Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet"

Transkript

1 Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet.

2 Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh (2009). Foto: Fridh det är jätte viktigt när man ligger på 5 timmars behandling att man kan få lite förströelse. Wijk et al 2013 in press A sense of home in residential care Falk, et al Foto; Cicci Nordqvist

3 Forskning om psykosocial miljö visar att... I miljöer där personal har en hög mental arbetsbelastning förskrivs signifikant mer antipsykotika (Lövheim et al Int Psychoger 2006;18:713-26) I miljöer där personalen skattar högre stress och sämre vårdklimat finns signifikant mer skrikande, vandrande, rastlöshet och flyktbeteende hos patienter (Edvardsson et al Int Psychoger 2008;28:1-13)

4 Forskning inom rättspsykiatrisk vård visar att... Sjuksköterskor värdesätter vårdrelationen i motsats till dokumentationen som präglas av övervakning och förvaring. Martin & Street 2003 Sjuksköterskor efterfrågar teoretiska modeller och behandlingstekniker för att kunna möta framtidens krav inom vården. Rask & Aberg, 2002 Utbildning i psykosociala åtgärder ger signifikant effekt avseende attityder och utbrändhet Ewers & medförfattare, 2002

5 Få studier beskriver rättspsykiatrisk vård ur ett patientperspektiv... Patienter uttrycker missnöje och beskriver sig som uttråkade med hur tiden används Farnworth, Nikitin & Fossey, 2004 Patienter skattar att ca 40% av tiden ägnas åt sömn/vila, 40% till ostrukturerade aktiviteter, 15% till dagliga rutiner & 5% till strukturerade aktiviteter & behandling Sturidsson och medförfattare, 2007 Patienter upplever vården som icke-vårdande, otrygg, opålitlig, oviss och som straff och förvaring Hörberg, 2008

6 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Explorativ design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide Klinik med hög säkerhetsnivå Tio patienter, år, åtta män, två kvinnor. Vårdtid 3-16 år, medelvårdtid 8 år. Nordin, 2009

7 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av trygghet respektive otrygghet Känna tillit och acceptans Uppleva närhet Få hjälp att bearbeta problem Sakna möjlighet till bearbetning Inte veta vad som gäller Uppleva avstånd till personalen Känna sig utsatt Nordin, 2009

8 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av aktivitet, inaktivitet och beroendeställning till personalen Kunna ägna sig åt egna intressen Kunna ägna sig åt aktiviteter utanför avdelningen Kunna ägna sig åt aktiviteter inom avdelningen Ägna sig åt obligatoriska rutiner Inte ha något att göra Inte ha krav att behöva göra något Uppleva väntan Nordin, 2009

9 Personcentrerad vård Begreppet personcentrerad vård flyttar fokus från sjukdom till patientens upplevelse och erfarenhet av sjukdomen (Hobbs 2009; Leplege et al. 2007). Att aktivt lyssna på patienten och försöka förstå hur ohälsa, exempelvis symptom som smärta eller ångest påverkar henne (Ekman et al. 2011).

10 Forskning om personcentrerad vård visar att... Patienter som aktivt involveras i vård och behandling och får stöd i att utveckla egenvårdsstrategier i sammanhållna vårdprocesser rapporterar bättre resultat och högre tillfredställelse med vården (Von Korff et al. 1997; Holman & Lorig, 2000; Wagner, 2001; Holman, 2004; Tsai et al World Health Organization, 2006). En person-centrerad sammanhållen vårdprocess ökar signifikant patienternas fysiska funktion, minskar vårdtiderna samt förekomst av smärta jämfört med traditionella vårdmodeller. Olsson m.fl. (2007) Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 58, Olsson m.fl. (2009) A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing 65,

11 En personcentrerad miljö. En miljö där det är lätt att vara, som stödjer tolkning och funktion En miljö som är bekant där det är lätt att orientera sig och hitta En miljö som är attraktiv där det är lätt att trivas Wijk, 2014 Foto. Joan Prytz

12 En personcentrerad miljö. Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas Ett klimat som befrämjar sociala relationer Tillgänglig, personlig och professionell vård Gästfrihet att få det lilla extra Att få känna sig välkommen och delaktig Edvardsson och medf 2005

13 En personcentrerad organisation. Edvardsson 2011

14 En god vårdmiljö beaktar alla delar Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande

15 Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad

16 Initiativ från vården att vetenskapligt studera ett skeende

17 Rättspsykiatrisk vård Rehabilitera patienter för att de skall kunna fungera i samhället igen Vården skall bedrivas integrerat med det omgivande samhället Fokus på normalitet Stöd av en rekreativ och läkande vårdmiljö

18 Rättspsykiatrisk vård Personcentrerat förhållningssätt Bred och djup kompetens Tvärprofessionellt teamarbete Att realisera arbetssättet med hjälp av nya lokaler

19

20

21

22

23

24

25 Målsättning med forskningen Att bidra med kunskap om miljöns inverkan på - Patientens rehabilitering återhämtning och välbefinnande - Vårdens kvalitet - Närståendes uppfattning om vårdmiljön - Vårdarnas möjlighet att ge en personcentrerad vård

26 Projektdesign Retrospektiva, prospektiva och longitudinella studier av om en förändrad fysisk och psykosocial miljö inverkar på given och upplevd vård samt effekter av förändring på vårdens kvalitet

27 Projektdesign Tvärvetenskaplig forskargrupp Omvårdnad Medicin Arkitektur Verksamhetsföreträdare Vänersborg Falköping Göteborg

28 Projektdesign Forskningspersoner Patienter Närstående Personal

29 Demografi Vänersborg Falköping Göteborg Man/kvinna 57/43% 100% 92/8% Svensk/Annan 76/24% 89/11% 46/54% Ens/sambo Inget boende Grund/Yrkes Högskola Yrkes/Stud Annat 71/24% 89/11% 69/11/8% 52/29/14% 56/44/0% 46/38/15% 24/24/48% 11/0/89% 15/15/69%

30 Demografi Erf av psyk vård ja/nej Vänersborg Falköping Göteborg 24/76% 44/56% 15/85% Vårdtid < 1 år 1-4 år > 5 år 52% 38% 10% 0% 33% 67% 31% 46% 23% Vetskap om diagnos n/j Vetskap om beh läkare j/n Ålder < >50 29/71% 11/89% 31/69% 95/5% 100% 85/15% 52% 33% 15% 11% 89% 0% 8% 77% 15%

31

32

33 Projektdesign Baseline 6-8 månader innan inflyttning Uppföljning månader efter flytt Uppföljning 2 & 3 en gång per år därefter VT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 HT 14 VT15 HT 15 Falk. baseline Pat 53% Per 74% Väners baseline Pat 55% Per 76% Väners uppf. 1 Pat 86% Per 86% Falk uppf. 1 Pat 64% Per 80% Göteb baseline Pat 78% Per 94% Väners uppf. 2 Falk uppf 2 Göteb uppf 1 Pat 56% Per 76% Väner uppg 3 Falk uppf 3 Göteb uppf 2 Göteb uppf 3

34 Mix-method design Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Personcentrerad vård P-CAT (vårdare) Vårdkvalitet (patient) Registerdata Vårdtid RättspsyK

35 Sjuksköterskors erfarenhet av vårdatmosfär & möjlighet att bedriva personcentrerad vård Säkerhet (patientsäkerhet & PCV) Medianvärde av max 30 Gemenskap (tillgängliga för patienterna) Medianvärde på av max 24 poäng Vårdrelation kontra arbetsuppgifter Medianvärde 3-4 av max 5 poäng Lööv & Svensson, 2012

36 Kvalitativt Korta individuella intervjuer Observationer Vad tyckte du om den här uppgiften då när du fick den, att du skulle fotografera ditt rum och sedan berätta vad Du tänkte och tyckte om olika saker? Jag tycker det var bra att faktiskt fråga oss patienter för det är väldigt svårt för de som jobbar här att uttrycka sig om, visst de jobbar här men vi är i den här miljön hela dygnet. Vi bor här

37 Vad tycker du om Din utsikt? Den är underbar, Den har gett mig aptiten tillbaka. På kvällarna är det väldigt mysigt när man tittar ut, man ser alla gatlyktor och alla gångvägar och på vintern så är det ännu finare för då ser man hur vägarna slingrar sig och snön på träden.

38 Det var mycket bättre att ha egen toalett på rummet. Då kan man tvätta sig själv lite mer än bara ansiktet, hålla i ordning på hygienen. Tycker du det är viktigt att ha lite personliga saker på rummet? Mycket viktigt. Datorerna och musiken har hållit mig väldigt sysselsatt och tiden har gått väldigt fort i och med det. Innan jag kom hit så kunde jag, klarade jag inte av att höra på musik men i och med att aptiten kom tillbaka och lusten och glädjen så började jag kunna spela musik igen.

39 Jag vill ju inte flytta in här och jag vill inte ha den känslan heller och ju mer jag tar in på rummet, ju mer får jag ju ta ut ur rummet när jag nu flyttar in i en egen lägenhet. Garderoben är som en skiljevägg för när dörren står öppen så vill inte jag att folk ska glo rakt in på sängen eller där jag ligger utan garderoben ska skymma sikten.

40 Tack!

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Designa en personcentrerad miljö

Designa en personcentrerad miljö Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011 Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011 Malmö Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader

Läs mer

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat

Läs mer

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad

Läs mer

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg. POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.

Läs mer

Personcentrerad. vård

Personcentrerad. vård Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Personcentrerad. vård

Personcentrerad. vård Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig

Läs mer

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS INTERNMEDICINSKA KLINIKEN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA TILLSAMMANS

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning? Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska

Läs mer

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs? Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet Trygg stödjande miljö Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet Vårdmiljöforskning Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen

Läs mer

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen

Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen Kaisa Bjuresäter Sjuksköterska, filosofie doktor, universitetslektor i omvårdnad Karlstads universitet Maria Larsson Specialistsjuksköterska i onkologi,

Läs mer

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Ingalill Rahm Hallberg Vårdalinstitutet 2007-05-28 Hur kom jag in på spåret handledning Psykiatrisk bakgrund 68-

Läs mer

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark PTS KONCEPTPROGRAM Forum för vårdbyggnad konferens 19 november 2015 Elin Rittmark Lokaler för öppenvård Kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar CVA centrum för vårdens arkitektur

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra

Läs mer

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad

Läs mer

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Integrerad beteendehälsa i primärvården Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011 Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad

Läs mer

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Till dig har en närstående på NIVA

Till dig har en närstående på NIVA Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill

Läs mer

Omvårdnadens grunder och höjder

Omvårdnadens grunder och höjder Omvårdnadens grunder och höjder Vad innebär progression inom omvårdnad från grundläggande till avancerad nivå? Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg. Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Metoder i omvårdnadsarbete

Metoder i omvårdnadsarbete Metoder i omvårdnadsarbete - en portfölj för färdighetsträning inom verksamhetsförlagd utbildning Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Namn:.. Sjuksköterskeutbildningen

Läs mer