Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Transkript

1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 2 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Inledning Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som rehabiliterats efter halvplastik med främre snitt likartade utredningar, interventioner och utvärderingar. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen. Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Som teoretisk utgångspunkt är Anne Fisher, (997a, 998) ( Fisher & Nyman 2007) Occupational Intervention Process Model (OTIPM). Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Bakgrund Vanligaste orsaken till höftfaktur är fall inomhus (Lindgren & Svensson, 2007). Patienter med höftfraktur är gamla och blir allt äldre. Medelåldern har på tio år ökat från 8 till 83 år, det är en dramatisk förändring på så kort tid. Patienterna är inte bara gamla, de är också ofta multisjuka och drabbas därför ofta av komplikationer som konfusion, trycksår och infektioner. Konfusion hos denna patientgrupp leder till förlängd vårdtid. Det är därför viktigt att denna patientgrupp blir prioriterade och omhändertagna snabbt och optimerat. Cervicala höftfrakturer kan opereras med en halvplastik (se rutindokument för höftfrakturer). Restriktioner Restriktioner efter en halvplastik bestäms av operatören och beror på operationsmetod och resultat. Vid främre snitt får patienten ej flektera den opererade höften mer än 90 grader, ej utåtrotera eller abducera benet. Dessa restriktioner bör patienten följa i tre månader om inte operatören angett annat. Vissa ortopeder förespråkar livslång försiktighet med en kombination av ovannämnda rörelser (se rutindokument NLL, 2009).

3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 3 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Karaktäristiska problem Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp postoperativt kan exempelvis vara nedsatt förmåga att förflytta och placera sig, att transportera och nå föremål, klara toalettbesök samt klara på/avklädning nedtill. Restriktionerna i sig innebär alltid ett förändrat aktivitetsutförande. Patienten kan även ha svårigheter att orka genomföra olika uppgifter på grund av smärta och nedsatt allmäntillstånd. Andra faktorer som tidigare sjukdomar och konfusionstillstånd samt ålder kan påverka den postoperativa rehabiliteringen/aktivitetsutförandet (Lindgren & Svensson, 2007, Pedretti 996). Kontaktorsak Stående förfrågan finns från patientansvarig läkare på ortopedavdelning. Medicinsk anamnes, diagnos och restriktioner fås via patientliggaren i VAS och/eller sjuksköterska på avdelningen. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas så snart som möjligt. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet med patienten och/eller anhöriga informeras om arbetsterapi. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Vid akut opererade halvplastiker träffar arbetsterapeuten patienten vanligtvis andra dagen efter operation eller så snart som möjligt. Patienten får muntlig och skriftlig patientinformation om gällande restriktioner i aktivitet och de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna på ortopedkliniken. Mål Patienten ska ha fått information om arbetsterapi. Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen /svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella

4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 4 av Arbetsterapeuter Länsgruppen skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se de tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 997a, 998, Fisher & Nyman, 2007) Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet Hur utifrån: Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 200) Befintlig dokumentation Ostrukturerad intervju Instrument att använda vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplever som problem: ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 200) AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 2006c) Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 989) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation. Denna innefattar bland annat Biomekanisk modell (Kielhofner, 2009). A Model of Human Occupation används eftersom den belyser människan som ett öppet system där värderingar, vanor och aktivitetsutförande påverkar och påverkas av dennes omgivning. Eftersom omgivningen innehåller både krav och möjligheter, så kan oordning i systemet orsaka komplexa aktivitetsproblem. Biomekanisk modell används när patientens aktivitetsproblem orsakas av muskeloskeletala eller hjärt/kärlsjukdomar. Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarläggs och tolkas möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Behovet av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder bedöms. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Mål Vad Målformulering då det är möjligt Hur Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller

5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 5 av Arbetsterapeuter Länsgruppen anhöriga/närstående i de aktiviteter som anges som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention Vad Kompensatorisk modell och modell för aktivitetsträning kan användas. Hur Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Momenten tränas i syfte att klara aktivitetsutförande utan att bryta mot restriktionerna. Modellen innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier och sedan praktiskt utföra dessa på egen hand. Följande åtgärder görs utifrån ovanstående modeller. Interventioner utförs i syfte att klara aktivitetsutförande. Överflyttning tränas från säng, stol och toalett. Vid behov används förhöjningshjälpmedel. Vid uppresning ur säng instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda dävert. Första tiden sker uppresningen eventuellt med assistans; hjälp patienten att flytta benet över sängkanten och undvik abduktion av benet. Innan hemgång ska patienten klara uppresning självständigt alternativt med assistans från valfri sida. Vid uppresning från sittande till stående instrueras patienten att inte böja sig framåt, att sträcka ut det opererade benet samt att använda armstöd. Patienten ska vid behov sitta på en förhöjningsdyna/coxitdyna. Patienten får vid behov köpa dyna vid vårdtillfället. På/avklädning - av byxor, strumpor och skor utförs alltid sittande på hög stol. Undvik utåtrotation av det opererade benet. Vid på/avtagning av byxor instrueras patienten att börja klä det opererade benet och använda griptång. För att undvika utåtrotation av det opererade benet används griptång på utsidan av benet när byxan tas på/av. Vid påtagning av strumpa på det opererade benet instrueras patienten att använda strumppådragare. Griptång/skohorn används för att ta av strumpan. Vid på/avtagning av skor instrueras patienten att använda långt skohorn.

6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 6 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Personlig hygien - Vid daglig hygien bör patienten sitta på hög duschstol vid tvättställ eller stå med stöd. Tvättlapp kan med fördel användas för att undvika flexion av höften. Patienten instrueras i att inte rotera bålen för att nå. Vid dusch instrueras patienten att stå alternativt sitta på hög duschstol eller använda badkarsbräda. För att nå nedanför knäna används borste med långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att torka fötterna används stort badlakan/griptång. Halkmatta rekommenderas. Toalettbesök - Patienten instrueras att använda toalettförhöjning med armstöd och att inte rotera bålen vid moment som att torka sig eller spola i toaletten. Resor - Instruera och informera patienten i rätt tillvägagångssätt vid i/uroch sittande i bil. Patienten ska sitta på passagerarsidan med bilstolen långt bak, ryggstödet bör vinklas bakåt och coxitdyna/förhöjningsdyna placeras på bilsätet Matlagning - Instruera och informera patienten att rollator kan användas i köksaktivitet för att kunna transportera föremål. Rollatorn kan även användas för att växla mellan sittande och stående aktivitet. Patienten uppmanas att flytta om i köksskåp för undvika flexion i höften. Använda griptång för att nå och undvika rotation av bålen. Träning i praktisk situation i kök om behov och tid finns. Bädda säng - Informera patienten om annat tillvägagångssätt; att lägga lakanet tvärs över sängen(vid dubbelsäng), griptång kan användas. Tvätt - Informera om lämpligt tillvägagångssätt, rekommendera patienten att ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär flexion/rotation av höft/bålen. Informera att griptång kan användas för att plocka i/ur tvättmaskin, tvättkorg placeras på en hög pall samt att undvika rotation av bålen när tvätten hängs. Inköp - Rekommendera patienten att ta hjälp med inköp första tiden. Informera om att varor kan beställas i närliggande butik. Efter en tid kan rollator användas för att transportera varor. Städning - Om patienten har önskemål om att kunna städa själv informera och instruera om ett lämpligt tillvägagångssätt. Om patienten är i behov av kompenserande hjälpmedel ges information om hur dessa kan köpas alternativt få dem utprovade i hemmet, enligt skriftlig patientinformation. Dokumentation av interventioner sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. I sjukhusmiljö med tillgång till hjälpmedel och öppna ytor klarar ofta patient med halvplastik överflyttningar, förflyttningar och övrig personlig vård på ett säkert sätt och enligt regim. Eftersom vårdtiden ibland kan vara kort

7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 7 av Arbetsterapeuter Länsgruppen behöver en del patienter fortsatta insatser av arbetsterapeut inom primärvård eller kommun för att öka sin aktivitetsförmåga i hemmiljön. Hur Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av intervju/bedömning för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Vad Hur Överrapportering till DAT och KAT sker så tidigt som möjligt under rehabiliteringsperioden. Det görs för att kunna bedöma och eventuellt åtgärda fallrisker i hemmet. Vi behov görs anpassning i den fysiska miljön genom bostadsanpassning eller utprovning av hjälpmedel i hemmet. Slutlig rapportering till DAT och KAT för aktivitetsuppföljning i boendet görs i samband med utskrivning om behov finns. Samverkan sker efter samråd med patienten och/eller anhöriga/närstående. Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut vid behov av ytterligare åtgärder. Evidens, nationella riktlinjer etc. I syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har evidens sökts i vetenskapliga artiklar och facklitteratur samt skriftlig och beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi. Dokumentet baseras på SOSFS 2005:2 Referenser Fisher, A.G. (997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (2006 c). Assessment of Motor and Process Skills Vol.2: user manual (6 th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (99). Hapiness and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (992) Globalt Företagstryck AB.

8 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 8 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en model för ett profesionellt resonemang som främjar bästa praxis I arbetsterapi.(fou rapport 2007) [ A model for professional resoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden : Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Kielhofner, G. ( 2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (4nd ed.). Philadelphia: F.A. Davis. Lindgren, U., & Svensson, O. (2007).. Liber, AB Stockholm Olsson, B-L., & Tervald, B. (989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Pedretti, L-W. (996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus. Törnquist, K., & Sonn, U. (200). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.