Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet
|
|
- Maja Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet.
2 Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh (2009). Foto: Fridh det är jätte viktigt när man ligger på 5 timmars behandling att man kan få lite förströelse. Wijk et al 2013 in press A sense of home in residential care Falk, et al Foto; Cicci Nordqvist
3 Forskning om psykosocial miljö visar att... I miljöer där personal har en hög mental arbetsbelastning förskrivs signifikant mer antipsykotika (Lövheim et al Int Psychoger 2006;18:713-26) I miljöer där personalen skattar högre stress och sämre vårdklimat finns signifikant mer skrikande, vandrande, rastlöshet och flyktbeteende hos patienter (Edvardsson et al Int Psychoger 2008;28:1-13)
4 Forskning inom rättspsykiatrisk vård visar att... Sjuksköterskor värdesätter vårdrelationen i motsats till dokumentationen som präglas av övervakning och förvaring. Martin & Street 2003 Sjuksköterskor efterfrågar teoretiska modeller och behandlingstekniker för att kunna möta framtidens krav inom vården. Rask & Aberg, 2002 Utbildning i psykosociala åtgärder ger signifikant effekt avseende attityder och utbrändhet Ewers & medförfattare, 2002
5 Få studier beskriver rättspsykiatrisk vård ur ett patientperspektiv... Patienter uttrycker missnöje och beskriver sig som uttråkade med hur tiden används Farnworth, Nikitin & Fossey, 2004 Patienter skattar att ca 40% av tiden ägnas åt sömn/vila, 40% till ostrukturerade aktiviteter, 15% till dagliga rutiner & 5% till strukturerade aktiviteter & behandling Sturidsson och medförfattare, 2007 Patienter upplever vården som icke-vårdande, otrygg, opålitlig, oviss och som straff och förvaring Hörberg, 2008
6 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Explorativ design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide Klinik med hög säkerhetsnivå Tio patienter, år, åtta män, två kvinnor. Vårdtid 3-16 år, medelvårdtid 8 år. Nordin, 2009
7 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av trygghet respektive otrygghet Känna tillit och acceptans Uppleva närhet Få hjälp att bearbeta problem Sakna möjlighet till bearbetning Inte veta vad som gäller Uppleva avstånd till personalen Känna sig utsatt Nordin, 2009
8 Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av aktivitet, inaktivitet och beroendeställning till personalen Kunna ägna sig åt egna intressen Kunna ägna sig åt aktiviteter utanför avdelningen Kunna ägna sig åt aktiviteter inom avdelningen Ägna sig åt obligatoriska rutiner Inte ha något att göra Inte ha krav att behöva göra något Uppleva väntan Nordin, 2009
9 Personcentrerad vård Begreppet personcentrerad vård flyttar fokus från sjukdom till patientens upplevelse och erfarenhet av sjukdomen (Hobbs 2009; Leplege et al. 2007). Att aktivt lyssna på patienten och försöka förstå hur ohälsa, exempelvis symptom som smärta eller ångest påverkar henne (Ekman et al. 2011).
10 Forskning om personcentrerad vård visar att... Patienter som aktivt involveras i vård och behandling och får stöd i att utveckla egenvårdsstrategier i sammanhållna vårdprocesser rapporterar bättre resultat och högre tillfredställelse med vården (Von Korff et al. 1997; Holman & Lorig, 2000; Wagner, 2001; Holman, 2004; Tsai et al World Health Organization, 2006). En person-centrerad sammanhållen vårdprocess ökar signifikant patienternas fysiska funktion, minskar vårdtiderna samt förekomst av smärta jämfört med traditionella vårdmodeller. Olsson m.fl. (2007) Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 58, Olsson m.fl. (2009) A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing 65,
11 En personcentrerad miljö. En miljö där det är lätt att vara, som stödjer tolkning och funktion En miljö som är bekant där det är lätt att orientera sig och hitta En miljö som är attraktiv där det är lätt att trivas Wijk, 2014 Foto. Joan Prytz
12 En personcentrerad miljö. Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas Ett klimat som befrämjar sociala relationer Tillgänglig, personlig och professionell vård Gästfrihet att få det lilla extra Att få känna sig välkommen och delaktig Edvardsson och medf 2005
13 En personcentrerad organisation. Edvardsson 2011
14 En god vårdmiljö beaktar alla delar Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande
15 Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad
16 Initiativ från vården att vetenskapligt studera ett skeende
17 Rättspsykiatrisk vård Rehabilitera patienter för att de skall kunna fungera i samhället igen Vården skall bedrivas integrerat med det omgivande samhället Fokus på normalitet Stöd av en rekreativ och läkande vårdmiljö
18 Rättspsykiatrisk vård Personcentrerat förhållningssätt Bred och djup kompetens Tvärprofessionellt teamarbete Att realisera arbetssättet med hjälp av nya lokaler
19
20
21
22
23
24
25 Målsättning med forskningen Att bidra med kunskap om miljöns inverkan på - Patientens rehabilitering återhämtning och välbefinnande - Vårdens kvalitet - Närståendes uppfattning om vårdmiljön - Vårdarnas möjlighet att ge en personcentrerad vård
26 Projektdesign Retrospektiva, prospektiva och longitudinella studier av om en förändrad fysisk och psykosocial miljö inverkar på given och upplevd vård samt effekter av förändring på vårdens kvalitet
27 Projektdesign Tvärvetenskaplig forskargrupp Omvårdnad Medicin Arkitektur Verksamhetsföreträdare Vänersborg Falköping Göteborg
28 Projektdesign Forskningspersoner Patienter Närstående Personal
29 Demografi Vänersborg Falköping Göteborg Man/kvinna 57/43% 100% 92/8% Svensk/Annan 76/24% 89/11% 46/54% Ens/sambo Inget boende Grund/Yrkes Högskola Yrkes/Stud Annat 71/24% 89/11% 69/11/8% 52/29/14% 56/44/0% 46/38/15% 24/24/48% 11/0/89% 15/15/69%
30 Demografi Erf av psyk vård ja/nej Vänersborg Falköping Göteborg 24/76% 44/56% 15/85% Vårdtid < 1 år 1-4 år > 5 år 52% 38% 10% 0% 33% 67% 31% 46% 23% Vetskap om diagnos n/j Vetskap om beh läkare j/n Ålder < >50 29/71% 11/89% 31/69% 95/5% 100% 85/15% 52% 33% 15% 11% 89% 0% 8% 77% 15%
31
32
33 Projektdesign Baseline 6-8 månader innan inflyttning Uppföljning månader efter flytt Uppföljning 2 & 3 en gång per år därefter VT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 HT 14 VT15 HT 15 Falk. baseline Pat 53% Per 74% Väners baseline Pat 55% Per 76% Väners uppf. 1 Pat 86% Per 86% Falk uppf. 1 Pat 64% Per 80% Göteb baseline Pat 78% Per 94% Väners uppf. 2 Falk uppf 2 Göteb uppf 1 Pat 56% Per 76% Väner uppg 3 Falk uppf 3 Göteb uppf 2 Göteb uppf 3
34 Mix-method design Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Personcentrerad vård P-CAT (vårdare) Vårdkvalitet (patient) Registerdata Vårdtid RättspsyK
35 Sjuksköterskors erfarenhet av vårdatmosfär & möjlighet att bedriva personcentrerad vård Säkerhet (patientsäkerhet & PCV) Medianvärde av max 30 Gemenskap (tillgängliga för patienterna) Medianvärde på av max 24 poäng Vårdrelation kontra arbetsuppgifter Medianvärde 3-4 av max 5 poäng Lööv & Svensson, 2012
36 Kvalitativt Korta individuella intervjuer Observationer Vad tyckte du om den här uppgiften då när du fick den, att du skulle fotografera ditt rum och sedan berätta vad Du tänkte och tyckte om olika saker? Jag tycker det var bra att faktiskt fråga oss patienter för det är väldigt svårt för de som jobbar här att uttrycka sig om, visst de jobbar här men vi är i den här miljön hela dygnet. Vi bor här
37 Vad tycker du om Din utsikt? Den är underbar, Den har gett mig aptiten tillbaka. På kvällarna är det väldigt mysigt när man tittar ut, man ser alla gatlyktor och alla gångvägar och på vintern så är det ännu finare för då ser man hur vägarna slingrar sig och snön på träden.
38 Det var mycket bättre att ha egen toalett på rummet. Då kan man tvätta sig själv lite mer än bara ansiktet, hålla i ordning på hygienen. Tycker du det är viktigt att ha lite personliga saker på rummet? Mycket viktigt. Datorerna och musiken har hållit mig väldigt sysselsatt och tiden har gått väldigt fort i och med det. Innan jag kom hit så kunde jag, klarade jag inte av att höra på musik men i och med att aptiten kom tillbaka och lusten och glädjen så började jag kunna spela musik igen.
39 Jag vill ju inte flytta in här och jag vill inte ha den känslan heller och ju mer jag tar in på rummet, ju mer får jag ju ta ut ur rummet när jag nu flyttar in i en egen lägenhet. Garderoben är som en skiljevägg för när dörren står öppen så vill inte jag att folk ska glo rakt in på sängen eller där jag ligger utan garderoben ska skymma sikten.
40 Tack!
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merDesigna en personcentrerad miljö
Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merDen specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet
Läs merHelle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011
Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011 Malmö Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merGPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Läs merPOP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merTrygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr
Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merVårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig
Läs merHur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND
LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS INTERNMEDICINSKA KLINIKEN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA TILLSAMMANS
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merPersoncentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand
Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merHur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?
Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska
Läs merAtt locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?
Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merDen fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merPatienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merPersoncentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merTrygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet
Trygg stödjande miljö Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet Vårdmiljöforskning Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND
LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merPersoncentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merEN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ
EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merIntegrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Läs merKontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen
Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen Kaisa Bjuresäter Sjuksköterska, filosofie doktor, universitetslektor i omvårdnad Karlstads universitet Maria Larsson Specialistsjuksköterska i onkologi,
Läs merKvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie
Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Ingalill Rahm Hallberg Vårdalinstitutet 2007-05-28 Hur kom jag in på spåret handledning Psykiatrisk bakgrund 68-
Läs merPTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark
PTS KONCEPTPROGRAM Forum för vårdbyggnad konferens 19 november 2015 Elin Rittmark Lokaler för öppenvård Kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar CVA centrum för vårdens arkitektur
Läs merChristèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merKan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merIntegrerad beteendehälsa i primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merOmvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011
Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merehälsa kräver kunskap och engagemang
ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk
Läs merUtbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merSamtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Läs merProgramme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits
Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad
Läs merSBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska
Läs merPatientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merTill dig har en närstående på NIVA
Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill
Läs merOmvårdnadens grunder och höjder
Omvårdnadens grunder och höjder Vad innebär progression inom omvårdnad från grundläggande till avancerad nivå? Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merPiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.
Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPersoncentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merAktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet
Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny
Läs merBergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Läs merMetoder i omvårdnadsarbete
Metoder i omvårdnadsarbete - en portfölj för färdighetsträning inom verksamhetsförlagd utbildning Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Namn:.. Sjuksköterskeutbildningen
Läs mer