Summering och intryck från Healthcare Design konferensen i Houston, TX november 2016

Transkript

1 Summering och intryck från Healthcare Design konferensen i Houston, TX november 2016 Konferens om hälso-och sjukvårds design (produkter och byggnader) Healthcare Design (HCD) är en återkommande konferens och designutställning i Houston, Texas. Konferensen engagerar många deltagare och utställare varje år. I år besöktes konferensen av över 4000 personer (arkitekter, läkare, sjuksköterskor, hälso-och sjukvårdsledare och forskare). Det var många presentationer av både spektakulära och vackra vårdbyggnader under dessa dagar men även en stor utställning av ny inredning och teknik för offentliga rum. Programmet var spännande och jag valde att besöka de symposier som innehöll presentationer om Evidens-baserad design. Det fanns stora möjligheter att träffa personer och nätverka eftersom programmet innehöll många och långa pauser mellan presentationerna. Jag passade på att diskutera och lära känna personer från Center for Health Design (CHD) se CHD är sponsor för konferensen och delar ut utmärkelser under konferensen dels för bästa design av vårdbyggnader under året, Nightingale priset för arbete som gjorts i Nightingales anda samt årets förändrare inom vårdarkitektur (Changemaker). CDH är ett centra som samlar 1

2 forskningsresultat, utvecklar verktyg för att mäta evidensbaserad design och utverkar en ackreditering (EDAC Evidence-based Design Accreditation) för personer, företag och organisationer som använder sig av evidensbaserad design i sitt arbete med att skapa vårdbyggnader. Det finns personer och organisationer i både Norge och Sverige som använder sig av EDAC. Ackrediteringen utverkas efter det att deltagarna har gått igenom en kurs med olika kursmoment. Mitt intryck av konferensen är att den är fokuserad på forskning och utveckling i USA. Det var inga talare från något annat land utanför USA. De föredrag jag var på refererade inte till studier från Norden eller Europa. Min uppfattning är dock att den forskning som bedrivs och presenterades i USA har ungefär samma inriktning som i Norden och Europa. Jag är imponerad av de resurser som finns i många projekt men vi i Norden och USA arbetar med samma utmaningar när det gäller vårdmiljöforskning såsom hur kan vi uttala oss om att det just är miljön som påverkar hälsan samt hur kan vi få designprocessen mer effektiv. Angreppssätt för att studera vårdmiljöns betydelse Diskussionerna under seminarierna fokuserade på hur vi ska kunna förklara att det är arkitekturen och inte annat i miljön som ändrar beteenden, påverkar nöjdhet och förbättrar hälsan. Den eviga frågan om hur ska vi kunna isolera variabler och studera orsak-verkan i en komplex verklighet var fokus på många av seminarierna. Det var många pre-post studier som presenterades där man hade använt många olika datainsamlingar d.v.s. miljöinstrument, spacesyntaxstudier, intervjuer, behaviour mapping instrument etc Många av forskarna deklarerade vikten av att använda olika metoder i samma projekt. Jaynelle Stichler hade ett väldigt intressant föredrag om att använda redan insamlad data för att studera förändringar av vårdmiljön och hur detta påverkar hälsa och processer. Det var en hel del presentationer om studier som förändrat sjuksköterskeexpeditionernas placering från centraliserat till decentraliserat och som studerat effekterna av detta på kommunikation, teamarbete, rörelser och patientnöjdhet. Slutsatsen av några av studierna var att sjuksköterskorna kommunicerade mindre med varandra och var inte mer med patienten i decentraliserade stationer jämfört med centraliserade. 2

3 En del forskare på konferensen blev kritiserade för att inte ha frågat patienterna vad de tycker om en ny miljö och take home massage var vilken betydelse har det om sjuksköterskorna inte kommunicerar med varandra om vi inte vet om patienterna tycker att det är ett problem? Utvecklande av instrument för att mäta kvalitet på vårdmiljön Det utvecklas en hel del instrument för att mäta kvalitet av vårdmiljön och även instrument som bedömer huruvida designer/arkitekter har tagit hänsyn till evidenser i skapandet av vårdmiljöer. Det nya nu är att instrumenten är digitaliserade och möjliggör koppling/inlägg av andra data än vårdmiljödata och att samkörning av data kan ske. En hel del studier där kartläggning av beteende/aktiviteter i miljön presenterades också och metoder för att kunna studera beteenden är numer digitaliserade. CHD har utvecklat flera checklistor som utgår från evidens exempelvis faktorer i miljön som stärker patientsäkerheten. Ett annat instrument som presenterades var ett instrument som mätte interaktion mellan vårdpersonal och patient. Spacesyntax metoden verkade också vara en väl använd metod. Samskapande designprocesser Det presenterades några studier om kollaborativa designprocesser där byggherrar, ledare och hälso- och sjukvårdpersonal samt arkitekter deltar i skapandet av nya vårdmiljöer. Under dessa seminarier så diskuterades vems ansvar det var att utvärdera byggnaden. Jag tycker inte att metoderna som användes i projekt där samskapande designprocesser är mer innovativa än de som har använts i exempelvis Sverige. Ett exempel gavs i utvecklingen av nya sjukhuset i Avon, Ohio, Cleveland där designteamet försökte att skapa patientrum som skulle fokusera på säkerhet, patienternas upplevelse och effektivitet. I det projektet beskrevs hur arkitekter, forskare och sjukhusägaren använde olika metoder i designprocessen såsom litteraturstudier, beteendeobservationer, och patientundersökningar och en detaljerad modell av vårdenheterna. Processen engagerade aktörer på alla nivåer. Dataanalys och testning utmynnande i lösningar som involverades i designbeslut såsom standardiserade rumsutformningar, placering av hygienrum etc Presentationens slutsats var att man måste tillåta att det tar tid och resurser för att bedriva forskning och för att kunna arbeta evidensbaserat. Presentatörerna menade vidare att det fanns ett värde i att använda kvantitativa metoder tillsammans med kvalitativa metoder för att följa upp projekt. 3

4 Utvärdering av vårdmiljöer Jag värdesätter att flera av forskarna påpekade vikten av att redan i programskedet utveckla mätbara utfall/mål med projektet. Det framhävdes som den viktigaste pusselbiten i evidensbaserad design. Det går inte att göra utvärdering av en färdig byggnad utan att preciserat utfallsmått i början av processen. Rummet som stöd för god diagnostik Det var en intressant keynote talare första dagen på konferensen Dr Gurpreet Dhaliwali How doctors think diagnostic challenges in the new era of health IT. Dhaliwali menade att teknik och rummet måste stödja vårdpersonalens diagnostiska tänkande. Han visade flera bilder på undersökningsrum där läkare kommunicerad med patienter och där man klart kunde se att rummet inte var stödjande. Patienten satt långt ifrån läkaren och det var trångt och dåligt ljus etc Dr Dhaliwali påpekade att vårdpersonalen dagligen ändrar och fixar vårdmiljön så att den skall fungera. Han menade vidare att en patient söker svar på tre frågor när hen träffar sin läkare; vad är det för fel på mig? Finns det någon behandling? Och kommer jag att bli bra? Att ställa diagnos idag är komplicerat och läkare och sjuksköterskor behöver datorer som beslutsstöd. Många uppgifter i vården kommer att utföras av datorer i framtiden. Det som inte kan bytas ut är det mänskliga mötet och vi behöver bra designade rum för goda möten. Dr Dhaliwali menade att för att teknikstöd skall fungera optimalt så måste rummet designas för att möta en större teknikanvändning. Changemaker Award till Kirk Hamilton Kirk Hamilton and Jaynelle Stichler var keynote talare den andra dagen av konferensen och fick båda utmärkelsen årets Changemakers. De hade ett samtal med en arkitekt om deras gärning inom området. De talade om skapandet av tidskriften HERD som har utgjort en viktig bricka för att legitimera vårdmiljöforskning som ett forskningsområde. I dag är tidskriften en multidisciplinär tidskrift som publicerar mer och mer rigorösa forskningsstudier. Summa summarum HCD är en intressant konferens men alltför USA fokuserad. Det pågår forskning i Norden och övriga Europa som är lika intressant och som jag anade att de flesta av presentatörerna inte 4

5 verkade vara medvetna om. Det är också skillnad på organisation och finansiering av hälsooch sjukvård mellan Skandinavien och USA så direkt överförande av metoder i framförallt designprocessen är svårt. Det växer fram fler och fler metoder för att mäta kvalitet av vårdmiljön som det är bra att vara medveten om. 5