Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
|
|
- Anders Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text.
2 Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober 2008 en insamling av alla befintliga ASI-intervjuer från 51 missbruksvårdsenheter. Antalet intervjuer i delstudien Befintlig uppgår till ca intervjuer med klienter i Socialtjänstens missbruksvård. Materialet presenteras i tabellerna 1 4. Tabell 1 visar bakgrund och tidigare problematik för ASI-intervjuns livsområden, dels för samtliga klienter, uppdelat på kön respektive på vilket medel som utgör det största problemet. Tabell 2 visar dagar med problem de senaste 30 dagarna, intervjuarskattningar och de sammanfattade indexen, CS, för ASI-intervjuns livsområden, dels för samtliga klienter, uppdelat på kön respektive på vilket medel som utgör det största problemet. Tabell 3 visar bakgrund och tidigare problematik för ASI-intervjuns livsområden, uppdelat på bostadsort och ålder. Tabell 4 visar dagar med problem de senaste 30 dagarna, intervjuarskattningar och de sammanfattade indexen, CS, uppdelat på bostadsort och ålder. Dessutom presenteras ett amerikanskt referensmaterial bestående av intervjuer med klienter från ett representativt urval av amerikanske behandlingsprogram. (McLellan 2006) Materialet återfinns i tabellerna 5 6. Tabell 5 visar bakgrund och tidigare problematik för ASI-intervjuns livsområden för samtliga klienter, uppdelat på kön, vilket medel som utgör det största problemet samt på typ av vård. Tabell 6 visar dagar med problem de senaste 30 dagarna och sammanfattande indexet, CS, för ett representativt urval från den amerikanska behandlingsprogram, uppdelat på kön, vilket medel som utgör det största problemet samt på typ av vård.
3 Tabell 1. Bakgrund och tidigare problematik för klienter i missbruksvård, grupperad efter kön respektive dominerande problem Alla Män Kvinnor Alkohol Narkotika Alk. & nark Ingen N = N = 9535 N = 4260 N = 7071 N = 5032 N = 797 N = 895 Demografiska data Ålder 40 (13) 40 (13) 40 (13) 46 (12) 33 (10) 38 (11) 35 (13) Kön (%män) % svenska medborgare Civilstånd % ensamstående % gifta/sambo % frånskilda % nöjda med civilstånd Utbildning % < 9 år % 9 år % år % > 12 år Alkoholproblem % tidigare behandling % delirium % druckit alkohol mer än 3 dgr/vecka % druckit alkohol till berusning
4 Narkotikaproblem % tidigare behandling % överdos % använt heroin 1 år % använt metadon 1 år % använt subutex 1 år (N = 3197) % använt opiater 1 år % använt dämpande 1 år % använt kokain 1 år % använt amfetamin 1 år % använt cannabis 1 år % använt hallucinogener 1 år % använt ecstasy 1 år (N = 3197) % använt lösningsmedel 1 år % använt annan drog 1 år % använt flera preparat samtidigt 1 år Fysisk hälsa % kroniska problem % tar medicin Psykisk hälsa % tidigare behandling % tidigare medicinerat % tidigare depression % tidigare ångest % tidigare suicidförsök % tidigare kontrollsvårigheter
5 Arbete och försörjning % heltidsarbete % arbete, hel- eller deltid % arbetslös Boendesituation senaste tre år % bor med partner % bor med familj/föräldrar % bor med vänner % instabil boendesituation % nöjda med boendesituationen % utsatta för fysisk misshandel % utsatta för sexuell misshandel Rättsliga problem % lagförda % frihetsberövade % åtalade för våldsbrott
6 Tabell 2. Dagar med problem de senaste 30 dagarna, intervjuarskattningar och sammanfattande index för klienter i missbruksvård, grupperad efter kön respektive dominerande problem. Alkoholmissbruk Kompositpoäng för alkohol Alla Män Kvinnor Alkohol Narkotika Alk. & nark. Ingen N = N = 9535 N = 4260 N = 7071 N = 5032 N = 797 N = 895 0,25 (0,25) 0,24 (0,24) 0,27 (0,25) 0,37 (0,22) 0,09 (0,16) 0,37 (0,23) Dagar med alkoholkonsumtion 6 (9) 6 (9) 6 (9) 8 (9) 3 (6) 9 (10) 2 (5) Dagar med alkoholkonsumtion till berusning 5 (8) 5 (8) 4 (7) 7 (9) 2 (5) 7 (9) 1 (3) Intervjuarskattning alkohol 3,8 (2,8) 3,8 (2,8) 3,9 (2,8) 5,4 (1,9) 1,8 (2,4) 5,6 (2,0) 1,0 (1,9) 0,04 (0,11) Narkotikamissbruk Kompositpoäng för narkotika 0,10 (0,13) 0,10 (0,13) 0,09 (0,13) 0,01 (0,04) 0,22 (0,12) 0,16 (0,12) Dagar använt heroin 1 (5) 1 (5) 1 (4) 0 (1) 3 (7) 0 (3) 0 (1) Dagar använt metadon 0 (3) 0 (3) 0 (2) 0 (1) 1 (4) 0 (2) 0 (1) Dagar använt subutex (N = 3197) 1 (6) 2 (6) 1 (5) 0 (0) 4 (9) 1 (4) 1 (4) Dagar använt opiater 1 (6) 1 (5) 2 (6) 0 (3) 3 (8) 2 (6) 1 (4) Dagar använt dämpande 3 (8) 3 (7) 3 (9) 1 (6) 5 (9) 5 (10) 1 (6) Dagar använt kokain 0 (2) 0 (2) 0 (1) 0 (0) 0 (2) 0 (2) 0 (0) Dagar använt amfetamin 1 (5) 1 (5) 1 (5) 0 (1) 3 (8) 2 (6) 0 (2) Dagar använt cannabis 2 (6) 2 (7) 1 (4) 0 (2) 5 (9) 3 (7) 0 (2) Dagar använt hallucinogener 0 (1) 0 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (0) Dagar använt ecstasy (N = 3197) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (1) Dagar använt lösningsmedel 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (1) 0 (0) Dagar använt andra droger 1 (4) 1 (4) 1 (4) 0 (2) 1 (5) 1 (4) 0 (1) Dagar använt flera preparat 2 (6) 2 (6) 2 (6) 0 (3) 5 (9) 5 (8) 0 (3) Intervjuarskattning narkotika 2,8 (3,2) 2,9 (3,2) 2,5 (3,1) 0,6 (1,6) 5,8 (2,1) 4,8 (2,6) 0,6 (1,6) 0,01 (0,05) 6
7 Fysisk hälsa Kompositpoäng för fysisk hälsa 0,33 (0,35) 0,31 (0,35) 0,37 (0,36) 0,31 (0,35) 0,35 (0,36) 0,35 (0,35) Problemdagar fysisk hälsa 10 (13) 9 (13) 11 (13) 10 (13) 10 (13) 10 (13) 8 (12) Intervjuarskattning fysisk hälsa 2,0 (2,3) 1,9 (2,3) 2,2 (2,3) 1,9 (2,3) 2,2 (2,3) 2,1 (2,3) 1,6 (2,2) 0,28 (0,34) Psykisk hälsa Kompositpoäng för psykisk hälsa 0,27 (0,23) 0,25 (0,23) 0,30 (0,22) 0,24 (0,22) 0,31 (0,23) 0,35 (0,23) % uppger depression % uppger ångest Problemdagar psykisk hälsa 13 (13) 12 (13) 15 (13) 11 (13) 14 (13) 17 (13) 11 (13) Intervjuarskattning psykisk hälsa 3,5 (2,6) 3,3 (2,6) 4,0 (2,6) 3,1 (2,6) 3,9 (2,6) 4,4 (2,5) 3,0 (2,7) 0,23 (0,23) Arbete och försörjning Kompositpoäng för arbete och försörjning 0,80 (0,24) 0,81 (0,24) 0,79 (0,24) 0,74 (0,26) 0,88 (0,20) 0,84 (0,23) Antal arbetsdagar 5 (9) 5 (9) 5 (9) 7 (10) 3 (7) 4 (8) 5 (10) Problemdagar arbete och försörjning 10 (13) 10 (14) 8 (13) 8 (13) 11 (14) 10 (13) 11 (14) Intervjuarskattning arbete och försörjning 2,6 (2,5) 2,7 (2,5) 2,4 (2,5) 2,2 (2,5) 3,2 (2,5) 2,9 (2,5) 2,8 (2,6) 0,80 (0,25) Familj och umgänge Kompositpoäng för familj och umgänge 0,23 (0,22) 0,22 (0,21) 0,26 (0,23) 0,21 (0,21) 0,25 (0,23) 0,29 (0,23) Konfliktdagar med familjemedlemmar 3 (8) 3 (8) 4 (9) 3 (7) 4 (9) 4 (9) 4 (9) Konfliktdagar med andra 1 (6) 1 (5) 2 (6) 1 (5) 2 (6) 2 (7) 1 (5) % samlever med person med alkoholproblem % samlever med person med narkotikamissbruk Intervjuarskattning familj och umgänge 2,6 (2,4) 2,3 (2,3) 3,1 (2,5) 2,3 (2,4) 2,8 (2,3) 3,3 (2,4) 2,5 (2,6) 0,23 (0,23) 7
8 Rättsliga problem Kompositpoäng för rättsliga problem 0,11 (0,21) 0,13 (0,22) 0,07 (0,17) 0,06 (0,15) 0,20 (0,25) 0,14 (0,22) Dagar med olaglig verksamhet 1 (6) 2 (6) 1 (4) 0 (2) 4 (8) 1 (5) 0 (2) Intervjuarskattning rättsliga problem 0,9 (1,9) 1,1 (2,0) 0,6 (1,5) 0,5 (1,4) 1,6 (2,3) 1,2 (2,0) 0,5 (1,4) 0,04 (0,13) 8
9 Tabell 3. Bakgrund och tidigare problematik för klienter i missbruksvård, grupperad efter bostadsort respektive ålder. Alla Storstad Mellanstor Landsbygd 33 år år 47 år N = N = 8999 N = 3808 N = 988 N = 4728 N = 4416 N = 4651 Demografiska data Ålder 40 (13) 41 (13) 39 (13) 41 (13) 26 (4) 40 (4) 55 (6) Kön (%män) % svenska medborgare Civilstånd % ensamstående % gifta/sambo % frånskilda % nöjda med civilstånd Utbildning % < 9 år % 9 år % år % > 12 år Alkoholproblem % tidigare behandling % delirium % druckit alkohol mer än 3 dgr/vecka % druckit alkohol till berusning
10 Narkotikaproblem % tidigare behandling % överdos % använt heroin 1 år % använt metadon 1 år % använt subutex 1 år (N = 3197) % använt opiater 1 år % använt dämpande 1 år % använt kokain 1 år % använt amfetamin 1 år % använt cannabis 1 år % använt hallucinogener 1 år % använt ecstasy 1 år (N = 3197) % använt lösningsmedel 1 år % använt annan drog 1 år % använt flera preparat samtidigt 1 år Fysisk hälsa % kroniska problem % tar medicin Psykisk hälsa % tidigare behandling % tidigare medicinerat % tidigare depression % tidigare ångest % tidigare suicidförsök % tidigare kontrollsvårigheter
11 Arbete och försörjning % heltidsarbete % arbete, hel- eller deltid % arbetslös Boendesituation senaste tre år % bor med partner % bor med familj/föräldrar % bor med vänner % instabil boendesituation % nöjda med boendesituationen % utsatta för fysisk misshandel % utsatta för sexuell misshandel Rättsliga problem % lagförda % frihetsberövade % åtalade för våldsbrott
12 Tabell 4. Dagar med problem de senaste 30 dagarna, intervjuarskattningar och sammanfattande index för klienter i missbruksvård, grupperad efter bostadsort respektive ålder. Alkoholmissbruk Kompositpoäng för alkohol Alla Storstad Mellanstor Landsbygd 33 år år 47 år N = N = 8999 N = 3808 N = 988 N = 4728 N = 4416 N = ,25 (0,25) 0,25 (0,25) 0,24 (0,24) 0,28 (0,25) Dagar med alkoholkonsumtion 6 (9) 6 (9) 6 (8) 7 (9) 4 (7) 6 (9) 8 (10) Dagar med alkoholkonsumtion till berusning 5 (8) 5 (8) 4 (7) 5 (7) 3 (6) 5 (8) 6 (8) Intervjuarskattning alkohol 3,8 (2,8) 3,7 (2,8) 4,0 (2,8) 4,4 (2,5) 2,8 (2,8) 4,0 (2,8) 4,7 (2,4) 0,16 (0,21) 0,28 (0,26) 0,32 (0,24) Narkotikamissbruk Kompositpoäng för narkotika 0,10 (0,13) 0,10 (0,13) 0,10 (0,13) 0,08 (0,12) Dagar använt heroin 1 (5) 1 (5) 1 (4) 0 (3) 2 (6) 1 (5) 0 (3) Dagar använt metadon 0 (3) 0 (3) 0 (3) 0 (1) 0 (3) 0 (3) 0 (2) Dagar använt subutex (N = 3197) 1 (6) 1 (6) 1 (5) 1 (4) 2 (7) 1 (6) 0 (3) Dagar använt opiater 1 (6) 1 (6) 1 (6) 1 (5) 2 (6) 2 (6) 1 (5) Dagar använt dämpande 3 (8) 3 (8) 3 (7) 2 (7) 3 (8) 3 (8) 2 (8) Dagar använt kokain 0 (2) 0 (2) 0 (1) 0 (1) 0 (2) 0 (1) 0 (1) Dagar använt amfetamin 1 (5) 1 (5) 2 (6) 1 (5) 2 (6) 2 (6) 1 (3) Dagar använt cannabis 2 (6) 2 (6) 2 (6) 2 (5) 4 (8) 2 (5) 1 (3) Dagar använt hallucinogener 0 (1) 0 (0) 0 (1) 0 (1) 0 (1) 0 (0) 0 (0) Dagar använt ecstasy (N = 3197) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (0) Dagar använt lösningsmedel 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (1) 0 (1) 0 (0) 0 (0) Dagar använt andra droger 1 (4) 1 (4) 0 (3) 0 (2) 1 (5) 0 (4) 0 (3) Dagar använt flera preparat 2 (6) 2 (6) 2 (6) 2 (5) 3 (7) 2 (7) 1 (4) Intervjuarskattning narkotika 2,8 (3,2) 2,8 (3,1) 2,9 (3,2) 2,4 (3,0) 4,3 (3,0) 2,8 (3,2) 1,2 (2,4) 0,15 (0,14) 0,10 (0,13) 0,04 (0,10) 12
13 Fysisk hälsa Kompositpoäng för fysisk hälsa 0,33 (0,35) 0,33 (0,35) 0,33 (0,34) 0,31 (0,34) Problemdagar fysisk hälsa 10 (13) 10 (13) 10 (13) 10 (13) 8 (11) 10 (13) 12 (14) Intervjuarskattning fysisk hälsa 2,0 (2,3) 2,0 (2,3) 2,1 (2,3) 2,0 (2,2) 1,6 (2,0) 2,1 (2,3) 2,3 (2,4) 0,27 (0,32) 0,34 (0,36) 0,38 (0,36) Psykisk hälsa Kompositpoäng för psykisk hälsa 0,27 (0,23) 0,27 (0,23) 0,27 (0,22) 0,25 (0,21) % uppger depression % uppger ångest Problemdagar psykisk hälsa 13 (13) 13 (13) 12 (13) 13 (13) 14 (13) 13 (13) 10 (13) Intervjuarskattning psykisk hälsa 3,5 (2,6) 3,4 (2,7) 3,7 (2,6) 3,5 (2,5) 4,0 (2,6) 3,7 (2,6) 2,8 (2,6) 0,31 (0,23) 0,28 (0,23) 0,21 (0,21) Arbete och försörjning Kompositpoäng för arbete och försörjning 0,80 (0,24) 0,80 (0,24) 0,82 (0,24) 0,74 (0,28) Antal arbetsdagar 5 (9) 6 (10) 4 (9) 6 (10) 4 (8) 6 (10) 6 (10) Problemdagar arbete och försörjning 10 (13) 9 (13) 11 (14) 8 (13) 12 (14) 9 (13) 7 (12) Intervjuarskattning arbete och försörjning 2,6 (2,5) 2,5 (2,6) 2,9 (2,5) 2,6 (2,5) 3,3 (2,5) 2,7 (2,5) 1,9 (2,4) 0,88 (0,20) 0,78 (0,25) 0,74 (0,25) Familj och umgänge Kompositpoäng för familj och umgänge 0,23 (0,22) 0,23 (0,22) 0,23 (0,22) 0,24 (0,22) Konfliktdagar med familjemedlemmar 3 (8) 3 (8) 3 (8) 4 (9) 4 (9) 4 (8) 2 (7) Konfliktdagar med andra 1 (6) 1 (5) 2 (6) 2 (7) 2 (6) 2 (6) 1 (4) % samlever med person med alkoholproblem % samlever med person med narkotikamissbruk Intervjuarskattning familj och umgänge 2,6 (2,4) 2,5 (2,5) 2,7 (2,3) 2,7 (2,2) 2,9 (2,4) 2,8 (2,4) 2,0 (2,3) 0,25 (0,22) 0,25 (0,22) 0,19 (0,21) 13
14 Rättsliga problem Kompositpoäng för rättsliga problem 0,11 (0,21) 0,11 (0,20) 0,13 (0,22) 0,11 (0,20) Dagar med olaglig verksamhet 1 (6) 1 (6) 1 (6) 1 (5) 3 (7) 1 (6) 0 (3) Intervjuarskattning rättsliga problem 0,9 (1,9) 0,9 (1,8) 1,1 (2,0) 1,0 (1,8) 1,4 (2,2) 0,9 (1,9) 0,5 (1,4) 0,17 (0,24) 0,11 (0,21) 0,06 (0,15) 14
15 Tabell 5. Bakgrund och tidigare problematik för ett representativt urval av amerikanska behandlingsprogram. All Male Female Alcohol Opiate Polydrug Inpatient Outpatient N = 8429 N = 5539 N = 2890 N = 1935 N = 611 N = 2129 N = 3133 N = 3885 Demographic factors Age 34 (11) 35 (11) 34 (10) 36 (12) 38 (10) 34 (11) 36 (10) 33 (11) Gender (%male) Race/ethnicity % White % Black or African American Marital Status % Never married % Married or living as married % Separated or divorced % Satisfied with marital status Years of education % < 12 yrs % High school graduate % 2 yrs. college/technical school % College graduate or more
16 Substance use: alcohol % Previously treated % With past history of DT's Substance use: drugs % Previously treated % With past history of overdoses % Used heroin % Used cocaine % Used amphetamines % Polydrug users Personal health: medical % Reporting a chronic medical problem % Taking medications Personal health: psychiatric % Previously treated % Taking medications % Lifetime history of depression % Lifetime history of anxiety % Lifetime history of suicide attempts Social functioning: employment % Who have worked full-time % Working (full-time or part-time) % unemployed
17 Social functioning: family/social Living situation past three years % With sexual partner % With family % With friends % Other living situation % Satisfied with living % Reporting pshysical abuse in lifetime % Reporting sexual abuse in lifetime Social functioning: legal % Convicted of crime % Incarcerated in lifetime
18 Tabell 6. Dagar med problem de senaste 30 dagarna och sammanfattande index för ett representativt urval från amerikanska behandlingsprogram. Total Male Female Alcohol Opiate Polydrug Inpatient Outpatient N = 8429 N = 5539 N = 2890 N = 1935 N = 611 N = 2129 N = 3133 N = 3885 Substance use Alcohol composite score 0,21 (0,26) 0,22 (0,25) 0,20 (0,26) 0,29 (0,22) 0,06 (0,13) 0,26 (0,27) 0,33 (0,27) 0,16 (0,23) Alcohol clinical index 55 (10) 56 (10) 54 (10) 60 (6) 48 (9) 58 (9) 60 (9) 53 (9) Mean days of alcohol drinking 5 (8) 5 (8) 5 (9) 7 (8) 1 (4) 6 (9) 8 (10) 4 (7) Mean days of heavy drinking 3 (7) 3 (7) 3 (7) 4 (7) 3 (2) 4 (8) 5 (9) 2 (6) Drug composite score 0,12 (0,13) 0,10 (0,13) 0,15 (0,14) 0,07 (0,03) 0,26 (0,13) 0,15 (0,13) 0,11 (0,14) 0,09 (0,11) Drug clinical index 40 (11) 38 (11) 42 (10) 30 (3) 51 (9) 43 (9) 39 (12) 38 (9) Mean days of heroin use 2 (6) 2 (6) 2 (7) 0 (1) 10 (12) 1 (5) 2 (8) 0 (2) Mean days of cocaine use 3 (7) 2 (6) 4 (9) 0 (0) 3 (7) 4 (8) 3 (8) 2 (6) Mean days of marijuana use 2 (6) 2 (6) 2 (6) 0 (2) 2 (6) 3 (7) 2 (6) 2 (6) Personal health: medical Medical composite score 0,17 (0,30) 0,15 (0,28) 0,21 (0,32) 0,14 (0,27) 0,30 (0,37) 0,30 (0,37) 0,16 (0,29) 0,15 (0,28) Medical clinical index 44 (13) 43 (13) 47 (13) 44 (12) 50 (14) 50 (14) 45 (13) 43 (12) Mean days of medical probs, 5 (10) 4 (9) 6 (10) 4 (9) 8 (12) 8 (12) 4 (9) 5 (10) Personal health: psychiatric Psychiatric composite score 0,19 (0,23) 0,15 (0,21) 0,27 (0,25) 0,15 (0,21) 0,22 (0,24) 0,22 (0,24) 0,20 (0,24) 0,16 (0,22) Psychiatric clinical index 51 (9) 50 (9) 54 (9) 49 (9) 53 (9) 53 (9) 51 (10) 50 (9) % Reporting depression % Reporting anxiety Mean days of psych probs, 8 (11) 6 (10) 10 (12) 5 (10) 8 (12) 8 (12) 8 (12) 6 (11) 18
19 Social functioning: employment Employment composite score 0,65 (0,32) 0,62 (0,32) 0,70 (0,30) 0,55 (0,31) 0,70 (0,32) 0,70 (0,32) 0,65 (0,32) 0,63 (0,32) Employment clinical index 52 (8) 52 (8) 52 (8) 51 (7) 52 (8) 52 (8) 52 (8) 52 (8) Mean days paid for working 8 (10) 9 (11) 5 (9) 11 (11) 6 (10) 6 (10) 8 (10) 9 (11) Mean days of employment probs, 8 (12) 8 (12) 9 (13) 6 (11) 9 (13) 9 (13) 8 (12) 9 (12) Social functioning: family/social Family composite score 0,16 (0,21) 0,13 (0,20) 0,22 (0,23) 0,10 (0,17) 0,15 (0,19) 0,15 (0,19) 0,15 (0,21) 0,13 (0,20) Family clinical index 45 (10) 44 (9) 49 (10) 42 (8) 46 (9) 46 (9) 46 (10) 44 (10) Mean days family conflicts 3 (7) 2 (6) 4 (9) 1 (5) 2 (6) 2 (6) 0 (8) 2 (7) Mean days of social conflicts 1 (5) 1 (4) 2 (6) 1 (3) 1 (5) 1 (5) 2 (6) 1 (5) % Currently living with person with alcohol problem % Currently living with person using or abusing drugs Social functioning: legal Legal composite score 0,18 (0,21) 0,18 (0,21) 0,19 (0,21) 0,21 (0,22) 0,17 (0,22) 0,17 (0,22) 0,20 (0,22) 0,18 (0,20) Legal clinical index 52 (9) 53 (8) 50 (9) 49 (8) 53 (10) 53 (10) 50 (9) 53 (8) Percent in controlled environment Mean days illegal activity 1 (4) 1 (4) 1 (5) 0 (0) 1 (5) 1 (5) 1 (5) 1 (4) Mean days incarcerated 3 (7) 3 (7) 2 (7) 1 (4) 3 (8) 3 (8) 2 (6) 3 (8) 19
Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod
ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av
Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN
1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se
Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN
1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se
Inledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått. ASI Composite score
Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått ASI Composite score Poängberäkning (CS) matematiskt sammanvägda mått I utvärderings- och forskningssammanhang är behovet av mätnoggrannhet (reliabilitet)
Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod
ASI Grund ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden:
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen
Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008
Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden
ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna
Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?
Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret
Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod
Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-15. Grundintervjuerna är gjorda mellan 2007-05- 06 och 2015-12-16 och
ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program
ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation
ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
Inskrivning text, IKM-DOK
Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.
ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.
Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV
ID: ASI-INTERVJU INSTRUKTIONER TILL INTERVJUAREN 1. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs använd: X - frågan obesvarad/vill ej svara N - frågan inte tillämpbar 2. Frågenummer som är understrukna ställs
Hållbar stad öppen för världen
Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,
Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet
Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999
KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Magisteruppsats i Statistik ASI-INTERVJUN. en explorativ studie av samband och grupperingar. Sandra Röjdén Thyberg & Mélica Gabrielsson
Magisteruppsats i Statistik ASI-INTERVJUN en explorativ studie av samband och grupperingar Sandra Röjdén Thyberg & Mélica Gabrielsson Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess
Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?
Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,
och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING
Vård och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2003-03-05 DNR 510-204/03 Handläggare: Mikael Josephson Tfn: 08-508 09 035 Norrmalms stadsdelsnämnd
Personer intagna på SiS LVM-hem 2012
Institutionsvård i fokus n nr 5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien
Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder
2015-04-27 Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder I detta nummer visas en automatiserad rapport över hur klienterna förbättras från ASI-G till ASI-U för olika åtgärder i Ubåt.
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Frågeområde alkohol och droger
Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Överdoser, självmordsförsök och kliniska karakteristika hos tunga missbrukare i svensk kriminalvård
Överdoser, självmordsförsök och kliniska karakteristika hos tunga missbrukare i svensk kriminalvård Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Beroendemottagningarna i Gävleborgs län
Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk
TEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna
Sammanställning av ASI-intervjuer i Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Utvärderingsrapport mars 2009 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...6 1.1 Läsarens
ASI-X INTERVJUFORMULÄR
ASI-X INTERVJUFORMULÄR INSTRUKTIONER. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan obesvarad N=Frågan inte tillämpbar. Frågenummer som är i kursiv fetstil är kritiska frågor.. Utrymme finns
Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor
Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk Oktober 2010 Kerstin
BoendeDOK. Inflyttning
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Inflyttning IKMDOK-Boende Inskrivning 2012 Generella svarskoder: N = Ej relevant, X = Klienten vill ej svara, V = Vet ej, Z = Frågan har ej ställts Social
Narkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
ASI som kunskapskälla
UFFE Meddelande nr 1/2007 ASI som kunskapskälla En beskrivning av vuxna personer med missbruksproblematik som kommer till Umeå socialtjänst och har genomgått ASIintervju. Jan Brännström INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2018 års medlemsenkät
2018 års medlemsenkät Vart tredje år försöker vi samla in information om våra medlemmar och nu är det dags igen! Somliga kanske frågar sig varför vi behöver den här informationen och vad den används till.
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och
Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel
NARKOTIKA I EUROPA FAKTA OCH SIFFROR Årsrapport 2006 över situationen på narkotikaområdet i Europa och Statistikbulletinen för 2006 Får ej offentliggöras före: kl. 11.00 MET den 23 november 2006 Europeiska
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige
Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige Västerås 23 september 2014 Nina Dahlman www.can.se CAN rapport 137 Håkan Leifman & Clara Henriksson Ungdomar som använder nätdroger vilka är de? Empiriska
Råbe & Kobberstad Manualen är ännu ej publicerad på Socialstyrelsens hemsida och är inte grafiskt justerad
Manual för ASI Spel och ASI Spel Uppföljning Den svenska versionen ASI Spel (2017) har utvecklats av Anders Håkansson 1, leg läkare, professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Nationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002
1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)
Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende
Psykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
BEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se
Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
CAN Ra ppor t 117 CAN Rapport 117
CAN Rapport 117 Drogutvecklingen i Sverige 2009 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom
Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social
Det händer väl aldrig oss. www.ens2000.se
Det händer väl aldrig oss Möjliggöraren Alkohol De hemliga barnen Hur ser en narkoman ut? Idag är inte frågan om våra barn kommer att möta droger, utan när. Är det förbjudet att knarka i Sverige? Cannabis
Personer intagna på SiS LVM-hem 2016
INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 4 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Narkotikastrafflagen (1968:64)
Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa
Stockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys
Kunskapskällar n. Ove Lundgren
Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 ove.lundgren@socialresurs.goteborg.se Göteborgs stads kunskaps- och informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor http://socialutveckling.goteborg.se/kk
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget
Utredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Narkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet
Bruket av ANT under senaste året (%)
Bruket av ANT under senaste året (%) 1 9 88,5 8 7 6 5 4 46,6 37,8 3 2 1 8,5 11 3,1 7,4 Ungas användning av narkotika Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av cannabis) Fokus på unga men inte
Internationell jämförelse
Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)
Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende
2017-08-14 Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende Förslag till skala för att mäta boendeproblem i ASI, BoNY Bengt-Åke Armelius och Kerstin Armelius IKP AB Förslag till skala för att mäta boendeproblem
Stöd för initial vårdplanering
Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Drogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård
Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård SoRAD Forskningsrapport nr 62 2011 SoRAD Centrum för
Akuta narkotikarelaterade dödsfall
Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994
Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars
Ungdomars berusningsdrickande
Ungdomars berusningsdrickande Vem, var och med vilka? Birgitta Ander Sammanläggningsavhandling i socialt arbete Ander, B., Abrahamsson, A., & Gerdner, A. (2015). Changing arenas of underage adolescent
Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Nätdroger bland unga
Nätdroger bland unga 2012-2015 - Mönster - Utveckling 2012-15 - Vilka använder andra droger och riskfaktorer Frågor om narkotika i CAN:s skolenkäter Följt av frågor vilka preparat som används, från vem/vilka
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter
AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer
Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer Change in treatment approach since advent of HIV/AIDS Retention in treatment and harm reduction Many clients growing old while in treatment Change in mortality