RättspsyK. Årsrapport Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL
|
|
- Rickard Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL
2 Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda Milda Måttliga Påtagliga Svåra Mycket svåra Totalt 2011 Kvinnor 2 (0,9) 12 (5,5) 28 (12,7) 60 (27,3) 75 (34,1) 27 (12,3) 16 (7,3) 220 (100,0) Män 32 (3,0) 83 (7,7) 181 (16,7) 345 (31,9) 309 (28,5) 110 (10,2) 23 (2,1) 1083 (100,0) Totalt 34 (2,6) 95 (7,3) 209 (16,0) 405 (31,1) 384 (29,5) 137 (10,5) 39 (3,0) 1303 (100,0) 2012 Kvinnor 6 (2,7) 11 (4,9) 40 (17,8) 75 (33,3) 58 (25,8) 27 (12,0) 8 (3,6) 225 (100,0) Män 38 (3,3) 87 (7,5) 223 (19,3) 327 (28,4) 348 (30,2) 95 (8,2) 35 (3,0) 1153 (100,0) Totalt 44 (3,2) 98 (7,1) 263 (19,1) 402 (29,2) 406 (29,5) 122 (8,9) 43 (3,1) 1378 (100,0) 2013 Kvinnor 9 (3,8) 12 (5,1) 38 (16,2) 64 (27,2) 75 (31,9) 31 (13,2) 6 (2,6) 235 (100,0) Män 36 (3,2) 81 (7,1) 206 (18,1) 362 (31,8) 322 (28,3) 97 (8,5) 33 (2,9) 1137 (100,0) Totalt 45 (3,3) 93 (6,8) 244 (17,8) 426 (31,0) 397 (28,9) 128 (9,3) 39 (2,8) 1372 (100,0) 2014 Kvinnor 5 (1,8) 10 (3,6) 41 (15,0) 93 (33,9) 79 (28,8) 33 (12,0) 13 (4,7) 274 (100,0) Män 37 (2,9) 83 (6,4) 201 (15,5) 415 (32,0) 367 (28,3) 139 (10,7) 55 (4,2) 1297 (100,0) Totalt 42 (2,7) 93 (5,9) 242 (15,4) 508 (32,3) 446 (28,4) 172 (10,9) 68 (4,3) 1571 (100,0) 2015 Kvinnor 5 (1,8) 13 (4,7) 36 (12,9) 90 (32,4) 76 (27,3) 48 (17,3) 10 (3,6) 278 (100,0) Män 29 (2,0) 90 (6,3) 226 (15,7) 486 (33,8) 383 (26,7) 154 (10,7) 69 (4,8) 1437 (100,0) Totalt 34 (2,0) 103 (6,0) 262 (15,3) 576 (33,6) 459 (26,8) 202 (11,8) 79 (4,6) 1715 (100,0) Tabell 21 a. Antal patienter i respektive BMI-kategori enligt WHO:s definition, slutenvård (andel anges inom parentes). År Kön 18,5 Undervikt 18,5 24,9 Normalvikt 25 29,9 Övervikt 30 34,9 Fetma 35 39,9 Svår fetma 40 Mycket svår fetma Totalt 2011 Kvinnor 4 (3,6) 33 (29,7) 27 (24,3) 21 (18,9) 18 (16,2) 8 (7,2) 111 (100,0) Män 2 (0,4) 121 (23,9) 1 (34,2) 126 (24,9) 55 (10,9) 29 (5,7) 506 (100,0) Totalt 6 (1,0) 154 (25,0) 200 (32,4) 147 (23,8) (11,8) 37 (6,0) 617 (100,0) 2012 Kvinnor 3 (2,5) 32 (27,1) 25 (21,2) 32 (27,1) 12 (10,2) 14 (11,9) 118 (100,0) Män 7 (1,2) 148 (26,1) 185 (32,7) 153 (27,0) 50 (8,8) 23 (4,1) 566 (100,0) Totalt 10 (1,5) 180 (26,3) 210 (30,7) 185 (27,0) 62 (9,1) 37 (5,4) 684 (100,0) 2013 Kvinnor 6 (5,5) 34 (30,9) 21 (19,1) 25 (22,7) 13 (11,8) 11 (10,0) 110 (100,0) Män 3 (0,6) 140 (26,4) 187 (35,2) 119 (22,4) 62 (11,7) 20 (3,8) 531 (100,0) Totalt 9 (1,4) 174 (27,1) 208 (32,4) 144 (22,5) 75 (11,7) 31 (4,8) 641 (100,0) 2014 Kvinnor 3 (2,5) 30 (24,6) 27 (22,1) 28 (23,0) 20 (16,4) 14 (11,5) 122 (100,0) Män 4 (0,6) 150 (24,2) 227 (36,7) 148 (23,9) 68 (11,0) 22 (3,6) 619 (100,0) Totalt 7 (0,9) 180 (24,3) 254 (34,3) 176 (23,8) 88 (11,9) 36 (4,9) 741 (100,0) 2015 Kvinnor 1 (0,8) 30 (24,2) 27 (21,8) 31 (25,0) 21 (16,9) 14 (11,3) 124 (100,0) Män 8 (1,2) 147 (22,1) 238 (35,7) 176 (26,4) 70 (10,5) 27 (4,1) 666 (100,0) Totalt 9 (1,1) 177 (22,4) 265 (33,5) 207 (26,2) 91 (11,5) 41 (5,2) 790 (100,0) 2 ÅRSRAPPORT 2015
3 Tabell 21 b. Antal patienter i respektive BMI-kategori enligt WHO:s definition, öppenvård (andel anges inom parentes). År Kön 18,5 Undervikt 18,5 24,9 Normalvikt 25 29,9 Övervikt 30 34,9 Fetma 35 39,9 Svår fetma 40 Mycket svår fetma Totalt 2011 Kvinnor 0 (0,0) 5 (14,7) 12 (35,3) 7 (20,6) 7 (20,6) 3 (8,8) 34 (100,0) Män 1 (0,4) 59 (24,7) 98 (41,0) 55 (23,0) 17 (7,1) 9 (3,8) 239 (100,0) Totalt 1 (0,4) 64 (23,4) 110 (40,3) 62 (22,7) 24 (8,8) 12 (4,4) 2 (100,0) 2012 Kvinnor 2 (5,0) 10 (25,0) 9 (22,5) 10 (25,0) 5 (12,5) 4 (10,0) 40 (100,0) Män 2 (0,7) 69 (24,0) 98 (34,0) 71 (24,7) 31 (10,8) 17 (5,9) 288 (100,0) Totalt 4 (1,2) 79 (24,1) 107 (32,6) 81 (24,7) 36 (11,0) 21 (6,4) 328 (100,0) 2013 Kvinnor 1 (2,0) 6 (11,8) 13 (25,5) 13 (25,5) 10 (19,6) 8 (15,7) 51 (100,0) Män 3 (1,1) 51 (18,4) 110 (39,7) 71 (25,6) 25 (9,0) 17 (6,1) 277 (100,0) Totalt 4 (1,2) 57 (17,4) 123 (37,5) 84 (25,6) 35 (10,7) 25 (7,6) 328 (100,0) 2014 Kvinnor 1 (1,6) 17 (26,6) 12 (18,8) 16 (25,0) 9 (14,1) 9 (14,1) 64 (100,0) Män 2 (0,6) 71 (22,3) 118 (37,1) 76 (23,9) 29 (9,1) 22 (6,9) 318 (100,0) Totalt 3 (0,8) 88 (23,0) 130 (34,0) 92 (24,1) 38 (9,9) 31 (8,1) 382 (100,0) 2015 Kvinnor 1 (1,3) 20 (26,3) 16 (21,1) 19 (25,0) 12 (15,8) 8 (10,5) 76 (100,0) Män 1 (0,3) 79 (21,1) 139 (37,2) 98 (26,2) 40 (10,7) 17 (4,5) 374 (100,0) Totalt 2 (0,4) 99 (22,0) 155 (34,4) 117 (26,0) 52 (11,6) 25 (5,6) 450 (100,0) Tabell 26 a. Antal patienter som själv uppbär kontakterna med sociala och /eller professionellt nätverk (andel anges inom parentes) Ja Totalt Ja Totalt Ja Totalt Ja Totalt Ja Totalt Kvinnor 217 (98,6) (97,4) (96,6) (96,0) (96,4) 278 Män 1036 (95,7) (93,8) (94,4) (93,8) (94,5) 1438 Totalt 1253 (96,2) (94,4) (94,8) (94,2) (94,8) ÅRSRAPPORT 2015
4 Tabell 26 b. Fördelning av socialt och/eller professionellt nätverk (anges i procent). År Kön Totalt antal patienter Arbets - givare Anhöriga Vänner Kommun Landsting Försäkringskassa Frivilligorganisation Annan aktör Nätverk ej specificerat 2011 Kvinnor ,4 26,7 49,3 52,1 34,1 5,1 4,1 14,7 0,0 Män ,0 30,4 54,2 51,4 33,9 5,5 2,8 15,3 0,0 Totalt ,4 29,8 53,4 51,6 33,9 5,4 3,0 15,2 0, Kvinnor ,3 26,2 38,5 37,1 20,8 5,0 2,3 14,9 0,9 Män ,7 31,1 45,6 38,8 24,3 5,1 3,2 12,3 0,9 Totalt ,6 30,3 44,4 38,5 23,7 5,1 3,0 12,7 0, Kvinnor ,0 42,7 39,2 36,6 16,7 10,1 4,8 15,4 0,0 Män ,8 40,0 39,1 34,2 16,6 6,9 3,0 13,3 0,1 Totalt ,4 40,5 39,1 34,6 16,6 7,5 3,3 13,7 0, Kvinnor ,1 38,0 39,9 36,1 18,3 5,7 6,1 12,9 0,0 Män ,9 37,4 36,2 32,9 20,0 5,1 4,4 12,2 0,0 Totalt ,4 37,5 36,9 33,4 19,7 5,2 4,7 12,4 0, Kvinnor ,2 41,0 42,9 44,0 23,1 6,0 6,0 9,3 0,0 Män ,9 36,2 39,2 37,2 28,1 7,5 2,8 9,1 0,1 Totalt ,0 37,0 39,8 38,3 27,3 7,3 3,3 9,1 0,1 Tabell 32 a. Antal patienter som varit föremål för tvångsåtgärder fördelat på typ av åtgärd (andel anges inom parentes). År Kön Fastspänning Avskiljande Medicinering* Inskränkande av elektronisk utrustning Antal patienter** 2011 Kvinnor 20 (51,3) 18 (46,2) 14 (35,9) 18 (46,2) 39 (17,7) Män 61 (41,8) 84 (57,5) 47 (32,2) 43 (29,5) 146 (13,5) Totalt 81 (43,8) 102 (55,1) 61 (33,0) 61 (33,0) 185 (14,2) 2012 Kvinnor 23 (50,0) 34 (,9) 11 (23,9) 16 (34,8) 46 (20,3) Män 45 (33,1) 87 (64,0) 34 (25,0) 40 (29,4) 136 (11,7) Totalt 68 (37,4) 121 (66,5) 45 (24,7) 56 (30,8) 182 (13,1) 2013 Kvinnor 21 (50,0) 26 (61,9) 17 (40,5) 10 (23,8) 42 (17,9) Män 47 (28,5) 117 (70,9) 42 (25,5) 49 (29,7) 165 (14,5) Totalt 68 (32,9) 143 (69,1) 59 (28,5) 59 (28,5) 207 (15,1) 2014 Kvinnor 23 (39,7) 39 (67,2) 19 (32,8) 15 (25,9) 58 (21,2) Män 56 (25,9) 151 (69,9) 47 (21,8) 84 (38,9) 216 (16,7) Totalt 79 (28,8) 190 (69,3) 66 (24,1) 99 (36,1) 274 (17,4) 2015 Kvinnor 29 (48,3) 45 (75,0) 23 (38,3) 18 (30,0) 60 (21,6) Män 63 (25,8) 175 (71,7) 58 (23,8) 97 (39,8) 244 (17,0) Totalt 92 (30,3) 220 (72,4) 81 (26,6) 115 (37,8) 304 (17,7) * Medicinering utförd under fastspänning eller fasthållande. ** Patienten kan ha varit föremål för en eller flera tvångsåtgärder. 4 ÅRSRAPPORT 2015
5 Tabell 34 a. Antal patienter som förskrivits läkemedel (andel anges inom parentes) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Anti-depressiva 89 (39,2) 323 (27,8) 412 (29,6) 95 (40,4) 377 (33,1) 472 (34,4) 117 (42,7) 440 (33,9) 557 (35,5) 129 (46,4) 488 (33,9) 617 (36,0) ADHD 14 (6,2) 89 (7,7) 103 (7,4) 12 (5,1) 117 (10,3) 129 (9,4) 26 (9,5) 136 (10,5) 162 (10,3) 25 (9,0) 150 (10,4) 175 (10,2) Antikolinergika vid antipsykotikabiverkningar 60 (26,4) 367 (31,6) 427 (30,7) (31,1) 380 (33,4) 453 (33,0) 91 (33,2) 440 (33,9) 531 (33,8) 98 (35,3) 502 (34,9) 600 (35,0) Lugnande och sömnmediciner med beroendepotential 70 (30,8) 226 (19,4) 296 (21,3) 76 (32,3) 239 (21,0) 315 (22,9) 81 (29,6) 285 (22,0) 366 (23,3) 88 (31,7) 309 (21,5) 397 (23,1) Lugnande och sömnmediciner utan känd beroendepotential 72 (31,7) 326 (28,0) 398 (28,6) 82 (34,9) 375 (33,0) 457 (33,3) 100 (36,5) 442 (34,1) 542 (34,5) 100 (36,0) 476 (33,1) 576 (33,6) Beroendesjukdomar 12 (5,3) 101 (8,7) 113 (8,1) 16 (6,8) 110 (9,7) 126 (9,2) 20 (7,3) 126 (9,7) 146 (9,3) 23 (8,3) 134 (9,3) 157 (9,1) Första generationens antipsykotika, depotsprutor 57 (25,1) 342 (29,4) 399 (28,7) 57 (24,3) 324 (28,5) 381 (27,7) 87 (31,8) 404 (31,1) 491 (31,3) 99 (35,6) 440 (30,6) 539 (31,4) Första generationens antipsykotika, per-oralt 55 (24,2) 191 (16,4) 246 (17,7) 55 (23,4) 180 (15,8) 235 (17,1) 67 (24,5) 224 (17,3) 291 (18,5) 71 (25,5) 259 (18,0) 330 (19,2) Stämningsstabiliserare antiepileptika 52 (22,9) 168 (14,4) 220 (15,8) 62 (26,4) 167 (14,7) 229 (16,7) 76 (27,7) 205 (15,8) 281 (17,9) 84 (30,2) 229 (15,9) 313 (18,2) Stämningsstabiliserare (litium) 24 (10,6) 49 (4,2) (5,39) 21 (8,9) 67 (5,9) 88 (6,4) 25 (9,1) (5,6) 98 (6,2) 23 (8,3) (5,1) 96 (5,6) Andra generationens antipsykotika, depotsprutor 22 (9,7) 99 (8, (8,7) 28 (11,9) 122 (10,7) 150 (10,9) 30 (10,9) 160 (12,3) 190 (12,1) 51 (18,3) 199 (13,8) 250 (14,6) Andra generationens antipsykotika, per-oralt 105 (46,3) 500 (43,0) 605 (43,5) 116 (49,4) 564 (49,6) 680 (49,5) 130 (47,4) 668 (51,5) 798 (50,8) 135 (48,6) 3 (51,0) 868 (50,6) Somatiska sjukdomar 143 (63,0) 570 (49,0) 713 (51,3) 152 (64,7) 597 (52,5) 749 (54,6) 184 (67,2) 6 (56,7) 920 (58,6) 192 (69,1) 882 (61,3) (62,6) Exempel på arbetsterapeutiska bedömningsinstrument som är användbara inom rättspsykiatrin. Observation i aktivitet: Beskrivning Beskrivning Not PRPP Beskriver kognition i relation till utförande av uppgifter. The Assessment- Perceive, Recall, Plan, Perform AWP Beskriver utförande i arbetslika uppgifter/aktiviteter baserat på social interaktion, motorisk förmåga och processfärdigheter. The Assessment Of Work Performance ADL-taxonomin/ADL-skalor Beskriver utförandet i aktiviteter i det dagliga livet. Aktiviteter i det dagliga livet ACIS-S Bedömning av kommunikations och interaktionsfärdigheter. Svensk version av The Assessment of Communication & Interaction Skills MOHOST-S AMPS Screening av delaktighet i aktiviteter, hur vilja, vanor och färdigheter samspelar med personens miljö. Bedömning av aktivitetsförmåga utifrån processfärdigheter och motoriska färdigheter. Intervju: Svensk version av Model Of Human Occupation Screening Tool Assessment of Motor and Process Skills BDA Kartläggning om aktivitetssituation och delaktighet i det dagliga livet Bedömning av delaktighet i aktivitet WRI Psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på personers möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete The Worker Role Interview OPHI-II S Aktivitetsanamnes Självskattning: Svensk version av The Occupational Performance History Interview MM Patientens skattning av problem, styrkor och önskemål gällande dagliga aktiviteter. Min mening DOA Patientens skattning av sin arbetsförmåga Dialog om arbetsförmåga COPM1 Patientens uppfattning av sin förmåga vid utförande av aktivitet COPM Canadian Occupational Performance Measure 5 ÅRSRAPPORT 2015
6 Tabell 52 a. Fördelning av boendeform (andel anges inom parentes). År Kön Ordinärt boende Ordinärt boende med beviljade stödinsatser Saknar bostad Stödboende Totalt Kvinnor 44 (19,7) 26 (11,7) 81 (36,3) 72 (32,3) 223 (100,0) 2012 Män 285 (25,0) 108 (9,5) 375 (32,8) 374 (32,7) (100,0) Totalt 329 (24,1) 134 (9,8) 456 (33,4) 446 (32,7) (100,0) Kvinnor 51 (21,7) 21 (8,9) 76 (32,3) 87 (37,0) 235 (100,0) 2013 Män 235 (20,8) 120 (10,6) 404 (35,8) 369 (32,7) (100,0) Totalt 286 (21,0) 141 (10,3) 480 (35,2) 456 (33,5) (100,0) Kvinnor 50 (18,3) 26 (9,5) 86 (31,5) 111 (40,7) 2 (100,0) 2014 Män 288 (22,4) 131 (10,2) 417 (32,4) 450 (35,0) (100,0) Totalt 338 (21,7) 157 (10,1) 503 (32,3) 561 (36,0) (100,0) Kvinnor 65 (23,5) 35 (12,6) 69 (24,9) 108 (39,0) 277 (100,0) 2015 Män 308 (21,6) 154 (10,8) 460 (32,2) 507 (35,5) (100,0) Totalt 3 (21,9) 189 (11,1) 529 (31,0) 615 (36,0) (100,0) 6 ÅRSRAPPORT 2015
7 Vi följer upp effekter av vårdinsatser och främjar utvecklingen av vården Vårdinsatserna går ut på att patienten ska klara ett liv ute i samhället utan att återinsjukna i psykisk ohälsa, missbruk eller återfalla i brottslighet. Den rätts psykiatriskavården innebär frihetsberövande och vården utövas enligt tvångslag. Det är en grannlaga uppgift att ändå bedriva vården med största hänsyn till patientensintigritet och självbestämmande. Detta gör att höga krav måste ställas på att vården är likvärdig i landet och bedrivs med hög kvalitet. Startår 2008 NÅGRA INDIKATORER Patientskattad hälsa Återfall i brottslig gärning under pågående vård BMI (kroppsmasseindex) Förändring av ekonomisk skuldsituation Svårighetsgrad av symtombild
RättspsyK. Årsrapport 2014. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister
RättspsyK Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, RättspsyK www.psykiatriregister.se www.incanet.se Registerhållare Camilla
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merRutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter
Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)
Läs merRättspsyK. Årsrapport för verksamhetsåret 2010. Stora Årsrapporten. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport för verksamhetsåret 2010 Stora Årsrapporten september, 2011 Innehåll 1 Inledning I 2 Bakgrund I 3 Registrets syfte I 4 Registrets styrgrupp
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merArbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merSahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merSpecialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent
Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att
Läs merBPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska
BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Läs merArbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2012 Arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa en
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs merBedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med
Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merArbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna
Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merÅrsuppföljning av patientärende
Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär B Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret består
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merCanadian Occupational Performance Measure COPM
Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av
Läs merHur arbetsterapeuter arbetar i daglig sysselsättning med klienter med Aspergers syndrom
Institutionen NVS Sektionen för arbetsterapi Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Kandidatnivå Höstterminen 2008 Hur arbetsterapeuter arbetar i daglig sysselsättning med klienter med Aspergers syndrom How
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs mer1 januari 20 oktober 2015 Inbrott i bostad Lokalpolisområde Norrmalm Stockholm 460 (359) Lidingö 127(110) Siffra inom parentes = fullbordade inbrott
Boendesamverkan Flerfamiljshus, bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och stadsdelsförvaltningar / kommun i samverkan mot olika former av brott i Lokalpolisområde Norrmalm. 1 1 januari 20 oktober 2015
Läs merSammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merAlla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre
1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1
Läs merInstrument från FSAs förlag
Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merRegional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten
Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer: 2015:32 Stöd till personer
Läs merÅberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.
Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05 Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna Solna Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merBrukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015
16-1-31 Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 1 Myndighetsutövning Missbruks- & beroendevård 2 Sammanfattning av resultatet på IFO Tillgänglighet 7 % tycker att det är eller ganska
Läs merUbåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merBolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Läs merFaktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Läs mer2012-09-07. www.bpsd.se
www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merKuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström
Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merHur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd
Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet Sara Knöfel, undervisningsråd BRUK som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Systematiskt BRUK Kontinuerligt I olika faser Varför systematiskt
Läs merASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merkunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.
Resan till Chicago IAHAIO är en paraply organisation som arbetar för att skapa nätverk mellan olika organisationer och verksamheter som arbetar inom HAI fältet (Human- animal- interaction). Deras stora
Läs merDet fanns inga skillnader i effektivitet mellan pojkar/män och flickor/kvinnor eller mellan etniska grupper eller raser.
VI.2 Komponenter till en offentlig sammanfattning VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi Intuniv är ett läkemedel för behandling av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD), en beteendestörning
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merOffentliga rummet 4 juni 2008
Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merSTUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR
STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR 200 poäng Kurstid: 18/3 24/5 2013 Litteratur: Vi kommer att använda Medicinsk grundkurs 1 + Vård och omsorg 1 + kompendium som du får här på kursen Lektionstillfällen:
Läs merBehov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg
Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens
Läs merSTART. Short Term Assessment of Risk and Treatability
START Short Term Assessment of Risk and Treatability Vad är START? Tredje generationens riskbedömning SPJ (Structured Professional Judgement) Utvecklat vid St:Joseph Helthcare Hamilton (Canada) Utvecklat
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merRapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merRätt beslut och rätt ersättning
Rätt beslut och rätt ersättning Information om skyldigheter i samband med beslut eller ersättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merEN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K
EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merSOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen
Läs merBox 79 Hantverksvägen 15 Tel. +46 (0)176-208920 Web www.vetek.se 76040 Väddö, Sverige Fax +46 (0)176-208929 Email info@vetek.se 2
Manual FM-632ISLE Knappar och Funktioner FRAMSIDAN LCD DISPLAY Längd Vikt BMI BMI Symbol Undervikt Normal Övervikt Fetma = Bekräfta knapp för val = Ändra din längd Välj minne i Memory Mode & Recall Mode
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs mer