Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet
|
|
- Bernt Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trygg stödjande miljö Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet
2 Vårdmiljöforskning Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande
3 Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas Florence Nightingale, 1861
4 Allvarliga brister i äldrevård Glömda måltider, bristande tandvård och obefintlig planering. Socialstyrelsen kritiserar kommunen efter att ha granskat vården av en äldre dam. Man får den äldrevård man betalar för Äldrevården missköts. Dags redovisa utgifterna Öronmärk resurserna till äldreomsorgen Äldrevården behöver riktig valfrihet
5 Vårdmiljö är ett komplext system Fysisk och psykosocial dimension - främja hälsa och välbefinnande - orsaka vårdrelaterade skador
6 Vårdmiljöforskning fokuserar patientens, familjens och personalens erfarenheter av stödjande fysiska miljöer inom vård och omsorg miljöns inverkan på hälsa och återhämtning hur vårdrelaterade skador, fysiska, och psykosociala, kan undvikas
7 Relationen mellan person, omgivning, hälsa och omvårdnad
8 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Vårdmiljöer ska vara universellt utformade United Nations 2006
9 Personcentrerat förhållningssätt Ett grundantagande inom ett personcentrerat förhållningssätt är att vi alla är personer som kan råka ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom, och att man inte blir sin sjukdom eller sitt symptom
10 Vad är en människa? Levande biologiskt material? En patient (Vad någon är) Ett subjekt någon som har känslor och erfarenheter och interagerar med andra människor? En person (Vem någon är) Kristensson Uggla Bengt (2011). Homo Capax. Kristensson Uggla, Bengt (2014). Personfilosofi filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård.
11 What s the matter with You? What matters to You?
12 En person, En kapabel medmänniska Orädd Uthållig Tålmodig Positiv Läskunnig Viljestark Stolt Trygg Påhittig Har socialt nätverk Vetgirig Fantasifull Lugn Trygg Insikt Balanserad Livslust Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Kristenssen Ugla, Bengt. (2011). Homo Capax
13 Kapabilitet Förutsättningar i samhället Omgivande miljön Personliga egenskaper Hjälpmedel/stöd för en person att fungera optimalt praktiska möjligheter
14 Praktiskt tillvägagångssätt för att lyfta fram personens resurser, förmågor och egen målsättning Berättelse Dokumentation Partnerskap
15 Fokus på vad personer har möjlighet att göra och vara på livskvalitet och att undanröja hinder för att skapa större frihet att leva ett liv de värdesätter
16 Vad kan vården bidra med?? Att identifiera hinder, svårigheter och stigmatisering som personer med någon grad av ohälsa möter i vardagen. Att visa på delar av sammanhanget som bidrar till ohälsa för en viss person
17 Ta del av berättelser (från vad till vem) Lyssna, var uppmärksam för resurser/förmågor Hur uttrycks livskraft, vilja? Vilka mål och önskningar kan identifieras i berättelsen?
18 . Delaktighet i miljöns utformning
19 Evidensbaserad design Vårdmiljön stödjer vårdens utförande genom att planeras utifrån bästa tillgängliga forskning, kunskap och erfarenhet Utfallsmått definieras i planeringsfas för att ge förutsättningar till utvärdering
20 Forskning har visat att Vårdatmosfären kan bidra till att underlätta upplevelsen av att vara på institution Välkomnande Tillgänglighet Gästfrihet Tillåtande Edvardsson D (2008) Therapeutic environments for older adults constituents and meanings. Journal of Gerontological Nursing 34,
21 Forskning har visat att Miljöns utformning kan minska utåtagerande beteende Enkelrum, färgsättning, material, konst och natur integreras kan det bidra till minskning av patienternas stress. Tvångsåtgärder har minskat mellan 21 % - 44 %. Ulrich, R et al (2012) Toward a design theory for reducing aggression in psychiatric facilities. Proceedings ARCH 12, Gothenburg
22 Forskning har visat att Miljöns utformning kan påverka de äldres säkerhet Minskning av fallolyckor Närhet Överblickbarhet Närstående Ulrich, R (2012). Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Chalmers tekniska högskola, Göteborg
23 Forskning har visat att Attraktiva och tilltalande miljöer kan påverka upplevelse av möten i vården och omsorgen positivt Chang, J. T et al(2006). Patients global ratings of their health care are not associated with the technical quality of their care. Annals of Internal Medicine 144(9),
24 Forskning har visat att. Miljöns utformning och inredning kan bidra till jämlika möten Becker, F. W. and Douglass, S. J. (2008). The ecology of the patient visit: Physical attractiveness, waiting times, and perceived quality of care. Journal of Ambulatory Care Management 31(2),
25 Forskning har visat att Utblickar mot naturen kan påverka återhämtning och hälsa Ulrich R. View from a window may influence recovery from surgery. Science 1984;224:420-1
26 Tredje uppgiften Nationella riktlinjer SIS standardarbete Kunskapsstöd, checklistor
27
28 Hjälpmedelsinstitutet och Handisam Myndigheten för Delaktighet Att ta fram en webbaserad vägledning för hur användning av miljöanpassningar..påverkar, underlättar och stödjer aktivitets- och delaktighetsförmåga. Utgångspunkten är Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, Socialstyrelsen och personcentrerad vård.
29 Nationella riktlinjer En hemlik, anpassad och berikad fysisk miljö kan bidra till underlättad orientering, ökad interaktion, minskad oro och agitation samt ökat välbefinnande. Trygg Tillgänglig Meningsfull
30 Yvonne Kingbrandt
31 Alzheimer: Svårt att bedöma avstånd Och, jag går emot möbler, fastnar med armen i dörrhandtag (ni undrar säker hur det är möjligt, inte vet jag men det händer ganska ofta), Slänger upp armen för hårt i bordet (också en knepig sak men så sann så) går in i dörrkarmar och mycket, mycket mer. Förstår ni nu att jag är som "pricken" över hela kroppen. Inte vackert och väldigt ont, men jag har nu fått en förklaring när jag läste Agneta Ingbergs sista bok. Hon skriver att hjärnan inte längre har koll på hur nära saker och ting är, det ingår i Alzheimer. Kanske därför man snubblar ibland också, jag har haft sönder byxor på asfalten precis som när man var liten
32 Checklista, faktablad och evidens Färgsättning Belysning Ljudmiljö Materialval/utsmyckning Säkerhet Hjälpmedel samt inspiration kring rumstyper och utemiljö.
33
34 Miljön ska stödja orienteringen till och från toaletten Toalett/ Badrum Kontrollpunkt Uppfyllt Om nej beskriv eventuell förbättringsåtgärd Prio 1-4 Alla toalettdörrar har en särskiljande färg Ja Nej Måla om toalettdörrarna. Tala med bostadsbolaget. 2 Det finns en konkret bild av en toalettstol på dörren, en symbol och/eller ett ord som WC eller toalett. Ja Nej Tala med Amiras anhöriga om vilken symbol som skulle passa på hennes toadörr. Ta bort WC symbolen på Eriks dörr. Den förvirrar honom bara. Ersätta med annan symbol/bild? 1 1
35
36
37
38
39
40
41 Tydlig skyltning
42
43 ANNA ANDERSSON Namnskylt
44
45 Tack för uppmärksamhet!
Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr
Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Kan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig
VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet
Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Ett av regeringens Strategiska Forskningsområden
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm
Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt 20-21 oktober Scandic Klara, Stockholm Syfte/mål Lära känna varandra på tvärs och ha kul Experimentera med metoder och förhållningssätt som kan stärka förmågan att
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011
Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011 Malmö Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Varför frågor om vårdens miljö?
Varför frågor om vårdens miljö? Att vårdmiljön kan ha stor betydelse för hälsa och välbefinnande är väl dokumenterat. Forskning har visat att en god och stödjande vårdmiljö kan bidra till kortare vårdtider,
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Personcentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Östersund 16 maj 2018 GPCC (Gothenburg Centre for Person-Centred Care) Regeringsmedel (90 mkr) för 5 år (2010-2014) Invigdes januari 2010 Fortsatt centrumbildning (2015-2021)
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Nationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser
Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser Leif Sandsjö Tekn Dr, Forskare Människan i vården Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås & MedTech West, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips
BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT
BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet
Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten
Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA För chefer och ledare Gemensamt reflekterande samtal! Utgångspunkter våra, era, verksamheternas? Vad är viktigt för dig att få svar på idag? Agenda o
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know
Ett redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella
Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet
Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par
Akvarellen. Att öppna ett modernt demensboende och skapa. förändringsprocess. tillit och delaktighet i en större
Akvarellen Att öppna ett modernt demensboende och skapa tillit och delaktighet i en större förändringsprocess Lise Ohlin Verksamhetschef Kumla kommun Receptet på en bra chef Att tycka om det vi gör och
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman
Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - Ett stödmaterial 1 Inledning Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring Utveckla och implementera Personcentrerat Arbetssätt,
Personcentrerad vård en etik i praktiken
Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur? Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor
Vad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården
Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Personcentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
ehälsa kräver kunskap och engagemang
ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk
Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Framtid med välfärdsteknologi
Framtid med välfärdsteknologi Framtid med välfärdsteknologi Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap
Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer
vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de
Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Omvårdnadens grunder och höjder
Omvårdnadens grunder och höjder Vad innebär progression inom omvårdnad från grundläggande till avancerad nivå? Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap
Personcentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018
Personcentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018 Vilka förväntningar har du på dagen? Prioriterade regiongemensamma aktiviteter 2016 Införa personcentrerat arbetssätt (patientdriven vård)
Designa en personcentrerad miljö
Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan
Salutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Belgium Bosnia and Herzegovina Macedonia Germany Greece Ireland Israel Italy
Summering och intryck från Healthcare Design konferensen i Houston, TX november 2016
Summering och intryck från Healthcare Design konferensen i Houston, TX 12-15 november 2016 Konferens om hälso-och sjukvårds design (produkter och byggnader) Healthcare Design (HCD) är en återkommande konferens
Canadian Occupational Performance Measure COPM
Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av
Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Hälsoeffekter av utomhusvistelse
Hälsoeffekter av utomhusvistelse En introduktion till HERO-projektet Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr. patrick.bergman@lnu.se +46 480 44 63 32 Upplägg Vad vi vet Vad vi inte vet HERO Vilka är vi?
Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia