ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Transkript

1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av Arbetsterapeuter Inledning Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som rehabiliterats efter Knäartroplastik likartade utredningar, interventioner och utvärderingar. Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Som teoretisk utgångspunkt är Anne Fisher, (1997a, 1998, 009) ( Fisher & Nyman 007) Occupational Intervention Process Model (OTIPM). Enheterna har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) etiska kod (004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Enheterna har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen. Bakgrund Knäartroplastikoperation kan vara motiverad vid grava ledförändringar. Brosket i knäleden kan förstöras pga tidigare ledskada eller sjukdom. Artros ger besvär i form av uttalade belastningssmärtor och smärta vid rörelse i leden. I ett senare stadium förekommer även vilovärk. (Lindgren & Svensson, 007) Ev restriktioner Vanligtvis finns inga restriktioner och full belastning tillåts om operatören inte angett annat. Karaktäristiska problem Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp kan vara nedsatt förmåga att förflytta sig, klara toalettbesök, att transportera och nå föremål, böja knäet och nå ner till fötter vid av- och påklädning. Patienten kan även ha svårigheter att orka genomföra olika uppgifter på grund av smärta. Om restriktioner gällande belastning föreligger innebär det ett ytterligare förändrat aktivitetsutförande. Andra faktorer som tidigare sjukdomar och förvirringstillstånd kan påverka rehabiliteringen (Lindgren & Svensson, 007).

3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 3 av Arbetsterapeuter Kontaktorsak Stående förfrågan finns från patientansvarig läkare på ortopedavdelning. Medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos, eventuella restriktioner samt tidigare anamnes kan hämtas från VAS. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas så snart som möjligt. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet med patienten och/eller anhöriga informeras om arbetsterapi. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Arbetsterapeuten träffar patienten på avdelningen. Patienten får muntlig information om de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna. Mål Att patienten har fått information om arbetsterapi. Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998) ( Fisher & Nyman,007). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Hur Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker utifrån: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 001). Ostrukturerad intervju.

4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 4 av Arbetsterapeuter Befintlig dokumentation Instrument som kan användas vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplevde problem. ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 001). AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 006c) Sunnas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989) Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation (008), Biomekanisk modell, (Kielhofner, 009). Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Bedöm om behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder föreligger. Om fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder ej bedöms vara aktuella på sjukhuset avslutas patienten. Vid fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder i vårdkedjan sker samverkan och överrapportering. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Om patienten fortsätter i processen formuleras målet. Vad Mål Målformulering då det är möjligt Hur Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga /närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Vad Intervention Val av modell, planering och genomförande av åtgärd. Hur En beskrivning av olika alternativ till åtgärder presenteras för patienten och/eller närstående. Välj modell för kompensation eller modell för aktivitetsträning, se OTIPM (Fisher, 1997a, 1998), (Fisher& Nyman, 007). Modell för kompensation:

5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 5 av Arbetsterapeuter Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Följande åtgärder görs utifrån ovanstående modeller. Interventionerna görs i syfte att klara aktivitetsutförande. Överflyttning - tränas från säng, stol och toalett, vid behov används förhöjningshjälpmedel Om patienten har svårt att klarar överflyttning instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda dävert. Första tiden sker uppresningen vanligtvis med assistans; hjälp patienten att flytta benet/benen över sängkanten. Innan hemgång ska patienten klara uppresning självständigt alternativt med assistans från valfri sida. Vid uppresning från sittande till stående och vice versa instrueras patienten att ta hjälp av armstöd eller gånghjälpmedel. Vid behov rekommenderas förhöjningshjälpmedel. På/avklädning - av byxor, strumpor och skor, tränas vid behov, i sittande eller stående. Griptång och strumppådragare kan användas vid behov, men patienten uppmuntras att klara så mycket som möjligt utan kompenserande hjälpmedel. Vid på/avtagning av byxor instrueras patienten att börja klä på det opererade benet samt klä av det friska benet först. Vid påtagning av strumpa på det opererade benet instrueras patienten att böja sig mot foten, sätta upp foten på en stol eller en pall alternativt sitta med benen i sängen. Vid svårigheter att ta av och på skor instrueras patienten att använda långt skohorn. Personlig hygien - Vid daglig hygien och dusch kan patienten stå eller sitta. Om patienten har svårt att nå nedanför knäna används borste med långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att nå och torka fötterna kan stort badlakan/griptång användas. Halkmatta rekommenderas. Toalettbesök - Toalettförhöjning med armstöd eller supporterarmstöd kan användas vid behov.

6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 6 av Arbetsterapeuter Om patienten är i behov av kompenserande hjälpmedel ges information om kostnad för dessa. Och hur patienten kan köpa dem alt. få dem utprovade i hemmet. I-ADL Om patienten har önskemål och förmåga att kunna utföra i-adl aktiviteter självständigt informeras om lämpligt tillvägagångssätt för att underlätta i aktivitetsutförandet. Dokumentation av interventioner sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. Hur Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av bedömning/intervju för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen. Vad Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Hur Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet. Samverkan sker efter samråd med patienten, och/eller anhöriga/närstående. Vid behov av uppföljning eller ytterligare åtgärder överrapporteras patienten vidare i vårdkedjan. Evidens, nationella riktlinjer etc. I syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har evidens sökts i litteratur samt skriftlig och beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi. Dokumentet baseras på SOSFS 005:1

7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 7 av Arbetsterapeuter Referenser Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills ( nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 5, Fisher, A.G. (006c). Assessment of Motor and Process Skills ( nd ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G (009). A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation- based interventions. Ft. Collins CO: Three Star Press. Fisher, A.G., & Nyman, A. (007). OTIPM: en model för ett profesionellt resonemang som främjar bästa praxis I arbetsterapi.(fou rapport 007) [ A model for professional resoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden : Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (199) Globalt Företagstryck AB. Kielhofner, G. (008). A model of human occupation: Theory and application (4 rd ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kielhofner, G. (009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. (3 rd ed). Philadelphia: F A Davis. Lindgren, U., & Svensson, O. (007). Ortopedi. Liber, AB Stockholm. Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 0 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Socialstyrelsen (007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus. Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occuaptional Therapy,1: Törnquist, K., & Sonn, U. (001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.