NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Transkript

1 NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin) Skövde 14 nov

2 Sjuksköterskors användning av forskningsresultat Stor grupp i hälso- och sjukvården. Kan spela stor roll för evidensbaserad vård. Graden av forskningsanvändning varierar stort. Begränsad kunskap om hur forskningsanvändning och tillämpning av evidensbaserad vård utvecklas under den tidiga yrkeskarriären

3 Arbetsmiljö Ökade krav minskade resurser Nyutbildade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus med högt arbetstempo Hög omsättning av personal, nyfärdig ssk kan snabbt bli den mest erfarna Har beskrivits som en verklighets-/omställningschock

4 LUST Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro Deltagare från alla 26 universitet/högskolor med ssk-utbildning 3 nationella kohorter (examinerades 2002, 2004, 2006) Årlig datainsamling via omfattande enkät Individkarakteristika, erfarenheter från utbildningen, hälsa, stress, arbetslivskontext, professionell utveckling

5 Övergripande design UTBILDNING ARBETSLIV

6 Beskrivning av 2004 kohorten ssk-studenter inbjudna under termin (73%) gav informerat samtycke och svarade på enkät (88%) svarade på enkäten 1 år efter examen År 1: Medelålder 32,5 år, (24-56) 89% kvinnor År 5: n = Representativitet undersökt på demografiska variabler = OK Uteblivna svar på enstaka frågor påverkade ej

7 Primära utfallsmått Olika sorters forskningsanvändning Instrumentell: Direkt/konkret Konceptuell: Indirekt/kognitiv Övertalande: Argumenterande/politisk Evidensbaserad vård Bedömning av egen förmåga och faktisk tillämpning Formulera frågor Söka i publikationsdatabaser Använda andra informationskällor Kritiskt värdera forskningsrapporter Medverka till att förändra vården baserat på forskning Medverka i att utvärdera om vården svarar mot kunskapsläget

8 Instrumentell forskningsanvändning Vid instrumentell användning vägleds dina handlingar i patientvården av forskningsresultat. Det innebär att du i det kliniska vårdarbetet på ett direkt/konkret sätt tillämpar forskningsresultat (omvårdnads- eller annan forskning) i form av t.ex. vårdprogram, kliniska riktlinjer eller lokala PM. Exempel: Du bedömer risken för trycksår genom att använda t ex den modifierade Nortonskalan. Hur ofta har du använt forskning på detta sätt i någon del av ditt arbete som sjuksköterska under de 4 senaste arbetsveckorna? 1 (aldrig) 5 (på nästan alla arbetspass)

9 Publikationer från LUST studien Boström A-M, Rudman A, Ehrenberg A, Gustavsson JP, Wallin L. Factors associated with evidence-based practice among newly graduated registered nurses in Sweden: A cross-sectional study. BMC Health Services Research 2013, 13:165. Wallin L, Boström A-M, Gustavsson P. Capability beliefs regarding evidencebased practice are associated with application of EBP and research use: validation of a new measure. Worldviews of Evidence-Based Nursing 2012; 9(3): Forsman H, Wallin L, Gustavsson P, Rudman A. Nursing students' intentions to use research as a predictor of use one year post graduation: an observational study. International Journal of Nursing Studies 2012; 49(9): Forsman H, Rudman A, Gustavsson P, Ehrenberg A, Wallin L. Determinants of low research use in registered nurses two years after graduation a national survey. Implementation Science 2012, 7:46. Wallin L, Gustavsson P, Ehrenberg A, Rudman A. A modest start, but a steady rise in research use. A longitudinal study of nurses during the first five years in professional life. Implementation Science, 2012, 7:

10 Publikationer från LUST studien forts. Florin J, Ehrenberg A, Wallin L, Gustavsson P. Educational support for research utilization and capability beliefs regarding evidence-based practice skills: a national survey of senior nursing students. Journal of Advanced Nursing 2012; 68(4): Rudman A, Gustavsson, Ehrenberg A, Boström A-M, Wallin, L. Registered nurses evidence based practice: A longitudinal study of the first five years after graduation. International Journal of Nursing Studies 2012; 49(12): Rudman A, Omne-Pontén M, Wallin L, Gustavsson JP. Monitoring the newly qualified nurses in Sweden: the Longitudinal Analysis of Nursing Education (LANE) study. Human Resources for Health 2010, 8:10. Forsman H, Rudman A, Gustavsson P, Ehrenberg A, Wallin L. Use of research by nurses during their first two years after graduating - a prospective study. Journal of Advanced Nursing 2010; 66(4), Boström A-M, Ehrenberg A, Gustavsson JP, Wallin L. Registered nurses application of evidence based practice a national survey. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 2009; 15: Forsman H, Gustavsson P, Ehrenberg A, Rudman A, Wallin L. Research use in clinical practice extent and patterns among nurses one and three years postgraduation. Journal of Advanced Nursing, 2009; 65(6):

11

12 Stöd under utbildningen för forskningsanvändning och skattning av förmågan att arbeta evidensbaserat: nationell kartläggning av ssk-studenter sista terminen under utbildningen (Florin et al., 2011)

13 Metod 2006 kohorten n = % av den nationella populationen ANOVA, t-test

14 Campus Upplevt stöd under utbildningen för användning av forskningsresultat Följa kunskapsutvecklingen i intresseområden m (SD) F p 2.8 (0.83) <0.001 Använda forskningsbaserad kunskap 3.0 (0.79) <0.001 Bedriva förbättringsarbete i kliniken 2.6 (0.73) <0.001 VFU Följa kunskapsutvecklingen i intresseområden 2.2 (0.77) Använda forskningsbaserad kunskap 2.5 (0.78) Bedriva förbättringsarbete i kliniken 2.4 (0.77)

15 Förmåga att arbeta utifrån principerna för evidensbaserad vård m SD F p Formulera frågor <0.001 Söka i publikationsdatabaser <0.001 Använda andra informationskällor Kritiskt värdera forskningsrapporter Medverka till att förändra vården baserat på forskning Medverka i att utvärdera om vården svarar mot kunskapsläget < m <

16 Betydelsen av sjuksköterskestudenters intention att använda forskning för skattad användning ett år efter examen (Forsman et al, 2012)

17 Metod 2006 kohorten n = 1319 Deskriptiv statistik Full medieringsmodell

18 Intention instrumentell användning, T ,8 25 % ,1 14,4 19,6 20, ,5 34 % Aldrig Ngt pass Ca hälften > Hälften Nästan alla Vet ej

19 Medieringsmodell NS NS

20 En modest start, men sedan ökad användning av forskningsresultat: en longitudinell studie under de fem första yrkesåren (Wallin et al, 2013)

21 Metod 2004 kohorten år 1: n = 1401 år 5: n = 1047 Deskriptiv analys och latent tillväxtmodell

22 Andel sjuksköterskor som använde forskningsresultat på mer 50% av arbetspassen 60 53, ,8 46, ,9 33,9 Instrumentell Konceptuell 20 Övertalande 10 5,8 5,3 11, År 1 År 2 År 3 År 4 År

23 Utvecklingen av instrumentell, konceptuell och övertalande forskningsanvändning år Instrumentell Konceptuell Övertalande 2 1 År 1 År 2 År 3 År 4 År

24 Extent of research use Extent of research use Extent of research use 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Instrumental research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Instrumental Latent Growth Model Revised Instrumental Latent Growth Model Conceptual research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Conceptual Latent Growth Model Revised Conceptual Latent Growth Model Persuasive research use Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 Persuasive Latent Growth Model Revised Persuasive Latent Growth Model

25 Sjuksköterskors användning av forskningsresultat ett och två år efter examen mönster och associerade faktorer (Forsman et al, 2010, 2012)

26 Metod 2004 kohorten År 1: n = 1365 År 2: n = 1256 Klusteranalys Logistisk regression

27 Mönster för användningen av forskningsresultat På nästan alla pass Aldrig Overall high users Höganvändargruppen sällsynt Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 5% År 2 = 5% IRU CRU PRU n (Y1) = 43 (4.9%) n (Y2) = 45 (5.3%)

28 Instrumental and conceptual users Direkta & indirekta användare IRU CRU PRU Instrumental users n (Y1) = 99 (11.3%) n (Y2) = 108 (12.8%) Direkta användare Instrumental and persuasive users Direkta & övertalande användare Direkt Indirekt Övertalande Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 99 (11%) År 2 = 108 (13%) År 1 = 40 (5%) År 2 = 19 (2%) IRU CRU PRU Conceptual users n (Y1) = 40 (4.6%) n (Y2) = 19 (2.2%) Indirekta användare Direkt Indirekt Övertalande Direkt Indirekt Övertalande År 1 = 197 (22%) År 2 = 129 (15%) År 1 IRU = 99 (11%) CRU År 2 = 80 (10%) PRU IRU CRU PRU n (Y1) = 197 (22.4%) n (Y2) = 129 (15.3%) n (Y1) = 99 (11.3%) n (Y2) = 80 (9.5%)

29 Låganvändargrupper dominerande Låga Low users Mycket låga Very low users På nästan alla pass Aldrig Indirekt IRU CRU PRU Direkt Övertalande IRU Indirekt CRU PRU Direkt Övertalande n (Y1) = 280 (31.8%) n (Y2) = 201 (23.8%) n (Y1) = 120 (13.7%) n (Y2) = 263 (31.1%) År 1: Totalt 46% År 2: Totalt 55%

30 Associerade faktorer till att skatta låg och mycket låg användning Arbetets kontext Psykiatrisk vård Organisation och ledarskap Bemanning (tillfredsställande) Rolltydlighet (låg) Individens erfarenheter och karaktäristika Kön (män) Studentaktivitet (bidrag till diskussion sällan) Utmaning i arbetet (låg)

31 Sjuksköterskors evidensbaserade praktik de första fem åren efter examen och samband med individ- och organisationsfaktorer (Rudman et al 2012, Boström et al 2013)

32 Metod Kohorter: 2004 och 2006 n = 1207 och 1227 Data analyserades deskriptivt latent tillväxtmodell logistisk regression

33 Förekomst av evidensbaserad praktik Procent sjuksköterskor som rapporterar tillämpning flera ggr/månad och en eller två ggr/månad År 1 År

34 Evidensbaserad praktik 1-5 år efter examen 4 3,5 3 2,5 2 EBP index 1,5 1 År 1 År 2 År 3 År 4 År

35 Faktorer associerade med tillämpning av EBP Tilltro till förmågan att arbeta enligt EBP: signifikant för alla 6 EBP aktiviteter (OR ) Arbete inom äldrevård: associerat med högre tillämpning av 4 EBP-aktiviteter (OR 1,7-2.2) Stödjande ledarskap och arbetsgruppens förmåga: associerad med tillämpning av 3 EBP-aktiviteter (OR )

36 Sammanfattande frågor Campus vs klinisk utbildning två separata världar? Nivå av tillämpning: Användning av forskning? Tillämpning av evidensbaserad praktik? Olika mönster i användning av forskning och tillämpning av evidensbaserad praktik över tid. Varför? Uppåtgående trend för alla tre sorters forskningsanvändning, men först efter 2:a året som sjuksköterska effekt av en s.k. transition shock? Transition shock oundviklig? Möjligt att påverka sjuksköterskors användning av forskningsresultat och evidensbaserade praktik?