En jämförelse av rehabilitering i hemmet och på klinik av personer med stroke

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2011 En jämförelse av rehabilitering i hemmet och på klinik av personer med stroke - en litteraturöversikt A comparison of rehabilitation at home or in clinic for persons with stroke - a literature review Författare: Alexandra Olsson Ylva Zimmermann Handledare: Aileen Bergström

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: De senaste åren förefaller rehabiliteringen av personer med stroke alltmer ha förlagts till hemmet istället för på klinik. Syfte: Syftet med denna studie var, att utifrån relevanta vetenskapliga studier jämföra hemrehabilitering med klinikansluten rehabilitering av personer med stroke utifrån personens aktivitetsförmåga vad gäller personliga och instrumentella aktiviteter i dagligt liv (ADL). Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades utifrån syftet vilket resulterade i en beskrivande översikt. Resultat: Av de i denna studie inkluderade artiklarna visade 11 av 15 artiklar på en icke signifikant skillnad mellan rehabilitering i hemmet och på klinik med avseende på aktivitetsförmåga i P- resp I-ADL. En artikel visade på en signifikant skillnad i I-ADL till fördel för hemrehabilitering men ingen signifikant skillnad i P-ADL. Tre artiklar visade på en signifikant skillnad i P- och I-ADL till fördel för hemrehabilitering. Tretton av artiklarna var randomiserade kontrollerade studier och två var systematiska översikter. Konklusion: Studien visade inte på några signifikanta skillnader på aktivitetsförmåga i P- och I-ADL hos personer med stroke oavsett om rehabiliteringen skedde i hemmet eller på klinik dock framkom argument som tydde på att hemrehabilitering var att föredra för personer med mild till måttlig stroke. Flera studier visade på att båda grupperna, både de som erhöll hemrehabilitering samt de som erhöll rehabilitering på klinik, förbättrades i sin aktivitetsförmåga i P- och I-ADL över tid efter det att de insjuknat i stroke och erhållit rehabilitering. Sökord: activities of daily living, occupational therapy, strokerehabilitation

3 ABSTRACT Background: In the last years, rehabilitation of persons with stroke appears to take place in the home environment instead of in a clinic. Aim: The aim of this study was to, from relevant scientific articles, compare rehabilitation at home with clinically based rehabilitation of persons with stroke regarding their abilities in activities in basic and extended activities in daily living (ADL). Method: Literature review where 15 scientific articles examined accordning to the aim which resulted in a descriptive review. Result: In the present study, three of the 15 rewieved articles showed a significant improvement of basic and extended ADL abilities in home rehabilitation as opposed to clinically based rehabilitation. One article showed a significant improvement in extended ADL abilities as opposed to clinically rehabilitation but not in basic ADL. Eleven of the 15 articles showed no significant differences. Thirteen of the articles were randomised controlled studies and two were systematics reviews. Conclusion: Even though this study didn t show any significant difference between rehabilitation at home or in clinic regarding ability in activities in basic and extended ADL, there appears to be certain advantage for home rehabilitation for persons with mild to moderate stroke. Several studies showed that both groups, those who received rehabilitation at home as well as those who received it in a clinic improved in their ability in activities in basic and extended ADL over time after stroke and after rehabilitation. Key words: activities of daily living, occupational therapy, strokerehabilitation

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Stroke... 1 Arbetsterapi... 2 Aktivitet... 3 Aktiviteter och miljö/omgivning... 4 Rehabilitering... 5 SYFTE... 7 METOD... 7 Design... 7 Datainsamling och urval... 7 Databearbetning... 9 Etiska aspekter RESULTAT Granskade studier Resultatredovisning Översikt över granskade artiklar KONKLUSION DISKUSSION Resultatdiskussion Rehabiliteringen Aktivitetsnedsättningen och miljön Miljöns betydelse Tillfredsställelse Reintegrering i samhället... 30

5 Närstående Metoddiskussion Design Datainsamling och urval Databearbetning Avslutning REFERENSER Sökschema Bilaga Modifierad granskningsmall, kvantitativ studie Bilaga Modifierad granskningsmall, systematisk översikt Bilaga Förkortningar och förklaringar Bilaga

6 1 INLEDNING Utifrån egna erfarenheter av förändringar inom strokerehabilitering och vårdtider önskade vi ta reda på vad studier visar för att kartlägga var rehabilitering av personer med stroke lämpligast bör utföras, i hemmet eller på klinik. Författarna ville ta reda på om personer med stroke har samma möjligheter att återfå aktivitetsförmåga oavsett rehabiliteringsform. Är det någon skillnad mellan hemrehabilitering och klinikansluten rehabilitering vad gäller personens aktivitetsförmåga, och i så fall vilken skillnad. Författarna har valt att benämna patienter/klienter för personer med stroke då vi ser dem som individer. BAKGRUND Stroke Stroke är samlingsnamn för infarkt i hjärnan, dvs cerebral infarkt, och hjärnblödningar (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter stroke, 2009). Varje år insjuknar i Sverige ca människor i stroke (Mätzsch & Gottsäter, 2007; Socialstyrelsen, 2009). Fler än 80% av dem som insjuknar är över 65 år (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter Stroke, 2009). Stroke är därmed en av de stora folksjukdomarna (Socialstyrelsen, 2009) och utgör den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter Stroke, 2009). Cerebral infarkt orsakas av en tilltäppning av en artär som försörjer en del av hjärnan vilket ger upphov till ischemi (blodförsörjningen räcker inte för vävnadens behov) i det område som försörjs av artären. Med hjärnblödning avses i allmänhet intracerebral blödning, dvs en primär blödning inne i hjärnvävnaden och inte en blödning i hjärnans hinnor som vid t ex subaraknoidalblödning eller subduralblödning (Mätzsch & Gottsäter, 2007). Stroke kan ge nedsatt förmåga att planera och utföra aktiviteter då stroke kan medföra nedsatt uppmärksamhet, minnesstörning, nedsättning av logisk samt inlärningsoch initiativförmåga, kraftnedsättning, halvsidig eller bara av en extremitet, nedsatt känsel samt gång- och balanssvårigheter. Andra symtom som stroke kan ge är sväljningssvårigheter, kommunikationsstörningar, spatiala svårigheter, synbortfall och neglekt (Mätzsch & Gottsäter, 2007).

7 2 För den person som drabbas av stroke präglas situationen av en plötsligt uppkommen sjukdom med eventuellt omfattande funktionsnedsättningar. För merparten av de som drabbas följer en lång rehabiliteringsperiod (Fortmeier & Thanning, 1994) som ofta kräver stora rehabiliteringsinsatser (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter Stroke, 2009). Ur rehabiliteringssynpunkt är det mycket viktigt att inte bara identifiera problem utan att också finna resurser hos personen med stroke. Viktiga faktorer är personens insikt, initiativförmåga, motivation, vilja, ork, förmåga att bemästra problem samt sociala nätverk och bostad (Mätzsch & Gottsäter, 2007). Arbetsterapi Syftet med arbetsterapi är att göra det möjligt för människor att uppnå hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse genom medverkan i dagliga aktiviteter som tillhandahåller struktur och mening i livet (Quinn et al., 2009). Arbetsterapi är nödvändigt i rehabiliteringen för personer med stroke då det medför användandet av meningsfulla aktiviteter eller interventioner som har för avsikt att främja hälsa, förebygga skada eller funktionsnedsättning, och vilka utvecklar, förbättrar, understödjer eller återupprättar den högsta möjliga nivån av självständighet. En stor del av träningen för personer som har haft en stroke förläggs till aktiviteter som rör P-ADL. Personer med stroke som erhöll arbetsterapi efter stroke var signifikant mer självständiga i P-ADL än de som inte fick någon intervention. Nivån av självständighet i sådana aktiviteter är ett viktigt mått på hur lyckad strokerehabiliteringen är och är ett vanligt utfall i strokestudier (Legg et al., 2007). I en studie där arbetsterapeuter som arbetar med personer med stroke intervjuades, fokuserade arbetsterapeuterna på att stödja personerna med stroke att hitta rätta vägen till motivation, att formulera mål, möjliggöra erfarenheter genom att utföra olika aktiviteter och anpassa träningssituationen. Dessa strategier användes mer än att undervisa personerna med stroke i hur använda hjälpmedel och kompensatoriska strategier (Guidetti & Tham 2002). I en studie där personer med stroke intervjuades angående träning i P-ADL beskrev personerna att de behövde längre tid, att de behövde tid att utföra P-ADL i egen takt samt att det var betydelsefullt att få stöd och uppmuntran av arbetsterapeut (Guidetti, Asaba & Tham, 2009).

8 3 Viljan styrs av olika faktorer som intressen, värderingar och hur man ser på sig själv och i vilken mån man tycker sig kunna påverka sin situation. För att få bra resultat av ADL-träning bör arbetsterapeuten därför känna till personens intressen och värderingar och förstå hur man kan understödja vederbörandes självkänsla (Hulter Åsberg, 1990). I The Model of Human Occupation (MoHO) fokuserar man på att förstå personen i termer av deras egna värderingar, intressen, kapacitet och effektivitet samt roller, vanor och erfarenheter. Med andra ord uppmärksammar teorin vikten av att veta detaljerna hos en persons övertygelser, perspektiv, livsstil, erfarenhet och sammanhang (Kielhofner, 2002). Aktivitet Det är genom de dagliga handlingarna och verksamheterna som vi får insikt och information om vår situation. Aktiviteterna ger vår tillvaro mening, de blir en del av oss, vår personlighet och identitet (Fortmeier & Thanning, 1994). När vi utför våra dagliga aktiviteter, arbetar eller leker, interagerar vi med andra samt skapar vårt livsmönster. Vi får en förståelse för vår omvärld och oss själva (Kielhofner, 2002). To large extent, we each author our own development through what we do. (Kielhofner, 2002, sid 145). När en person förlorar sina färdigheter inskränks hans/hennes möjligheter att handla aktivt i förhållande till sin omgivning (Fortmeier & Thanning, 1994). Denna tanke utvecklas vidare av Kielhofner (2002) då han skriver att människan har en drift att vara aktiv, göra saker som han/hon uppskattar, känna sig kompetent att utföra aktiviteter samt uppleva dem som tillfredsställande. Aktivitetsförmåga definieras som människans förmåga att utföra de uppgifter hon vill och behöver göra i syfte att tillfredsställa behov och uppnå vitala livsmål (Etisk kod för arbetsterapeuter, 2005). Aktivitetsförmåga innebär att man förmår göra eller förmår utöva aktiviteter. Det innebär att individen har kunskap om (vet hur), har kapacitet för (kan) och utför (gör) när det så behövs (vill/måste). En aktivitet kan därmed betraktas som uttrycket för vad individen vill/måste och kan utföra i en viss situation (Törnqvist & Sonn, 2001). Kielhofner (2002) menar att mänsklig aktivitet motiveras, organiseras och utförs av tre subsystem som finns inom människan, dessa system är viljekraftssystemet (volition), vänjandesystemet (habituation) och utförandesystemet (performance). Viljekraftssystemet är det styrande som ansvarar för att välja och initiera en handling. Vänjandesystemet är det mellersta systemet som organiserar handlingarna i mönster

9 4 och vanor. Längst ner kommer utförandesystemet som producerar eller utför systemets handlingar (Kielhofner, 2002). Forskning har visat att utförandet av aktiviteter i dagliga livet har en positiv inverkan på äldre personers erfarenheter av livskvalité, hälsa och välbefinnande. Aktiviteter har också visat sig ha positiv inverkan på känslan av duglighet (Lilja, 2000). Med aktiviteter i dagligt liv (ADL) avses förmågan att självständigt klara de dagliga aktiviteterna. ADL-förmågan är beroende av samspelet mellan individens fysiska, psykiska och sociala funktioner. Den första delen, personlig ADL (P-ADL) av ADLtrappan som också kallas Katz ADL-index, innefattar födointag, kontinens, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning samt badning, medan den senare delen, instrumentell ADL (I-ADL), innefattar matlagning, allmänna kommunikationer, matuppköp och städning (Hulter Åsberg, 1990). P-ADL är nödvändig för överlevnad och inkluderar de uppgifter som man gör varje dag (Legg et al., 2007). ADL-förmågan efter stroke kan variera från ingen nedsättning alls till att patienten är totalt beroende av hjälp i P-ADL (Mätzsch & Gottsäter, 2007). Stroke innebär för många att förmågan att klara dagliga livets aktiviteter (ADL) nedsätts kraftigt (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter Stroke, 2009). Sex månader efter stroke är cirka en tredjedel av personerna beroende av minst en person för att klara sin ADL (Mätzsch & Gottsäter, Av de som insjuknat i stroke uppgav 28% att de behövde hjälp av en annan person vid förflyttning och 19% behövde hjälp vid toalettbesök och/eller påoch avklädning ett år efter strokeinsjuknandet. Betydligt högre andelar/fler angav att de behövde hjälp med I-ADL: matinköp 44%, städning 51%, tvätt 44% (Rapport från Riks-Stroke, Ett år efter Stroke, 2009). Aktiviteter och miljö/omgivning Arbetsterapeutiska åtgärder skall vara individ- eller miljöinriktade och avse aktiviteter i patientens dagliga liv (Etisk kod för arbetsterapeuter, 2005). I Etisk kod för arbetsterapeuter (2005) definieras aktivitet som människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/samspel med omgivningen. Aktiviteter är i hög grad miljörelativa, eftersom de både påverkar och påverkas av den miljö individen lever i (Törnqvist & Sonn, 2001). Omgivningen erbjuder ett antal olika möjligheter och förutsättningar, krav och hinder. Det beror på varje enskilds människas aktuella vär-

10 5 deringar, intressen, roller, vanor, tilltron till sig själv (personal causation) och utförande förmåga om miljön påverkar en persons beteende (Kielhofner, 2002). Etisk kod för arbetsterapeuter (2005) definition av miljö är att det är omgivande förhållanden och avser fysiska, kulturella och sociala dimensioner som inverkar på människan. En annan beskrivning av miljön tar delvis upp andra komponenter, Hulter Åsberg (1990) beskriver att med miljö kan man avse den fysiska miljön, den psykiska miljön, den sociala och kulturella miljön samt den andliga miljön. Rehabilitering Det finns många definitioner på vad rehabilitering är, dock finns en klar konsensus, att syftet med strokerehabilitering är att begränsa inverkan av stroke på det dagliga livet genom att använda en blandning av terapeutiska och problemlösande tillvägagångssätt (Young & Forster, 2007). Syftet med rehabilitering kan också vara att människor som har eller riskerar att få begränsningar i hans/hennes fysiska, mentala och/ eller sociala förmågor ska få ett självständigt och meningsfullt liv (Kristensen, Persson, Nygren, Boll & Matzen, 2010). Radomski (1995) menar att det finns en länk mellan möjligheten att kunna utföra dagliga aktiviteter och livstillfredsställelse. För att träna sin ADL-förmåga behöver personen tillåtas och uppmuntras att utföra sina dagliga aktiviteter i så stor utsträckning som möjligt, få försöka själv och att det får ta sin tid. Kanske kan personen inte göra sina aktiviteter som de gjorde dem förr, men de kan göra dem på ett annat sätt eller med hjälpmedel (Hulter Åsberg, 1990). Uppgiftsspecifik träning som utgår från aktiviteter som är valda av personen själv och som företrädesvis bedrivs i en familjär och anpassad miljö ger ökad aktivitetsförmåga och ökad delaktighet i samhällslivet (Mätzsch & Gottsäter, 2007). I en studie som beskriver arbetsterapi i hemmiljö för personer med stroke påvisades bättre resultat när interventionerna var målinriktade (Walker et al., 2004). Detta bekräftas i ytterligare en studie av Walker (2007) där interventionerna bestod av uppgiftsspecifik träning utomhus. Även där skedde förbättringar då interventionerna var målinriktade. I de nationella riktlinjerna för strokesjukvård (Socialstyrelsen, 2009) uppges att ett akut omhändertagande på strokeenhet och fortsatt rehabilitering i en sammanhållen vårdprocess är den variant som är bäst för personer med stroke. En sammanhållen

11 6 strokevårdprocess med akut vård kombinerad med rehabilitering medför en minskad risk för att personen med stroke får en sänkt aktivitetsnivå. Rehabilitering av personer med stroke har tidigare framförallt skett på sjukhus, på senare år har man på många håll erbjudit personer med milda till måttliga symtom en tidigare hemgång från sjukhus med fortsatt rehabilitering i hemmet (Socialstyrelsen, 2009). Socialstyrelsen anger i Tillstånds- och åtgärdslista (2009) att personer med stroke med kvarstående nedsättning av ADL-funktion ska erbjudas ADL-träning i hemmet efter utskrivning. Personer med stroke som erhåller hemrehabilitering av särskilt multidisciplinärt rehabiliteringsteam får ett minskat aktivitetsberoende jämfört med personer med stroke som vårdas på sjukhus (Socialstyrelsen, 2009). Trots rekommendationer av Socialstyrelsen är det oklart om att vårdas på sjukhus även omfattar rehabilitering. Även Mätzsch & Gottsäter (2007) tar upp att tidigarelagd utskrivning från sjukhus till hemmet, med stöd av multidisciplinärt hemrehabiliteringsteam, är ett alternativ till slutenvård. En studie visar att förvånansvärt lite tid spenderas på rehabilitering på en strokeavdelning och att tiden som spenderas är inaktiv (Lincoln, Willis, Philips, Juby & Berman, 1996). I en annan artikel påstår Lincoln (1994) att strokerehabilitering på avdelning lämpar sig bättre för personer med stroke då vården och rehabiliteringen som erbjuds är specialiserad och välorganiserad vilket skulle ge den bästa möjligheten till återhämtning. Trots rekommendationer och studier som ger stöd för ADL-träning i hemmiljön ställer sig författarna frågan vad det finns för evidens för att den ena eller andra rehabiliteringsformen, klinikansluten rehabilitering eller hemrehabilitering, är bäst lämpad för personer med stroke ur ett aktivitetsperspektiv med avseende på P- och I-ADL. Det förefaller finnas oklarheter kring den evidens som finns angående detta. Författarna anser att det är viktigt att man som arbetsterapeut utför rehabiliteringen där den bäst gagnar personen i fråga, där personen får bäst resultat av sin träning utifrån hans/hennes behov och förutsättningar. Författarna tycker att det därför är viktigt att belysa frågan och granska evidens så att personer med stroke kan få den bästa möjliga effekten av sin träning utifrån personens aktivitetsförmåga. Därför ansåg författarna att det var lämpligt att göra en litteraturstudie.

12 7 SYFTE Syftet med studien var, att utifrån relevanta vetenskapliga studier, jämföra hemrehabilitering med klinikansluten rehabilitering av personer med stroke utifrån personens aktivitetsförmåga vad gäller P-ADL och I-ADL. Syftet kan formuleras enligt PICO-modellen, där P står för population, I för intervention, C för comparative intervention och O står för outcome (Taylor, 2007). Population Intervention Comparative intervention Outcome Personer med stroke Rehabilitering i hemmet Rehabilitering på klinik Signifikant skillnad i P- resp I-ADL beroende på rehabiliteringsform METOD Design Då vi ville göra en översikt av den forskning som finns kring rehabilitering i hemmet jämfört med rehabilitering på klinik valdes litteraturöversikt som metod (Friberg, 2006). Friberg (2006) uppger i sin bok att avsikten med litteraturbaserade examensarbeten är att utveckla och fördjupa sina kunskaper i ett utvalt ämne, vilket stämde väl överens med vår intention och med studiens syfte. Datainsamling och urval Datainsamlingen bestod dels av elektronisk sökning som utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, AMED, SweMed+, OTseeker, Cochrane samt på följande hemsidor SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering), Socialstyrelsen och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Ingen relevant information hittades på SBU:s eller Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums hemsidor. Databaserna valdes dels utifrån Taylors (2007) rekommendationer samt från rekommendationer från bibliotekarie på Södersjukhuset, Stockholm (SÖS). Sökord som användes var bl a stroke-rehabilitation, actitivity/activities in daily living, home based rehabilitation, clinic based rehabilitation, hospital based rehabilitation, home care services, domiciliary, inpatient samt outpatient rehabilitation i olika kombinationer. Se sökschema, bilaga 1 för ingående redogörelse av sökord i respektive databas samt antal träffar. Sökschemat är som bilaga på grund av dess storlek.

13 8 Sökorden hämtades delvis från MeSH-termer via MeSH sökverktyg, från förslag av bibliotekarie, egna förslag och artiklarnas sk key words samt provsökningar (Friberg, 2006). Valet av sökord gjordes utifrån de sökord som den aktuella databasen använde sig av. sökord för respektive databas varierade beroende på databasens storlek, dvs hur många sökord som krävdes för att få ett hanterbart material. I den elektroniska sökningen användes även sekundärsökning, dvs sökning av artiklar enligt databasernas hänvisningar (Friberg, 2006) och av vad författarna valt att benämna manuell sökning som enligt Friberg (2006) innebär sökning i referenslistor. Kontakt med bibliotekarie på SÖS har tagits varpå hjälp erhållits. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade från och med år 2000, då det de senaste åren skett en betydande forskning kring hemrehabilitering samtidigt som har man under den tiden fokuserat på hemrehabilitering framför klinikansluten rehabilitering (Dow, Black, Bremner & Fearn, 2006; Lincoln, Walker, Dixon & Knights, 2004). Övriga inklusionskriterier var artiklar publicerade på engelska och svenska samt artiklar som redovisar studier av hem- och/eller klinikansluten rehabilitering av personer med stroke. För att få med olika aspekter och infallsvinklar valdes att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Exklusionskriterier var artiklar som berör rehabilitering på arbetsplats, rehabilitering av barn samt studier som har inkluderat andra diagnoser än stroke. Sökningarna genomfördes mellan och och delades upp mellan författarna, författarna stämde av med varandra kontinuerligt. Sökningarna gav totalt 3750 antal träffar, inklusive icke relevanta träffar i OTseeker. Ett flertal artiklar var dubbletter vilka inte redovisas separat i sökschemat, bilaga 1, därför överstiger uppgifterna om antalet lästa titlar, abstrakt och artiklar i sökschemat det antal som uppges nedan. Samtliga titlar på hittade artiklar eller träffar lästes, förutom i OTseeker där antalet titlar översteg flera hundra och inkluderade icke relevanta artiklar trots adekvata sökord. Därefter lästes abstrakts utifrån titlarnas relevans för studiens syfte. abstrakts som lästes var 151. Lästa titlar och abstrakt lästes separat av författarna. Utifrån de lästa abstrakten valdes 102 artiklar ut som bedömdes svara mot studiens syfte, således exkluderades artiklar vars abstrakts inte bedömdes vara

14 9 relevanta för studien och dess syfte. Artiklarna lästes igenom i sin helhet för att bedöma lämpligheten. För att undvika partiskhet och erhålla konsensus lästes artiklarna av båda författarna. Av ovanstående artiklar bedömdes 15 vara lämpliga att kunna ingå i studien då de svarade mot studiens syfte. För att säkerställa att artiklarna hade tillräckligt god kvalitet granskades de med hjälp av modifierade granskningsmallar, se bilaga 2 och 3, vilka utgår från de granskningsmallar som Friberg (2006) och Forsberg & Wengström (2008) beskriver i sina respektive böcker. Granskningsmallarna modifierades av författarna utifrån syftet med studien. De 15 artiklarna kvalitetsgranskades av båda författarna för att minska risken för subjektivitet i kvalitetsgranskningen av artiklarna. En granskningsmall användes vid kvalitetsgranskningen av de två systematiska översikterna (systematic reviews). De övriga artiklarna kvalitetsgranskades från en annan granskningsmall. Poängen som kvalitetsgranskningen av de 13 artiklarna med kvantitativa studier gav sträckte sig mellan 16 och 19, där ett var det lägsta värdet och 19 var det högsta värdet, dvs med högst kvalitet. Ett ja på en granskningsfråga oavsett granskningsmall gav ett poäng. Medianen var 17 och flest antal artiklar, fem stycken, hade poängen 15. Gränsen för att inkluderas i vår studie sattes till 13 utifrån författarnas bedömning av vad som föreföll vara lämpligt. Kvalitetsgranskningen av systematiska översikter gav åtta respektive tolv poäng, där ett var det lägsta värdet och tolv var det högsta värdet, dvs med högst kvalitet. Gränsen för att inkluderas i vår studie sattes till 8 utifrån författarnas bedömning av vad som föreföll vara lämpligt. Ingen av de 15 artiklarna exkluderades på grund av för låga poäng på granskningsmallarna, således inkluderades samtliga ovanstående 15 artiklar i studien. Av de inkluderade 13 artiklar som ej var systematiska översikter ingick sammanlagt 9 artiklar i de två systematiska översikter som är inkluderade. Genom att inkludera de 9 artiklarna separat kunde man få ut information från originalstudien utan att information, mening eller sammanhang har gått förlorad (Lantz, 2007). Databearbetning De inkluderade artiklarna granskades och analyserades utifrån studiens syfte vilket resulterade i en beskrivande översikt (Friberg, 2006; Forsberg & Wengström, 2008). Som Lantz beskriver i sin bok (Lantz, 2007) reducerades information bort som ej var

15 10 relevant för att besvara frågeställningen eller syftet. Dock lades vikt vid att ej reducera informationen så att meningen eller sammanhanget gick förlorat (Lantz, 2007). Artiklarna granskades för att erhålla information om aktivitetsförmåga i P-ADL och I- ADL hos personer med stroke som erhöll hemrehabilitering eller rehabilitering på klinik. Aktivitetsförmågan delades in i kategorierna P-ADL och I-ADL. Kategorierna färgkodades och delades in i; P-ADL, I-ADL, signifikant skillnad mellan klinik- och hemrehabilitering och icke signifikant skillnad mellan klinik- och hemrehabilitering. Materialet sammanställdes därefter och ur det drogs en konklusion. Etiska aspekter Enligt Forsberg & Wengström (2008) är det viktigt att välja studier som har fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden har gjorts. De artiklar och rapporter som författarna kvalitetsgranskade skulle ha genomgått ovanstående nämnda etiska granskning. Författarna bedömde att det täckte de etiska aspekterna som skulle tas i beaktande. RESULTAT Granskade studier Sökningarna resulterade i 15 artiklar varav två var systematiska översikter. Samtliga artiklar som granskades baserade sig på randomiserade kontrollerade studier. Sökningarna gav inga träffar på kvalitativa studier som svarade mot studiens syfte vilket innebar att endast kvantitativa artiklar kom att ingå i studien. En kort sammanfattning av resultatet samt basfakta från granskningen fördes in i en sammanfattande översikt, se översikt över granskade artiklar. Författarna har valt att inkludera studier där den klinikanslutna rehabiliteringen har skett på dagrehabilitering då denna rehabiliteringsform i de granskade artiklarna bedömdes vara intensiv, daglig och kunde jämföras med inneliggande eller klinikansluten rehabilitering. Barthel ADL index användes i 14 av de 15 inkluderade artiklarna. Dessutom användes i flera studier även Katz ADL index, Frenchay activity index samt Nottingham extended ADL. I den återstående artikeln (Björkdahl, Lundgren Nilsson, Grimby & Stibrant Sunnerhagen, 2006) användes bedömningsinstrumenten AMPS, IAM och FIM, se bilaga 4 för förklaring av förkortningarna. I sex av artiklarna redovisas aktivitetsförmåga i P- resp I-ADL var för sig (von Koch, Widén Holmqvist, Kostulas, Almazán & de Pedro-Cuesta, 2000a; Lincoln et al., 2004; Gilbertson, Langhorne, Wal-

16 11 ker, Allen & Murray, 2000; Mayo et al., 2000; Thorsén, Widén Holmqvist, de Pedro- Cuesta & von Koch, 2005; Cochrane, 2009;). I nio av artiklarna redovisas inte P- resp I-ADL var för sig (Anderson, Rubenach, Ni Mhurchu, Clark, Spencer & Winsor, 2000; Donnelly, Power, Russell & Fullerton, 2003; Teasell, Foley, Bhogal & Speechly, 2010; Roderick et al 2001; von Koch, de Pedro-Cuesta, Almazán & Widén Holmqvist 2001; Rydahl Torp, Vinkler, Damgaard Pedersen, Rönholt Hansen, Jorgensen & Olsen, 2006; Bautz-Holter, Sveen, Rygh, Rodgers & Bruun Wyller, 2001; Björkdahl et al. 2006; Kalra et al., 2000;). Två svenska studier, där en av studierna uppföljdes vid totalt tre olika tillfällen (von Koch et al., 2001), och 11 utländska studier ingick i granskningen. Studiernas längd varierade mellan ett år till 4.5 år, tiden för interventionen varierade mellan en vecka till 44 veckor och i en studie tills dess att full rehabiliteringspotential hade uppnåtts. Uppföljningen av interventionen varierade mellan en månad och fem år. Medelåldern på deltagarna sträcker sig från 66 år till 79.6 år. Resultatredovisning Tre av 15 artiklar (Gilbertson et al., 2000; von Koch et al., 2000a, 2001) visade på en signifikant skillnad i aktivitetsförmåga i P- och I-ADL mellan klinik- och hemrehabilitering till hemrehabiliteringens fördel. En av de 15 artiklarna (Thorsén et al., 2005) redovisade att det förelåg en signifikant skillnad i I-ADL till hemrehabiliteringens fördel men en icke signifikant skillnad i P-ADL. I den systematiska översikten av Teasell et al. (2010) visade 15 av 25 av de i studien inkluderade artiklarna på en icke signifikant skillnad mellan rehabilitering i hemmet respektive på klinik. Två artiklar visade på en signifikant skillnad till fördel för hemrehabilitering, övriga artiklar redovisade ej skillnader eller redogjorde för andra aspekter. Således redovisade flertalet av artiklarna på en icke signifikant skillnad, se tabell 1 resultatschema. Även den andra systematiska översikten (Cochrane, 2009) visade på en icke signifikant skillnad mellan rehabilitering i hemmet och på klinik med avseende på aktivitetsförmåga i P- resp I-ADL. I Cochranes (2009) redovisning sammanfattades resultaten från de i den studien inkluderade artiklarna. De övriga 10 granskade artiklarna visade inte heller på någon signifikant skillnad, se översikt över granskade artiklar. Av de i denna studie inkluderade artiklarna visade 12 av 15 artiklar på en icke signifikant skillnad mellan rehabilitering i hemmet och på klinik med avseende på aktivitetsförmåga i P- resp I-ADL. Resultaten och konklusionerna var i samtliga 15 artiklar likartade dock ej helt sam-

17 12 stämmiga. Det var heller ingen skillnad i resultat mellan olika länder, se översikt över granskade artiklar. Ett flertal studier visade på att båda grupperna, både de som erhöll hemrehabilitering som de som erhöll rehabilitering på klinik förbättrades vad gäller aktivitetsförmåga i P-ADL och I-ADL (Björkdahl et al., 2006; Bautz-Holter et al., 2002; Mayo et al., 2000; Roderick et al., 2001; Lincoln et al., 2004). Enligt två av studierna (Bautz-Holter et al., 2002; von Koch et al., 2000a) förbättrades aktivitetsförmågan i P- och I-ADL hos de som erhållit hemrehabilitering mer än de som erhållit klinikansluten rehabilitering men ingen signifikant förbättring. I en av studierna (Kalra et al., 2000) framkom att personerna som erhöll hemrehabilitering var mer självständiga i ADL-aktiviteter än de som erhöll rehabilitering på klinik, oklart om det gällde både P- och I-ADL eller endast en av dem. Personerna som erhöll hemrehabilitering var mer aktiva i I-ADL än de som erhöll klinikansluten rehabilitering (Cochrane, 2009; Thorsén et al., 2005) eller förbättrades tidigare i I-ADL aktiviteter (Björkdahl et al., 2006). I samtliga tre uppföljningar (von Koch et al., 2000a, 2001; Thorsén et al., 2005) av studien som genomfördes i sydvästra Stockholm 1998 (von Koch, Wohlin Wottrich & Widén Holmqvist, 1998) framgår det att den signifikanta skillnaden i aktivitetsförmåga i I-ADL för de som fått hemrehabilitering kvarstår även efter fem år. I femårsuppföljningen redovisades att de som erhöll hemrehabilitering förbättrades i P-ADL jämfört med de som fick rehabilitering på klinik dock ingen signifikant skillnad (Thorsén et al., 2005). Enligt studien av Gilbertson et al. (2000) så kvarstår inte den signifikanta skillnaden enligt Nottingham extended ADL vid sex månaders uppföljningen. Alla utom en (Rydahl Torp et al., 2006) av granskade artiklar ställde sig antingen positiva till hemrehabilitering för personer med mild till måttlig stroke eller tydligt rekommenderade hemrehabilitering. Rydahl Torp et al. (2006) menar i sin artikel att ett positivt resultat av ett interdisciplinärt stroketeam (hemrehabilitering, förf. anm) hos sköra personer med stroke inte kan bekräftas.

18 13 Resultatschema Tabell I Signifikant skillnad mellan hem-/klinikrehabilitering till fördel för hemrehabilitering P-ADL 3 studier 12 studier I-ADL 4 studier 1 12 studier 1 Icke signifikant skillnad hem-/klinikrehabilitering Det totala antalet studier i ovanstående tabell är fler än antal granskade studier då en del artiklar redovisar både P- och I-ADL medan andra artiklar endast redovisar den ena variabeln. I de studier där P-ADL och I-ADL ej är redovisade separat har studien inkluderats i både raden för P-ADL och I-ADL i tabellen ovan. Endast signifikanta förbättringar till fördel för hemrehabilitering eller icke signifikanta förbättringar är redovisade, förbättrade resultat är inte redovisat. Den systematiska översikten av Teasell et al. (2010) redovisas som icke signifikant skillnad då en övervägande del, 15 av 25, av de inkluderade artiklarna visade på en icke signifikant skillnad, endast två av 15 artiklar visade på en signifikant skillnad, övriga redovisade andra aspekter eller redogjorde ej för skillnader. Den andra systematiska översikten (Cochrane, 2009) redovisade ej de inkluderade artiklarna separat, utan redovisade ett sammanfattande resultat som visade på icke signifikant skillnad. 1 En studie (Gilbertson et al., 2000) visade signifikant skillnad i I-ADL vid 8 veckor men ej vid 6 mån den finns därför med i båda kolumnerna.

19 14 Översikt över granskade artiklar 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Roderick, P., Low, J., Day, R., Peasgood, T, Mullee, M., & Turnbull J., et al. 2; England 3; ; Age and Ageing Titel Syfte 1; Metod Stroke rehabilitation after hospital discharge: a randomized trial comparing domiliciary and day-hospital care Att jämföra effektivitet och kostnad mellan nystartad hemrehabilitering för äldre strokepatienter och geriatrisk dagrehabilitering 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel index, Frenchay activities index 3 a; 2 år 3 b; tills max potential uppnåtts 3 c; 6 mån 3 d; 78,3 / 79,6 år deltagare 140 personer Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på öppenvårdskliniker. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan de båda grupperna. Dock noteras en icke signifikant förbättring vad gäller fysisk funktion och sociala aktiviteter i hemrehabiliteringsgruppen

20 15 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Lincoln, N. B., Walker, M. F., Dixon, A., & Knights, P. 2; England 3; ; Clinical Rehabilitation 1; Anderson, C., Rubenach, S., Ni Mhurchu, C., Clark, M., Spencer, C., & Winsor, A. 2; Australien 3; ; Stroke Titel Syfte 1; Metod Evaluation of a multiprofessional community stroke team: a randomized controlled trial Home or hospital for stroke rehabilitation. Results of av randomized controlled trial :I: health outcomes at 6 months 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab Utvärdering 1; RCT av ett multiprofessionellt specialistteam i samhällsmiljö Undersöka effektiviteten av tidig utskrivning från sjukhus och hemrehabilitering för patienter med akut stroke 2; Barthel index, Extended ADL, 3 a; 2 år 3 b; ingen uppgift 3 c; 6 mån 3 d; 72,8 / 71,8 år 1; RCT 2; Modifierad Barthel index, Adelaide Activities Profile 3 a; 1,5 år 3 b; Medeltid 5 veckor, från 1 vecka till 19 veckor 3 c; 1, 3 och 6 mån 3 d; 72 / 71 år deltagare 189 och 232 dvs 421 totalt Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet. Kontrollgrupp: sedvanlig rehabilitering vilket delvis innefattade dagrehabilitering. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. 86 Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet, tidig utskrivning Kontrollgrupp: rehabilitering på akut-/ geriatrisk avdelning eller på strokeenhet Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna.

21 16 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Donnelly, M., Power, M., Russell, M., & Fullerton, K. 2; Irland 3; ; Stroke 1; Bautz- Holter, E., Sveen, U., Rygh, J., Rodgers, H., & Bruun Wyller, T. 2; Norge 3; ; Disability and rehabilitation Titel Syfte 1; Metod Randomized controlled trial of an early discharge rehabilitation service. The Belfast community stroke trial Early supported discharge of patients with acute stroke: a randomized controlled trial Att jämföra tillvägagångssättet hos ett kommunalt multidisciplinärt stroke-team med en sjukhusbaserad rehabilitering utifrån sjukhusvistelse, funktion, livskvalité, användning av tjänster och kostnader Utvärdera möjligheten och effekterna av tidig utskrivning efter stroke 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel ADL index, Nottingham ADL measure 3 a; 2 år 3 b; 3 månader 3 c; 12 månader 3 d; 68 / 72 år oklar fördeln. ålder/ grupp 1; RCT 2; Nottingham extended activities of daily living. Barthel index 3 a; 1,5 år 3 b; 4 veckor 3 c; 3 och 6 mån 3 d; Medianålder; 79,5 / 78 år deltagare Resultat 113 Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet, tidig utskrivning 82 personer Kontrollgrupp: rehabilitering på strokeavdelning och därefter dagrehabilitering vid behov. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet, tidig utskrivning. Kontrollgrupp: rehabilitering enligt gängse rutiner Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna

22 17 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Mayo, N., Wood- Dauphinee, S., Cote, R., Gayton D., Carlton J., & Buttery J., et al. 2; Kanada 3; ; Stroke Titel Syfte 1; Metod There s no place like home: an evaluation of early supported discharge for stroke Fastställa effekten av snar utskrivning kombinerad med hemrehabilitering utifrån funktion, integrering i samhället och livskvalitet relaterat till hälsa under de tre första månaderna efter stroke 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel ADL index, Older americans resource scale for extended ADL 3 a; 2 år 3 b; 4 veckor 3 c; 1 och 3 mån 3 d; 70,3 / 69,6 år deltagare 114 personer Resultat Interventionsgrupp: Rehabilitering i hemmet, tidig utskrivning Kontrollgrupp: rehabilitering enligt rådande praxis genom utökad akutsjukhusvård och därefter vidare rehabilitering enligt gällande rutin. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan de båda grupperna. De personer som rehabiliterades i hemmet fick bättre resultat i I- ADL både direkt efter intervention som efter tre månader.

23 18 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Kalra L., Evans A., Perez I., Knapp M., Donaldson N., Swift C G. 2; England 3; ; Lancet 1; Rydahl Torp, C., Vinkler, S., Damgaard Pedersen, K., Rönholt Hansen, F., Jorgensen, T.,& Olsen, J. 2; Danmark 3; ; Stroke Titel Syfte 1; Metod Alternative Utvärdera strategies effektivitet av for stroke strokeenhet, care: a prospectivdelning med allmän av- randomised stroketeam controlled och hemrehabilitering trial Model of hospitalsupported discharge after stroke Utvärdera om ett interdisciplinärt stroketeam kan reducera inneliggande vårdtid, återinskrivningsfrekvens, ökning av patientens tillfredsställelse samt minskning av patientens beroende 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel index 3 a; 4,5 år 3 b; Upp till 3 mån 3 c; 3, 6 och 12 mån 3 d; Medianålder: 77,7 / 75 (stroke-enhet) resp 77,3 (stroketeam) år 1; RCT 2; Barthel index, Frenchay activity index 3 a; 2 år 3 b; Upp till 30 dagar 3 c; 6 och 12 mån 3 d; 71,4 / 71,1 år deltagare Resultat 457 Interventionsgrupp: hemrehabilitering 198 personer Kontrollgrupp: strokeenhet på klinik, stroketeam på allmän avdelning på sjukhus. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på avdelning och därefter dagrehabilitering. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna

24 19 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; von Koch, L., Widén Holmqvist, L., Kostulas, V., Almazán J., & de Pedro-Cuesta, J. 2, Sverige 3; ; Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine Titel Syfte 1; Metod A randomized controlled trial of rehabilitation at home after stroke in southwest Stockholm: outcome at 6 months Utvärdera effekterna av tidig utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel ADL index, Katz ADL index, Katz extended ADL index, Frenchay activities index 3 a; 2,5 år 3 b; Ungefär 3-4 mån 3 c; 3, 6 och 12 mån 3 d; 70,8 / 72,6 år deltagare 78 personer Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på geriatrisk- eller rehabiliteringsavdelning. Signifikant skillnad i aktivitetsförmåga i P-ADL och I-ADL till hemrehabiliteringens fördel. Nivån av sociala aktiviteter var högre hos personer som erhöll hemrehabilitering än hos kontrollgruppen.

25 20 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; von Koch, L., de Pedro- Cuesta, J., Almazán J., & Widén Holmqvist, L. 2; Sverige 3; ; Cerebrovascular Diseases Titel Syfte 1; Metod A randomized controlled trial of rehabilitation at home after stroke: One-year follow-up of patient outcome, resource use and cost Utvärdera tidig utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke, minst 6 månader efter intervention utifrån patientens resultat, resursanvändning och kostnad för hälsovård 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel ADL-index, Katz extended ADL-index, Frenchay activities index 3 a; 2,5 år 3 b; 4 mån 3 c; 12 mån 3 d; 71 / 72 år deltagare 77 personer Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på geriatrisk- eller rehabiliteringsavdelning. Personer som fick rehabilitering i hemmet fick en signifikant högre aktivitetsförmåga i P- och I- ADL jämfört med kontrollgruppen. Resultatet hos personer som fick hemrehabilitering förbättrades med tiden, dock icke signifikant.

26 21 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Thorsén, A-M., Widén Holmqvist, L., de Pedro- Cuesta J., & von Koch, L. 2; Sverige 3; ; Stroke Titel Syfte 1; Metod A randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke. Five year followup of patient outcome Att utvärdera effekterna av tidig utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet med avseende på resultat 5 år efter stroke och förändringar över tid i utvald data 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel ADL index, Katz ADL index, Katz extended ADL index, Frenchay activities index 3 a; 2,5 år 3 b; 4 mån 3 c; 5 år 3 d; 71 / 72 år deltagare 54 personer med mild till måttlig stroke Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på geriatrisk- eller rehabiliterings-avdelning. Signifikant skillnad i aktivitets-förmåga i I- ADL mellan de båda grupperna till fördel för interventionsgruppen. I P-ADL hade interventionsgruppen förbättrats jämfört med kontrollgruppen, dock ingen signifikant skillnad.

27 22 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Björkdahl A., Lundgren Nilsson Å., Grimby G., Stibrant Sunnerhagen K. 2; Sverige 3; ; Clinical Rehabilitation, Titel Syfte 1; Metod Does a short period of rehabilitation in the home setting facilitate functioning after stroke? A randomized controlled trial Att fastställa effekten av 3 veckors rehabilitering i hemmiljö för yngre patienter med stroke med syfte att förbättra aktivitetsnivån 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; The assessment of motor and process skills, instrument activity measure, functional independece measure 3 a; 4 år 3 b; 3 veckor 3 c; 3 veckor, 3 mån och 12 mån 3 d; 52 / 55 år deltagare Resultat 48 Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: dagrehabilitering med rehabilitering 9 tim/ vecka. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. Dock fanns indikationer på att personer som erhöll hemrehabilitering uppvisade förbättringar tidigare än kontrollgruppen.

28 23 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift Titel Syfte 1; Metod 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention deltagare Resultat 1; Gilbertson L., Langhorne P., Walker A., Allen A., Murray G D. 2; England 3; ; British Medical Journal Domiciliary occupational therapy for patients with stroke discharged from hospital: randomised controlled trial Att fastställa om ett kort arbetsterapeutiskt hemrehabiliteringsprogram kan förbättra återhämtning för patienter med stroke utskrivna från sjukhus d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; RCT 2; Barthel index, Nottingham extended ADL 3 a; 1,5 år 3 b; 6 veckor 3 c; 8 veckor och 6 mån 3 d; Medianålder: 71 / 71 år 138 Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet Kontrollgrupp: rehabilitering på klinik, dagrehabilitering behov. Signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan de båda grupperna där personer som erhöll hemrehabilitering var mer aktiva, enligt Nottingham. Skillnaden bibehölls dock ej vid 6- månaders uppföljningen enligt Nottingham. Men enligt Barthel index förbättrades personer i interventionsgruppen signifikant jämfört med kontrollgruppen.

29 24 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Teasell R., Foley N., Bhogal S K., Speechley M. 2; Kanada 3; ; The evidence-based review of stroke rehabilitation (EBRSR) reviews current practices in stroke rehabilitation Titel Syfte 1; Metod Outpatient stroke rehabilitation Utvärdera tidig utskrivning, sjukhusbaserad rehabilitering i öppenvård/ poliklinik och hemrehabilitering 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; Systematisk översikt 2; Barthel index, Nottingham extended ADL, Adelaide Activities Profile, Rivermead ADL, Katz ADL, Katz extended ADL, Frenchay activities index. 3 a; Ingen uppgift 3 b; Ingen uppgift 3 c; Ingen uppgift 3 d; Ingen uppgift deltagare Ingen exakt uppgift om antalet deltagare. I studien ingick 25 artiklar. Resultat Interventionsgrupp: Rehabilitering i hemmet, tidig utskrivning Kontrollgrupp: Rehabilitering enligt gängse rutiner, i en del studier inkluderar detta dagrehabilitering Femton av 25 artiklar visade på en icke signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. Två artiklar visade på signifikant skillnad till fördel för hemrehabilitering, övriga artiklar redovisade ej skillnader eller redovisade andra aspekter

30 25 1; Författare 2; Land 3; År 4; Tidskrift 1; Cochrane stroke group 2; England 3; ; The Cochrane Library Titel Syfte 1; Metod Services for reducing duration of hospital care for acute stroke patients (review) Fastställa effekterna och kostnaderna för tidig utskrivning jämfört med sedvanliga tjänster 2; Bedömningsinstrument 3; Basfakta a; studiens längd b; tid intervention c; utvärdering efter intervention d; medelålder hem-/ klinikrehab 1; Systematisk översikt 2; Barthel ADL index, Adeleide activities profile, Nottingham extended ADL, Rivermead ADL score, Frenchay activities index 3 a; Ingen uppgift 3 b; Ingen uppgift 3 c; Ingen uppgift 3 d; Ingen uppgift deltagare 1597 fördelade på 11 studier. Medelåldern på deltagarna var mellan år. Resultat Interventionsgrupp: rehabilitering i hemmet, i vissa studier kombinerad med tidig utskrivning Kontrollgrupp: rehabilitering enligt gängse rutiner, varierade något mellan de olika undersökningarna. Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmåga mellan grupperna. Det var dock en uppenbar ökning av aktivitetsförmåga i I-ADL för personer som erhållit tidig utskrivning och hemrehabilitering.

31 26 KONKLUSION Studien visade inte på några signifikanta skillnader på aktivitetsförmåga i P- och I- ADL hos personer med stroke oavsett om rehabiliteringen skedde i hemmet eller på klinik dock framkom argument som tydde på att hemrehabilitering är att föredra för personer med mild till måttlig stroke. Flera studier visade på att båda grupperna, både de som erhöll hemrehabilitering samt de som erhöll rehabilitering på klinik, förbättrades i sin aktivitetsförmåga i P- och I-ADL över tid efter det att de insjuknat i stroke och erhållit rehabilitering (Björkdahl et al., 2006; Donnelly et al., 2003; Lincoln et al., 2003). DISKUSSION Resultatdiskussion Rehabiliteringen Rehabilitering föreföll således vara viktig men att det är av mindre vikt var den sker. Rydahl Torp et al. (2006) diskuterade i sin artikel att den uteblivna effekten av interventionen kunde förklaras med att den befintliga vården och rehabiliteringen av personer med stroke redan var så effektiv, välfungerande och välplanerad och att det därför inte hade någon betydelse var rehabiliteringen sker. I de granskade artiklarna beskrevs det inte exakt hur rehabiliteringen gick till, vad eller hur personerna tränade. Författarna anser dock, utifrån klinisk erfarenhet, att det i hemmet borde finnas en bättre förutsättning att träna I-ADL samt aktiviteter som är viktiga och specifika för personen i fråga än vad träning på klinik kan erbjuda. Personen med stroke borde därför tidigare kunna återuppta sina tidigare aktiviteter och roller i samband med hemrehabilitering, vilket bekräftades av Björkdahl et al. (2006). von Koch et al. (1998) beskrev i sin artikel att rehabiliteringen på klinik var mer fokuserad på funktionsnedsättningen medan rehabiliteringen i hemmet var mer uppgiftsorienterad. Detta togs även upp i artikeln av Björkdahl et al. (2006). I den artikeln påstods att man i hemmet tränade de aktiviteter som personen behövde kunna utföra i närmiljön såsom inköp och fritidsaktiviteter, och att på kliniken var rehabiliteringen mer inriktad på funktionsnedsättningen som då tränades för att personen bättre skulle kunna utföra de dagliga aktiviteterna. I hemrehabiliteringen riktade sig träningen