk regression

7 Syfte Studie I Att undersöka vilka karakteristika som ger mening i aktivitet för arbetslösa personer med psykisk funktionsnedsättning

8 Resultat studie I Vara socialt engagerad, känna sig kompetent och accepterad av samhället Känna sig kompetent samt att ha en balans mellan olika meningsfulla aktiviteter gav kontroll över psykisk sjukdom Skapa rutiner och vara produktiv Vara kreativ och söka kunskap Ta hand om kropp och själ

9 Slutsatser Studie I Av vikt att forma en balans mellan aktiviteter som sågs som arbetsliknande och de som sågs som avkopplande. Viktigt att ha kontroll över sitt liv och känna kompetens i dagliga aktiviteter. Social inklusion viktigt, där stigma bitvis var ett problem. Det fanns en strävan efter att efterlikna en arbetsroll, en roll som var socialt accepterad. Faktorer som enligt resultatet från Studie I var kopplade till mening undersöktes vidare i Studie II-IV.

10 Syfte Studie II Att undersöka faktorer av vikt för den subjektiva upplevelsen av aktivitet, här operationaliserad som värde i aktivitet och tillfredställelse med daglig aktivitet. Att undersöka eventuella skillnader i subjektiva upplevelser av aktivitet mellan besökare vid dagliga sysselsättningsenheter och icke-besökare.

11 Urval för Studie II-IV Urvalskriterier: Ha ett psykiskt funktionshinder som varat i minst 2 år Vara mellan år Besökt en daglig sysselsättningsenhet minst under en månad och minst 4 timmar per vecka (besökarna)/ inte besöka daglig sysselsättning (jämförelsegrupp från psykosenheter i öppenvård=icke-besökarna) Ej inneha ett lönearbete De slutliga 175 deltagarna: 93 besökare vid daglig sysselsättning och 82 icke-besökare Medelåldern var 42 år 52 % var män 66 % bodde i egna lägenheter utan stöd 77 % var singlar 58 % hade avslutade gymnasiestudier 61 % hade en psykosdiagnos Icke-besökarna hade en högre utbildningsnivå (p<0.001) och rapporterade oftare diagnosen schizofreni eller annan psykossjukdom (p<0.001).

12 Resultat Studie II Indikatorer för att ha en hög nivå av upplevt värde i aktivitet : Lägre nivå av depressiva symptom Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Indikatorer för att ha en hög nivå av tillfredsställelse i daglig aktivitet : Vara äldre (52-65) Högre nivå av egenkontroll Lägre nivå av generella psykiatriska symptom Värde i aktivitet Lägre nivå av depressiva symptom Odds ratio 95 % Cl p- value Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Tillfredsställelse med daglig aktivitet Vara i åldersgruppen Högre nivå av egenkontroll Lägre nivå av generella psykiatriska symptom

13 Resultat Studie II De som gick i daglig sysselsättning upplevde högre nivå av den direkta upplevelsen av värde i aktivitet (p<0.005) De hade även en högre aktivitetsnivå (p<0.001) än den andra gruppen Ingen skillnad gällande tillfredsställelse med aktivitet.

14 Slutsats Studie II Att vara mer aktiv var förknippat med en högre nivå av upplevt värde - av vikt att stimulera till aktivitet generellt. Möjligheten till egenkontroll bör uppmärksammas i rehabiliteringsinsatser DS täcker en del aktivitetsbehov, dock ej alla - rehabiliteringsformer kan förbättras och bli mer individuellt anpassade.

15 Syfte Studie III Att undersöka faktorer av vikt för olika aspekter av social interaktion för personer med psykisk funktionsnedsättning Att undersöka eventuella skillnader mellan besökare vid daglig sysselsättning och icke-besökare gällande social interaktion

16 Resultat Studie III Indikatorer för kvantitativa aspekter av social interaktion: Vara gift/sambo Högre nivå av tillfredsställelse i aktivitet Högre nivå av värde i aktivitet Indikatorer för kvalitativa aspekter av social interaktion: Högre nivå av egenkontroll Högre nivå av tillfredsställelse med aktivitet Lägre nivå av depressiva symptom Lägre nivå av positiva symptom

17 Resultat Studie III Anhöriga utgjorde merparten av det sociala nätverket. Flertalet saknade dock en nära vän. Besökare vid daglig sysselsättning hade generellt fler sociala kontakter än icke-besökarna de träffade fler personer De fanns dock ingen generell skillnad gällande tillfredsställelsen med kontakter eller hur nära kontakter personerna hade

18 Slutsats Studie III Då anhöriga utgör merparten av det stödjande sociala nätverket bör professionellt stöd till denna grupp främjas. Olika vägar att främja sociala interaktioner i kommunen bör prövas, ex mobilt socialt stöd, peersupport osv. Då social interaktion ökade då man upplevde mening och kontroll i vardagslivet bör dessa aspekter tas i beaktande när man formar socialt stöd.

19 Syfte Studie IV Att undersöka faktorer av vikt för synen på arbetsrollen hos personer med psykisk funktionsnedsättning Att undersöka om det finns skillnader mellan besökare vid daglig sysselsättning och icke-besökare gällande synen på arbetsrollen

20 Resultat Studie IV Indikatorer för att ha en starkare arbetsroll: Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Vara yngre (22-40 år) Lägre nivå av depressiva symptom Modell I Högre nivå av aktivitet Högre nivå av egenkontroll Modell II Vara i åldersgruppen år Lägre nivå av depressiva symptom Odds ratio 95 % Cl p-value

21 Resultat Studie IV Synen på arbetsrollen var mer positiv (på itemnivå) för besökare vid daglig sysselsättning, detta gällde ffa synen på att i framtiden ha arbete. Dock fanns ingen större skillnad mellan grupperna besökare/icke-besökare gällande synen på arbetsrollen.

22 Slutsatser Studie IV Ge möjlighet till att vara aktiv och ha kontroll i vardagslivet för att stärka en framtida arbetsrollen. Äldre personer bör få utökat stöd för att stärka deras utsikter till en arbetsroll. Arbetsinriktade verksamheter bör utvecklas vidare för att mer tydligt rikta insatser mot att stärka en arbetsroll.

23 Sammanfattade slutsatser/kliniska implikationer studie I-IV Viktigt att kartlägga och utvärdera - Aktivitetsmönster - balans/obalans - Mening, värde, tillfredsställelse - Socialt nätverk - Individens egna strategier ex för vila Egenkontroll av stor vikt för alla faktorer - främjas i psykiatrisk rehabilitering, i linje med återhämtningsmodellen. Vara delaktig i sin rehabilitering! Generell stimulans mot ett aktivt liv och en hjälp mot att finna balans mellan olika aktiviteter. Se till detta/ge utbildning. Att vara socialt delaktig och känna sig behövd viktigt; utökat fokus på att stärka sociala relationer, genom ex brukarorganisationer, kamratstöd, social träning osv. Stöd till anhöriga - för att stärka detta viktiga nätverk

24 Sammanfattande slutsatser/kliniska implikationer studie I-IV DS ger upplevelser av värde i aktivitet, stimulera till högre aktivitetsnivå, ger fler sociala kontakter samt bidra till viss stärkt syn på arbetsrollen. Dock, frånvaron av större skillnader indikerar att DS i nuläget ej täcker alla aktivitetsbehov. Mer individuellt anpassad rehabilitering med fokus på att skapa meningsfulla aktiviteter, aktivitetsbalans och egenkontroll. Rehabiliteringen bör ske i den aktuella kommunen med ex mobilt stöd för att finna vägar mot integration. Stöd i återgång till arbete av vikt, såsom supported employment, skapa mer arbetslik sysselsättning.

25 Tack! Elisabeth Argentzell