Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015

Transkript

1 Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/

2 Disposition Tillbakablick. Folkhälsorapporten 2005 Svensk folkhälsostatistik om unga vuxna och studerandes psykiska hälsa (2014; ) Högskolestudenters psykiska hälsa: en översikt av forskning Longitudinell forskning om högskolestudenters psykiska hälsa 2

3

4 Lättare psykisk ohälsa Petter Gustavsson 21 augusti

5 Sjukskrivningsdiagnoser 5

6 Psykofarmaka 6

7 7

8 8

9 Folkhälsoproblem 9

10 10

11 Psykisk hälsa 2014 (16-84 år; uppdelat ef kön) 11

12 Psykisk hälsa 2014 (kvinnor; uppdelat ef ålder) 12

13 Psykisk hälsa (kvinnor 16-29; uppdelat ef år ) 13

14 Psykisk hälsa 2014 (uppdelat ef sysselsättning) 14

15 Psykisk hälsa 2014 (studenter; uppdelat ef kön) 15

16 Psykisk hälsa (studerande; år ) 16

17 Psykisk hälsa (studerande kv; år ) 17

18 Psykisk hälsa (studerande män; år ) 18

19

20 20

21 A systematic review of studies of depression prevalence in university students Number of studies: 24 Reported prevalence rates ranged from 10% to 85% with a weighted mean prevalence of 30.6%. The results suggest that university students experience rates of depression that are substantially higher than those found in the general population.

22 American College Health Association National College Health Assessment II: Spring n= 79,266 Average age: years

23 National College Health Assessment II: Spring Within the last 12 months, students reported the following factors affecting their academic performance Stress: 30.3% Anxiety: 21.8% Sleep difficulties: 21.0% Depression: 13.5% Internet use/computer games: 11.6% Finances: 6.2% Chronic pain: 3.0%

24 CCMH The 2014 Annual Report Overall n=79,841 Attended counseling for mental health concerns =29.3%

25 CCMH The 2014 Annual Report The top presenting concerns of students, listed in descending order, are: 1. Anxiety 2. Depression 3. Stress 4. Family 5. Academic performance

26 Enkätstudie 2013 n=5182 (39%)

27

28

29

30 30

31 Psykiatriska diagnoser bland 81 läkarstuderande på termin 6 n % Egentlig depression Tidigare depression (n=76) Dystymi Hypomani någonsin Mani någonsin Social Fobi Generaliserat ångestsyndrom Tvångssyndrom 0 0 Paniksyndrom 0 0 Posttraumatiskt stressyndrom 0 0 Alkoholmissbruk Alkoholberoende Bulimi Anorexia nervosa 0 0 Psykiatrisk diagnos Av dessa hade 3 någon vårdkontakt Dahlin & Runeson. BMC Medical Education, 2007, 7:6.

32

33 Läkarstuderande vid KI jmf Handelshögskolans studenter Weekly bingedrinking Harmful alcohol use Depression Depression och alkohol bland läkarstuderande och Handelsstuderande Business students Men Business students Women Medical students Men Handelsstud Mer alk Mer depr 0% 10% 20% 30% 40% Procent Medical students Women Dahlin et al, BMC Medical Education 2011

34 Samma data som föreg bild + själskattad psyk ohälsa i behov av behandling och ev sökt behandling Dahlin et al, BMC Medical Education 2011 The two student groups differed in their choice of help-seeking only with regard to student health services, which were more often sought by medical students, and there was a minor but significant tendency for women to have sought specialised help from psychologists or psychiatrists more often than men. - Ur Discussion Medical students may have a lower threshold for consulting a professional, due to the availability of student health services on the KI campus, the like of which the SSE students do not have access to.

35 The WHO World Mental Health Surveys International College Student Project (WMH-ICS) The college years are a crucial time period when students make the transition from late-adolescence to adulthood. This transition takes place during an extremely sensitive part of the life cycle for the onset of emotional problems and mental disorders. Approximately 75% of all lifetime mental disorders have their onsets prior to the age of 24. These early-onset cases have greater delays in seeking treatment as well as poorer clinical and functional outcomes than later-onset cases. Mental disorders are more prevalent among students than among adults Suicide is a common cause of death among university students. The college years are also associated with a significant increase in risky health behaviors, such as excessive alcohol and cannabis use. These disorders and behaviors are associated with low academic attainment as well as with a range of adverse outcomes in the domains of health and role functioning subsequent to leaving college.

36 The LANE- and PATH-studies Longitudinal Analyses of Nursing Education Prospective Analyses of Teachers Health

37 Prevalens och förlopp av psykisk ohälsa (andra hälsoproblem) UTBILDNING ARBETSLIV Studievillkor Arbetsvillkor Studieengagemang Arbetslivsintroduktion Yrkesförberedelse Kompetens Karriärvägar Tillfredställelse och välbefinnande 37

38 Studenter från alla lärosäten i Sverige Blekinge Tekniska Högskola Göteborgs Universitet Hälsohögskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan Kristianstad Karlstad Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mitthögskolan Sophiahemmets Sjuksköterskeskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet Ersta Högskola Rödakorsets Högskola 38

39 År 0 UTBILDNING ARBETSLIV

40 Procent Kliniska nivåer av depression Grupp med lägst prevalens Grupp med högst prevalens Utbildning Arbete

41 Procent Smärta från rygg Grupp med lägst prevalens Grupp med högst prevalens Utbildning Arbete

42 Procent Smärta från nacke/skuldra Grupp med lägsta prevalens Grupp med högsta prevales Utbildning Yrke

43 43

44 44

45 45

46 Prevalens av stressymptom % 37% 41% 0 Första året i utbildning Andra året i utbildning Tredje året i utbildning 46

47 Samtidig ökning av problem med muskelspänningar ,9 49,2 52, Första 1 året st i year utbildning Andra 2 året nd i utbildning year Tredje 3 året tr year i utbildning 47

48 Samtidig ökning av problem med mag/tarmsymptom ,2 44, st year 2 nd year 3 tr year Första året i utbildning Andra året i utbildning Tredje året i utbildning Ann Rudman 21 augusti

49 Påverkar utveckling av stressymtom studenternas resultat? Mindre aktiva studenter Lägre nivåer av upplevelsen att klara arbetet som sjuksköterska Mindre väl förberedda UTBILDNING ARBETSLIV 1 året utbildning 2 Sista året utbildning 0 Första året arbetsliv Ann Rudman 21 augusti

50 Påverkar utveckling av stressymtom hur det går professionellt ett år efter avslutad utbildning? Klarar sina arbetsuppgifter sämre Använder forskning i mindre utsträckning Vanligare att ha intentionen att lämna yrket UTBILDNING ARBETSLIV 1 året utbildning 2 Sista året utbildning 0 Första året arbetsliv Ann Rudman 21 augusti

51 51

52 Typiska stressorer För hög arbetsbelastning Brist på kontroll/inflytande Frånvaro av belöning/bekräftelse Dålig sammanhållning Orättvisa bedömningar/belöningar Värderingskonflikter

53 Orsaker till stress under 2:a terminen Hög arbetsbelastning Låg kontroll/lågt inflytande Lågt socialt stöd (fr lärare) Lågt socialt stöd (fr kursare) Orättvisa bedömningar Värderingskonflikter Petter Gustavsson 21 augusti

54 Förändring över tid: Hög arbetsbelastning ,1 33,7 28,3 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti

55 Förändring över tid: låg kontroll/lågt inflytande ,2 66,1 68,9 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti

56 Förändring över tid: lågt stöd (från lärare) ,6 28,9 29,2 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti

57 Öppna jämförelser Skillnader mellan utbildningsorter vad gäller: 1. Studentengagemang och utbildningsutfall 2. Kritiskt tänkande och förbättringskunskap 3. Studiemiljö och stress 57

58

59 Resultat Andelen som är motiverade för yrket av eget intresse är högt 75% väljer utifrån ett genuint intresse Stress ökar under utbildningen Detta får konsekvenser för yrkesförberedelsen och yrkesutövandet Vanligaste stressorn var lågt inflytande/lite kontroll 2/3 upplevde detta som en ständig källa till stress 2/3 studenter upplever sig väl förberedda för sitt yrke Varierar stort mellan lärosäten Problem i övergången mellan utbildning och arbete Bristande förkunskaper, känslor av otillräcklighet, lågt stöd, bristande intresse för kunskap och utveckling Andelen med kliniska nivåer av depression Är högre under utbildningstiden än under arbetslivet 59

60