FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

Transkript

1 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor

2 Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer Sid 4 Ansökning Kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 5 Enhetsplan Arbetsterapienheten 2008 Bil 1 Uppföljning av enhetsplan 2007 Bil 2 Genrellt arbetsterapiprogram Bil 3 Arbetsterapiprogram för reumatoid artrit Arbetsterapiprogram för total höftledsplastik Arbetsterapiprogram för traumatiska hjärnskador Bil 4 a Bil 4 b Bil 4 c Arbetsterapeutiska åtgärder, posteroperativt vid total höftplastik Bil 6 Patientenkät Bil 7 Statistikblankett Bil 8 Manual för åtgärdsregistrering Bil 9 Journalmanual Bil 10 Introduktion av studenter vid VFU Bil 11 Enkät för arbetsterapeutstuderande Bil 12 2

3 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Vid At-forum den 6 maj delades 2009 års kvalitetsutmärkelse för bästa arbetsterapeutiska verksamhet utifrån FSAs kvalitetsindikatorer ut (kategorin 4 eller fler arbetsterapeuter). Det gick till arbetsterapeuterna vid arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå. Motiveringen till utmärkelsen 2009 lyder: Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå har - en årlig verksamhetsplan med mätbara mål och verksamhetsrapport där måluppfyllelsen redovisas - arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna inom enheten. Exempel är ett generellt arbetsterapiprogram samt arbetsterapiprogram för reumatoid artrit, total höftleds-plastik och traumatiska hjärnskador. Rutiner med mål och måluppfyllelse finns beskrivna för: - patientens delaktighet i utredning och intervention - användning av FSAs klassifikation av arbetsterapeutiska åtgärder - redovisning av resultat till remittent och samverkansparter avseende utredning och intervention på individ nivå - patientdokumentation enligt ARTUR - regelbunden granskning av patientdokumentationen I den här rapporten sammanställs den självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer som arbetsterapeuterna vid arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå, genomfört med deras övriga insända program och bilagor i sin ansökan. FSAs förhoppning är att det ska kunna leda till inspiration till eget lokalt kvalitetsarbete. Vi hoppas även att en samlad rapport med olika bilagor kan ge en utförligare bild av hur kvalitetsarbetet kan ta sig uttryck i det vardagliga kliniska arbetet och hur man kan administrera och dokumentera detta. I Självskattningens fält för kommentarer finns angivet vilken del av rapporten eller vilken bilaga som åsyftas. Nacka september 2009 Lena Haglund Förbundsordförande Kontaktuppgifter: Vill du komma i kontakt med arbetsterapeuterna vid Sunderby sjukhus, Luleå kan följande personer kontaktas; Ines Nilsson, tel , e-post ines.nilsson@nll.se Marianne Sirkka, tel , e-post marianne.sirkka@nll.se 3

4 Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer (Skattning genomförd av arbetsterapeuterna vid Sunderby sjukhus, Luleå i sin ansökan ) FSAs kvalitetspolicy, version 3, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som är att skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten. Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Formuläret är ett stöd i arbetet för att skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av den arbetsterapeutiska verksamheten. Följande indikatorer avser den arbetsterapeutiska verksamheten: Ej tillämplig Finns inte Finns/ görs inte Finns/ görs till viss del Finns/ görs helt Kommentarer/ ev sidhänvisning Verksamhetsplan med mätbara mål görs årligen. X Bilaga 1, sid 1 Verksamhetsrapport med angivande av måluppfyllelse görs årligen X Bilaga 2, sid 2 Arbetsterapiprogram finns för de mest frekventa patientgrupperna inom verksamheten X Bilaga 3, sid 2 Bilaga 3, 4a-c Mätbara resultatmål finns för patienter som erhållit enbart utredning. Exempel på resultatmål är: andel patienter som genom utredning fått något klarlagt om sin situation. X Bilaga 7 Mätbara resultatmål finns för patienter som erhållit både utredning och intervention. Exempel på resultatmål är andel patienter som uppnått något aktivitetsmål. X Bilaga 1-2, sid 2 Finns det rutiner med mål och måluppfyllelse beskrivna för: Ej tillämplig Finns inte Finns/ görs inte Finns/ görs till viss del Finns/ görs helt Kommentarer/ ev sidhänvisning Patientens delaktighet i utredning och intervention? X Bilaga 2 Användningen av FSAs klassifikation av arbetsterapeutiska åtgärder?. X Bilaga 9, sid 3 Redovisning av resultat till remittent och samverkansparter avseende utredning och intervention på individnivå X Bilaga 2 Arbetet med yrkesetiska frågor i enlighet med FSAs etiska kod? X Patientdokumentation enligt ARTUR? Regelbunden granskning av patientdokumentation X X Bil 2 Bilaga 10, sid 4 4

5 4 DECEMBER 2008 Ansökning Kvalitetsutmärkelse 2009 Inledning Sunderby sjukhus i Luleå är länssjukhus inom Norrbottens läns landsting. Sjukhuset har 441 vårdplatser. Arbetsterapienheten är en egen enhet och ingår i division Medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering/ Reumatologi och bedriver arbetsterapeutisk rehabilitering inom sluten och öppenvård. Arbetet sker sjukhusövergripande inom områdena allmän/ psykogeriatrik, palliativ vård, neurologisk slutenvård, reumatologi, strokerehabilitering, intern/lungmedicin, allmänkirurgi, handkirurgi och ortopedi. Då en del av verksamheten har länsfunktion fungerar enhetens arbetsterapeuter även som konsulter till kollegor på sjukhusen i länet och inom primärvården. Enheten består av enhetchef, 19 arbetsterapeuter, varav en har utvecklingsansvar och tre arbetsterapibiträden. Samverkan sker med kommun, primärvård, länsdels- och regionsjukhus för att åstadkomma kontinuitet och säker vårdkedja. Arbetsterapienhetens vision är att möjliggöra en meningsfull vardag för människan vi möter. Enheten har bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete sedan år Arbetet har satt sin prägel på verksamheten under flera år och inkluderas årligen som mål i enhetsplanen med syfte att skapa och uppnå grundläggande kvalitet i verksamheten. Utgångspunkten för arbetet har varit Hälso- och sjukvårdslagen, Landstingsplanen, FSA:s nationella kvalitetsindikatorer och Etiska koden. Policyn i det långsiktiga arbetet är att alla medarbetare ska vara delaktiga och enskilda medarbetares kunskap och intresse tas tillvara. För att möjliggöra delaktighet i det dagliga arbetet samt motivera medarbetarna har tid för utvecklingsarbete schemalagts med ca fyra timmar i månaden. Självskattning av fsas kvalitetsindikatorer Verksamhets/ Enhetsplan med mätbara mål Arbetsterapienhetens verksamhetsplanering dokumenteras i en enhetsplan. Enhetsplanen utgår ifrån landstingsplan, divisionsplan och basenhetsplan. Hela division medicin fokuserar på de fyra övergripande målen god hälsa, god vård, engagerade medarbetare och stark ekonomi. Utifrån dessa övergripande mål konkretiseras arbetsterapienhetens mål i enhetsplanen, se bilaga 1. Arbetsmiljön kartläggs årligen via 1

6 4 DECEMBER 2008 verksamhetsområdesgemensam enkät. Plan för arbetsmiljöarbetet inkluderas i enhetsplanen. Verksamhetsrapport med angivande av måluppfyllelse Arbetsterapienhetens mål följs upp efter halva året med en muntlig genomgång på arbetsplatsträff. Uppföljningen rapporteras skriftligt årligen till vårdchef och verksamhetschef, se bilaga 2. Ekonomi följs upp månadsvis med hjälp av divisionens ekonom. Arbetsterapiprogram Generell nivå Arbetsterapienheten har ett generellt arbetsterapiprogram som revideras årligen. Som teoretisk processmodell för arbetsterapiprocessen i programmet har Anne Fishers Occupational Therapy Intervention process modell (OTIPM) använts. I det generella arbetsterapiprogrammet presenteras ett flödesschema som beskriver flödet för arbetsterapeutiska åtgärder då Sunderby sjukhus till stor del är ett akutsjukhus, se bilaga 3. Arbetsterapiprogram Specifika Utifrån det generella arbetsterapiprogrammet har specifika arbetsterapiprogram utarbetats för några av de mest frekventa patientgrupperna. I dagsläget har enheten specifika program bl a för Reumatoid artrit, bilaga 4a. Total höftledsplastik, bilaga 4b och Traumatiska hjärnskador, bilaga 4c. Stroke, Dupytrens kontraktur och Äldre multisjuka är under revidering. Nya program för andra patientgrupper utarbetas efter hand. Målsättning är att evidensbasera de vanligaste åtgärderna beskrivna i de specifika arbetsterapiprogrammen. Enheten har även deltagit i ett länsövergripande projekt, metoder och arbetssätt, där syftet var att arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom basverksamheterna samt de länsverksamheter som finns på mer än ett sjukhus ska ha ett evidensbaserat arbetssätt där patienten får en god vård oavsett vilket sjukhus i länet som ger vården. Efter översyn av bemanning, nationella riktlinjer osv fortsätter arbetet med utformning av skriftlig patientinformation och rutindokument för arbetsterapeutiska åtgärder inom ortopedin i länet, ex bilaga 6. Mätbara resultatmål Resultatmål mäts med enhetens gemensamma patient enkät, bilaga 7. Mål: 90% av enhetens patienter ska anse sig nöjda med den arbetsterapeutiska behandling de fått. Resultat 2008: På frågan om patienterna är nöjda med erhållen arbetsterapi instämmer 91% av tillfrågade patienter helt. Årets målformuleringar i enhetsplanen fokuserar till stor del på tillgänglighet till arbetsterapeutiska åtgärder. Pga att vårdtiderna för in- 2

7 4 DECEMBER 2008 neliggande patienter blir allt kortare har det varit angeläget att snabbt påbörja arbetsterapetiska åtgärder. Under pågående utvecklingsarbete diskuteras mätmetoder för mätning av resultatmål. Målet är att under 2009 påbörja mätning av resultatmål på grupp och individnivå. Enheten mäter tillgänglighet inom de flesta verksamhetsområdena med olika manuella statisktikblanketter (vg se enhetsplanen bilaga 1 samt exempel på statistikblankett, bilaga 8). Patientens delaktighet i utredning och intervention Patientens delaktighet mäts med enhetens patientenkät årligen, bilaga 7. Mål: 85 % av enhetens patienter ska anse sig ha varit delaktiga i planering av behandling. Resultat 2008: På frågan om patienterna anser sig varit delaktiga i planering av arbetsterapi instämde 86% sig varit helt eller delvis delaktiga. Mätning av bemötande och information om arbetsterapi enhetens patientenkät Mål i enhetens enkät : 90% ska vara nöjda med bemötande och information om arbetsterapi. Resultat: 97% var mycket nöjda med bemötande och 89% har fått information om arbetsterapi. Användning av FSA klassifikation av arbetsterapeutiska åtgärder Åtgärdsregistrering sker med GÄRDA Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 används för att registrera alla patientrelaterade åtgärder. Vi har valt att använda nivå 2 dvs 21 A aktivitetsanamnes osv, se bilaga 9. Registreringen sker elektroniskt i vårdadministrativt system, (VAS) som är gemensamt för hela Norrbottens läns landsting. Statistik tas ut årligen eller vid behov. Redovisning av resultat till remittent och samverkansparter avseende utredning och intervention på individnivå. Arbetsterapienheten är en egen klinik i VAS. Arbetsterapeutisk utredning och interventioner dokumenteras där. En sammanfattning av utredning eller rehabiliteringsperiod och resultat skrivs in i journalen på den enhet där patienten vårdas. All samverkande personal som har behov av att läsa arbetsterapeutens hela journal har lagts upp med läsbehörighet i arbetsterapins klinik. Även arbetsterapeutkollegor inom primärvård eller vid andra sjukhus som tar över patientens rehabilitering efter utskrivning från Sunderby sjukhus har lagts upp med läsbehörighet i arbetsterapins klinik och därmed kunnat ta del av arbetsterapeutens utredningar och interventioner. Sedan november 2008 kan 3

8 4 DECEMBER 2008 alla läkare och sjuksköterskor i landstinget ta del av arbetsterapins journal via länsvyn. Etisk kod Etiska koden är en av utgångspunkterna i det långsiktiga utvecklingsarbetet på enheten och används i diskussioner som sker i olika sammanhang inom enheten. Patientdokumentation enligt ARTUR Arbetsterapeuterna journaldokumenterar i VAS med sökord enligt Artur journalstruktur 2.0. Manual se bil 10. Under 2008 arbetar vi med att effektivisera dokumentationen genom att lägga upp och använda färdiga fraser som kan läggas in i VAS. Regelbunden journalgranskning av patientdokumentation Journalgranskning sker regelbundet. Granskningen sker enligt FSA:s kvalitetsverkyg, riktlinjer och manual för journalgranskning. Resultat 2007: Journalerna uppfyllde det som ska dokumenteras enligt lag men var inte tydliga i patientens mål och måluppfyllelse. Resultatet från granskningen blev grunden till fortsatt utvecklingsarbete med fokus på målformulering. Ny journalgranskning planeras till Studenter Rutindokument för introduktion av studenter på enheten finns, se bilaga 11. Studenternas tillfredställelse med verksamhetsförlagd utbildning mäts med studentenkät efter avslutad praktik, bilaga 12. Mål: 100% av studenterna ska vara nöjda med praktiken i helhet gällande bemötande och handledning. Resultat2008: Resultatet för 2008 är ännu inte sammanställt. 4

9 BIL1 Enhetsplan 2008 Arbetsterapienheten Karina Flodström Vårdchef Ines Nilsson Enhetschef

10 21 MAJ 2008 Enhetens roll och ansvar Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus ingår i division Medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering/Reumatologi. Vi arbetar sjukhusövergripande inom områdena allmän/psykogeriatrik, palliativ vård, neurologisk slutenvård, reumatologi, strokerehabilitering, intern/lungmedicin, allmänkirurgi, handkirurgi och ortopedi. Vision Arbetsterapi ska möjliggöra en meningsfull vardag för människan vi möter. Verksamhetsidé Vi bedriver kvalificerad arbetsterapeutisk rehabilitering inom sluten och öppen vård. Rehabiliteringen utgår ifrån patientens behov och sker i samråd med patienten Arbetsterapienheten på Sunderby sjukhus ska vara centrum för kompetens och kunnande inom arbetsterapeutisk rehabilitering i Norrbotten. Enheten ska vara utvecklingsmotor inom såväl professionen som inom respektive verksamhetsområde. Huvudsakliga arbetsuppgifter Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier och våra åtgärder består av utredning, interventioner och utvärdering. Våra interventioner varierar beroende på patientens problem, behov och egna val. Interventionerna kan vara förebyggande, förbättrande eller kompenserande samt individ- och/eller miljöinriktade. Det innebär att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut och förskriva hjälpmedel. Samverkan sker med kommun, primärvård, länsdels- och regionsjukhus för att åstadkomma kontinuitet och säkrare vårdkedja. Utbyte av erfarenhet, konsultation och utbildning sker med kollegor i syfte att stärka vårdkedjan och därmed förbättra rehabiliteringen. Inom arbetsterapienheten anser vi det vara viktigt att handleda studenter på så bra sätt som möjligt. Vi tar emot ungefär sex studenter/termin. De kommer främst från arbetsterapeutprogrammet vid Institutionen för Hälsovetenskap, LTU (Luleå Tekniska Universitet). Några av enhetens arbetsterapeuter medverkar som föreläsare i undervisningen vid arbetsterapeutprogrammet, LTU. Då en stor del av verksamheten har länsfunktion fungerar enhetens arbetsterapeuter också som konsulter till kollegor på länsdelssjukhusen och inom primärvården. 2

11 21 MAJ 2008 Angelägna utvecklingsområden 2008 Sedan 2001 pågår ett systematiskt förbättringsarbete, i enlighet med Förbundet Sveriges arbetsterapeuters (FSA:s) nationella kvalitetsindikatorer och med långsiktig målsättning att evidensbasera verksamheten. Ett generellt arbetsterapiprogram har utarbetats för enheten. För de mest frekventa diagnosgrupperna har specifika program utarbetats. Journalmanual, sökord och åtgärdsregistreringskoder har bytts ut till FSA: s nationella begrepp, Artur och Gärda version 2.0. I syfte att belysa patienters delaktighet i utredning och intervention mäts delaktigheten med patientenkäter årligen. Årets utvecklingsarbete kommer att fokusera på att formulera mätbara resultatmål på individnivå för patienter som erhållit utredning och/eller intervention. Mätmetoder för måluppfyllelse och mål på verksamhetsnivå kommer att formuleras och ska mätas på några patientgrupper Ett arbete med att skapa en gemensam journalmanual för arbetsterapeuter i länets slutenvård pågår. Arbetsterapeuterna medverkar aktivt i pågående fallpreventionsprojekt inom ortopedi och geriatrik/rehab samt inom reumatologen vid behov. Arbetsterapienhetens mål Enhetsplanen utgår från landstingsplan, divisionsplan, verksamhetsområdesplan och basenhetsplan. Division medicin fokuserar på de fyra övergripande målen: god hälsa, god vård, engagerade medarbetare och stark ekonomi. Inom planperioden ska verksamhetsmål/mått i divisionsplanen och verksamhetsområdesplanerna harmoniera och vara väl kända och förankrade hos alla medarbetare i divisionen. Ambitionen är att åstadkomma en röd tråd från landstingsplan, via divisions- och verksamhetsområdesplan till den enskilda enheten. Enhetsplanen ska innehållande konkreta mål som är väl kända och förankrade hos medarbetarna. Även övriga styrdokument, Landstingsplan, Divisionsplan och Verksamhetsområdesplan, ska vara kända av personalen. Mål som enheten redovisar i årsrapport 2008 God hälsa Bra livsvillkor/goda levnadsvanor Metoder tillämpas för att stimulera och tillvarata patientens kraft och initiativ för sin egen hälsa. Detta är en grundläggande tanke inom arbetsterapi och rehabilitering. Utvärderas genom måluppfyllelse av patientens individuella mål. Främja en positiv hälsoutveckling bland personalen genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet genom att delta i vårruset, nyttja lokal för styrketräning, 3

12 21 MAJ 2008 stimulera till promenader bla genom fortsatt utbildning i stavgång samt stegräknartävling på enheten. Uppmana att använda friskvårdsbidraget God vård Patientfokuserad vård 100 % av enheterna ska erhålla minst sammanfattande betyg 4 i patientenkät. Mått divisionsgemensam enkät. 85 % av enhetens patienter ska anse sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling. Mått enhetens patientenkät. 90 % ska vara nöjda med bemötande och information om arbetsterapi. Mått enhetens patientenkät. 90 % ska anse sig vara nöjda med den behandling de fått. Mått enhetens patientenkät. medicin 80 % av de äldre multisjuka som vi fått förfrågan om ska kunna vara delaktiga i utredning av aktivitetsförmågan. Mätning med manuell statistikblankett under en månad (maj). Tillgänglig vård 90 % ska anse sig vara nöjda med tillgängligheten på telefon. Mått enhetens patientenkät. 90 % av till oss remitterade patienter på reumatologiavdelningen ska ha fått kontakt med arbetsterapeut inom två arbetsdagar efter förfrågan. Mäts under oktober, manuellt med statistikblankett. Neurorehab Arbetsterapeuten ska kontakta inskrivna patienter avd 42N och påbörja åtgärder inom 2 arbetsdagar i 100 % av fallen. Utvärdering sker med manuell statistikblankett och sker 3 mån/år. Hand Vid mottagningsbesök på arbetsterapin ska patienten direkt få med sig en bokad återbesökstid, i de fall det är aktuellt. Mätning med manuell statistikblankett under två veckor/år. Ortopedi 95 % av alla patienter på ortoped avd 31 ska få en arbetsterapeutisk bedömning inom tre arbetsdagar efter förfrågan. Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 medicin Arbetsterapeutisk utredning av aktivitetsförmåga ska till 90 % vara påbörjad inom en arbetsdag efter förfrågan från medicinavdelning. Mätning med manuell statistikblankett under en månad, (september). 4

13 21 MAJ 2008 Kirurg 100 % av kirurgpatienterna ska efter förfrågan få träffa en arbetsterapeut inom två arbetsdagar Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 90 % av patienterna på kirurgavdelning som träffat arbetsterapeut ska överrapporteras muntligt vidare i vårdkedjan inom två arbetsdagar. Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 stroke Arbetsterapeutisk bedömning av alla strokepatienter ska påbörjas inom 2 arbetsdagar, efter det att patientens tillstånd så tillåter. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober) 100 % av Strokepatienterna ska rapporteras vidare i vårdkedjan och erbjudas fortsatt uppföljning och/eller åtgärder. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober) Alla Strokepatienter som remitterats till Arbetsterapeut för körkortsbedömning, med Nor SDSA, ska erbjudas tid för bedömning inom angiven tid i remissen. Mätning med manuell statistik under 6 månader, med start 1/ Alla arbetsterapeuter ska ha sökare. Bra mottagning /vårdproduktion 90 % av planerade knä och höftplastik patienter på ortoped mottagningen ska få träffa en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40- v48 95 % av patienterna som kommer från reumatologmottagningen för teambedömning ska i samband med detta träffa arbetsterapeut. Mäts under september, oktober och november, utifrån VAS-statistik och manuell bearbetning. 95 % av patienterna som kommer på besök till Protesteamet ska få en bedömning av en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40- v % av remitterade WAD patienter ska få träffa en arbetsterapeut för bedömning inom sex veckor Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40-v48. Säker vård Alla arbetsterapeuter ska uppmärksamma och skriva avvikelserapporter vid en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada för en patient. 5

14 21 MAJ 2008 Basala hygienrutiner ska följas. Hygienrutinerna aktualiseras på arbetsplatsträffar fyra gånger per år. Följsamhet till rutiner följs upp via avdelningarnas hygienobservatörer Kvalitativt likvärdig vård Fortsätta söka evidens för arbetsterapeutiska åtgärder beskrivna i arbetsterapiprogram samt uppdatera befintliga arbetsterapiprogram. Utarbeta rutindokument och patientinformation inom ortopedi, hand och intermedicin Utarbeta arbetsterapiprogram om äldre multisjuka. Utarbeta rutindokument för teambedömning inom reuma öppenvård Neurorehab Vid aktivitetsutredning använda de formaliserade instrumenten ADL-taxonomi och NPS-intressechecklista i 95 % av fallen, tillsammans med patient alternativt med närstående. Utvärdering sker sker med manuell statistikblankett tre månader/år. Orsak till att instrumenten ej använts anges. Hos personer som haft sin sjukdom/skada minst 2 mån använda COPM för att utreda deras uppfattning om utförande, betydelse och tillfredställelse med sitt aktivitetsutförande i 90 % av fallen. Utvärdering sker med manuell statistikblankett, tre månader per år. Orsak till att instrumentet ej använts anges. Effektiv vård Handteamet 95 % av oplanerade patienter som kommer på remiss från läkare på ortopedmottagning/akutmottagning ska omhändertas av arbetsterapeut samma dag. Mätning sker med manuell statistikblankett under två veckor/år. Vid konsultation via mail eller telefon ska arbetsterapeuter i länet få rådgivning samma dag i 80 % av fallen. Mätning vid tio efterföljande kontakter från arbetsterapeuter i länet med start 1 oktober. Reuma 90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med statistikblankett. 90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med statistikblankett 6

15 21 MAJ 2008 Engagerade medarbetare Kompetensutveckling 95 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha AMPS utbildning. 80 % av alla arbetsterapeuter ska ha C- nivå i arbetsterapi. Långsiktigt mål är att alla arbetsterapeuter ska ha C-nivå. 40 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha handledarutbildning 7,5hp. Tre arbetsterapeuter med D-nivå i arbetsterapi inom enheten. Arbetstillfredsställelse Hög arbetstillfredsställelse är målet för enhetens medarbetare. Mätning sker genom årlig landstingsgemensam enkät med början våren 2008 Alla medarbetare ska erbjudas medarbetar- och lönesamtal. Studerande 100 % av alla studenter ska vara nöjda med praktiken i helhet gällande bemötande och handledning och praktiken ska utvärderas med enhetens student enkät. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet utgår från det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enhetschefen ansvarar för arbetsmiljön men en nära samverkan mellan chef och medarbetare krävs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Utifrån checklista för systematiskt arbetsmiljöarbete och psykosocial arbetsmiljö har följande mål formulerats. Vi arbetar för en öppen vardagskommunikation där frågor och problem kan tas upp innan konflikter uppstår. Alla medarbetare ska känna att de kan fråga kollegor om råd eller själva delge kollegor av sin egen kunskap. Gällande riktlinjer för stress, kränkande särbehandling och missbruk ska tas upp på arbetplatsträff. Riktlinjer för krishantering utarbetas BUS representant informerar på arbetsplatsträff om samverkan inom basenheten. Förvaringsplats för rullstolar under förskrivning ska fastställas. Brandövning ska genomföras under året. Gemensamt delta i aktiviteter som exempelvis after work, konserter och teater. Stark ekonomi Bemanning Enheten ska ha en god bemanning med budget i balans. 7

16 21 MAJ 2008 Uppföljning som VO R/R redovisar per månad/ tertial Engagerade medarbetare Frisknärvaro Divisionens mått Utgångsvärde Målvärde/tidpunkt Rapportering Andel medarbetare som har fem dagar eller mindre sjukfrånvaro senaste 12 mån perioden Utfall 2007 Minst i nivå med eller bättre än landstingets målvärde 75 % April, aug, år Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden Utfall 2007 Minst i nivå med eller bättre än landstingets målvärde 5,1 % April, aug, år Stark ekonomi Divisionens mått Utgångsvärde Målvärde/tidpunkt Rapportering personalkostnader Utfall 2007 Budget i balans månad Enhetens ekonomiska resurser Resursram Arbetsterapi Resultatbudget (mkr) Budget 2008 Utfall 2007 Verksamhetens intäkter 91,5 271,7 Varav landstingsbidrag Varav övriga intäkter Verksamhetens kostnader 11215, ,1 Personalkostnader 9144, ,9 Övriga kostnader 2071,0 1947,8 Resultat 0 526,4 8

17 BIL 2 Uppföljning av enhetsplan Arbetsterapienheten SY Hållbar utveckling Vi har använt oss av samåkning och allmänna kommunikationer i stor utsträckning. Arbetsgrupperna metoder och arbetssätt inom ortopedi samt journalgrupp har använt videokonferens för sina möten. Ett försök med utökad kompostering har genomförts men avslutas. Vi fortsäter dock att kompostera i personalrum och träningskök.. God hälsa Divisionsgemensam enkät ang hälsofrämjande sjukvård har inte genomförts. Personalen har under året fått genomgång av utrustningen i styrketräningslokalen samt genomgång av metoden för Nordic walking med stavar. Det är nu ca 8 personer som styrketränar eller går med stavar. Ca 70% av personalen har använt friskvårdsbidraget. God vård Målet är en god rehabilitering med arbetsterapiprogrammet som grund. 86 % av enhetens patienter ansåg sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling samt var nöjda med bemötandet. 94 % ansåg sig vara nöjda med den behandling de fått. Samtliga patienter som haft telefonkontakt med arbetsterapi var nöjda med tillgängligheten på telefon. Alla arbetsterapeuter utom en har personsökare. Uppdatering av arbetsterapiprogram pågår, blir ej klart under året. Arbetet med att söka evidens har i mindre omfattning fortsatt under året. En tvärprofessionell föreläsning barnkliniken Gällivare har hållits samt för arbetsterapeuter i länet. Metoder och arbetssätt inom medicin, stroke och ortopedi har implementerats. Arbetsgrupperna fortsätter att träffas i nätverksgrupper för att fortsatt utbyte. Avvikelserapporter skrivs men inte i den omfattning som skulle behövas. Arbetet med att förbättra journaldokumentationen pågår. Utifrån genomförd journalgranskning har årets utvecklingsarbete fokuserats på patienters delaktighet i målformulering. Framtagande av mätmetoder för uppföljning av resultat av arbetsterapeutiska åtgärder både på individnivå och verksamhetsnivå pågår och fortsätter fortlöpande. 1

18 BIL 2 Neuro-AT har bokat in en träff med Stefan på NÖV där vi ska diskutera kring ryggmärgskadepat. Vi ska ta tag i det och upprätta en rutin/checklista vid uppföljning av återinskrivna ryggmärgskadade och hjärnskadade patienter. Arbetsterapeuter på avd 41,43 och 31 medverkar i fallriskbedömning. Samverkansmöten med primärvård och rehabcentrum har hållits v 2ggr/år. Engagerade medarbetare Alla medarbetare har haft medarbetar- och lönesamtal under året. Arbetet för en god arbetsmiljö pågår och kommer att fortsätta under 2008, bla med en planeringseftermiddag i januari. Översyn av arbetsterapibiträdenas arbetsuppgifter samt lokalnyttjande har påbörjats och fortsätter under Alla arbetsterapeuter på stroke- och neurorehab har deltagit i strokekompetensbevis utb. En arbetsterapeut, Maria B har genomgått handledarutbildning. Två arbetsterapeuter har gått utbildning i AAD, assessement of awareness of Disability. Iris och Monika har auskulterat vid hand- och plastikirurgin i Linköping. Stina vid neurorehab i Umeå Stark ekonomi Arbetsterapienheten har under 2007 ett totalt överskott p ca De största överskottet är personalkostnad vilket delvis kan förklaras med frånvaro pga vård av sjuka barn. Utbildnings och resekostnader enl beslutat sparuppdrag. 2

19 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av BIL 3 Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS

20 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter och tre arbetsterapibiträden och ingår i division medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering /Reumatologi. Inledning Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, interventioner (åtgärder) och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis och programmet ska utgöra ett stöd för arbetsterapeuten framtagande av specifika arbetsterapiprogram för olika patientgrupper i verksamheten. I de specifika arbetsterapiprogrammen preciseras framför allt Hur kolumnen, dvs en beskrivning av hur vi arbetar med aktuell patientgrupp. Det generella arbetsterapiprogrammet revideras årligen. Syftet med detta arbetsterapiprogram på generell nivå är att skapa en ram eller miniminivå för arbetsterapienheten Sunderby sjukhus. Det har utarbetats med Umeå sjukvårds arbetsterapiprogram på generell nivå som grund och har Anne Fishers, (1997a, 1998), (Fisher & Nyman, 2007) Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) som teoretisk processmodell för arbetsterapiprocessen. Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter, Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Varje steg i processen dokumenteras enligt gällande författningar i patientjournal. Sökord enligt journalmanual, arbetsterapienheten Sunderby sjukhus, Alla arbetsterapeutiska åtgärder utgår ifrån patientens egna önskemål och behov, arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. Där samråd inte kunnat ske dokumenteras detta i patientjournalen. Kontaktorsak Förfrågan sker på olika sätt beroende på verksamhetsområde. Vanligast är stående förfrågan, muntlig förfrågan och skriftliga remisser från patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Förfrågan kan även ske från andra professioner, patienter själv och anhöriga. Arbetsterapeuter inom respektive verksamhetsområde får vidare information om inneliggande patienter via patientliggaren i VAS och kan ta del av medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos, eventuella restriktioner samt tidigare anamnes.

21 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 3 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet med patienten och/eller anhöriga informeras om arbetsterapi. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Arbetsterapeuten träffar inneliggande patienter första gången på vårdavdelning. Öppenvårdspatienter träffas första gången i arbetsterapins lokaler. Vid första mötet sker en presentation och information om arbetsterapi. Om inte detta är möjligt informeras anhöriga/närstående. Om ingen medverkan skett dokumenteras detta i patientjournalen. Skriftlig information kan även delas ut delas ut till patienter/ närstående, Mål 85% av patienterna ska vara nöjda med bemötandet och fått kännedom om arbetsterapi Mått Patientenkät lämnas till samtliga patienter/alt närstående under mätperioden, v Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Analys av aktivitetsutförande och identifikation av resurser och begränsningar. Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Hur Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående. Vi kan använda: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001). Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär. (Qvist, Sörmark, Ehrenborg, 1997).

22 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 4 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (Law et al 1991) (Svensk version FSA, 1998). Checklista för Roller, Intressen, Livstillfredställelse (Fugl-Meyer, Bränholm & Fugl-Meyer, 1991). NPS- intressechecklista (Selander&Pettersson, 1996). FIM Functional independent measurement.(wikander mfl. Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 1996). Ostrukturerad intervju. Ta del av befintlig dokumentation Bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplevde som problem. Vi kan använda: ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001). AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 1997b) Sunnas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989) Assessment of awareness of disability (AAD) (Kottorp, 2006) Nordic stroke driver assessment (NorSDSA)( Lundberg & Caneman, 2001) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation, Biomekanisk modell, Motorkontroll modell, Kognitiv-perceptuell modell (Kielhofner, 2004). Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Om ingen medverkan skett dokumenteras detta i patientjournalen. Bedöm om behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder föreligger. Om fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder inte kan genomföras på sjukhuset sker samverkan och överrapportering i vårdkedjan. Remissvar skickas till remittent och patienten avslutas. Dokumentation av utredning sker i patientjournal under sökordet resultat. Mål Vad Målformulering Hur Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga /närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Målet skall vara mätbart och tidsbegränsat. Ange hur utvärdering skall göras.

23 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 5 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Om fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder efter målformulering inte kan genomföras på sjukhuset sker samverkan och överrapportering i vårdkedjan. Remissvar skickas till remittent och patienten avslutas. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention Vad Val av modell, planering och genomförande av åtgärd. Hur En beskrivning av olika alternativ till åtgärder presenteras för patienten och/eller närstående. Välj modell för kompensation, pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och/eller modell för funktionsträning, se OTIPM (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007). Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner: Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner. Pedagogisk modell: Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier men upplägget ger inga möjligheter att praktisera och lära sig dem. Mål 90 % av enhetens patienter ska anse sig vara nöjda med den behandling de fått. Mått Patientenkät lämnas till samtliga patienter /alt närstående under mätperioden, v Dokumentation av interventioner sker i patientjournal.

24 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 6 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits Hur Bedömning för att se om tillfredställelse och utförande av meningsfulla uppgifter förbättrats Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen under sökordet resultat. Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Vad Hur Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet. Samverkan sker efter samråd med patienten, och/eller anhöriga/närstående. Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut eller annan. Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, intyg, utvärdering eller för kännedom. Ange om svar förväntas tillbaka. Referenser FIM Functional independent measurement (1996) Medical rehabilitation, State University of New York. Svensk översättning: Wikander mfl. Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, Fisher, A.G (2002). A model for planning and implementing topdown, client-centered, and occupation- based occupational therapy interventions. Ft. Collins CO: Three Star Press.

25 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 7 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5 Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Hapiness and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (1992) Globalt Företagstryck AB. Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007) [OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. (3 rd ed). Philadelphia: F A Davis. Kottorp, A (2006). Assessment of awareness of disability (AAD). Version Q. Karolinska institutet NVS, Sektionen för arbetsterapi. Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure (2 nd ed). Toronto, Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists. Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. (1998). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Globalt Företagstryck AB. Lundberg, C., Caneman, G (2001) Nordic stroke drive screening assessemnat. NorSDSA production. CBS. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Cathrine Bergeo Scale (CBS). (2005). Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Qvist,M., Sörmark, A., Ehrenborg, C. (1997). Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär. Arbetsterapiavdelningen, rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus. Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occuaptional Therapy,1: Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter. Övrig litteratur Tickle-Degen, L. (1995). Therapeutic rapport. In C.A:Trombly (Ed.). Occupational therapy for physical dysfunction ( 4 th ed., pp ). Baltimore: Williams&Wilkins.

26 Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienhten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 8 av 9 sjukhus Marianne Sirkka 5

27 ARBETSTERAPIPROCESSEN, ARBETSTERAPIENHETEN, SUNDERBY SJUKHUS Kontakt orsak Aktivitets Presentation Utredning Problem? Mål Intervention Utvärdering Aktivitets Problem? Samverkan Överrapportering Remissvar Processen avslutas VARJE STEG I PROCESSEN DOKUMENTERAS I PATIENTJOURNAL. JOURNALMANUAL ARBETSTERAPIENHETEN, SUNDERBY SJUKHUS VERSION

28

29 Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsso, enhetschef 1 av 8 sjukhus Marianne Sirkka 5 BIL 4a ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS

30 Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsso, enhetschef 2 av 8 sjukhus Marianne Sirkka 5 Inledning BIL 4a Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredning, interventioner (åtgärder) och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som kommer i kontakt med arbetsterapeut vid reumatologen vid Sunderby sjukhus likartade utredningar, interventioner och utvärderingar. Det specifika arbetsterapiprogrammet revideras årligen. Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Den teoretiska utgångspunkten är Anne Fishers, Occupational Therapy Intervention Process Model OTIPM (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007). Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen. Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Bakgrund Reumatoid artrit, är en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen förekommer i hela världen. I Europa insjuknar ca 1 % av befolkningen, de flesta i års ålder. De vanligaste besvären är svullna, ömma och stela leder. Symtomen kommer ofta successivt med ledsvullnad i enstaka leder, ofta i händer eller fötter och så småningom engageras fler och fler leder. Värk och stelhet i lederna är mest uttalade på morgonen. Ledinflammationen kan vara återkommande med mer eller mindre långa uppehåll eller fortgå kontinuerligt. Trötthet och allmän sjukdomskänsla är också vanliga symtom, (Engström-Laurent, Leden, Nived & Sturfelt, 1994). Sjukdomen tar mycket tid i anspråk för den enskilde, dels för att ta mediciner, ta prover, läkarbesök och träna men också för att det tar längre tid att utföra dagliga aktiviteter samt att sjukdomen medför ett ökat behov av att vila (Kuper et al, 2000). Karakteristiska problem Utförande av dagliga aktiviteter begränsas av rörelseinskränkning, smärta, kraftnedsättning, instabilitet och generellt utbredd trötthetskänsla. Det kan innebära problem med att greppa, till exempel att öppna en burk, vrida en nyckel eller knäppa knappar. Stelhet och smärta är den främsta orsaken till att patienterna har svårighet vid förflyttningar. Uppresningar från liggande till sittande och sittande till stående samt att gå innebär ofta stora ansträngningar. Den minskade totala kapaciteten fordrar omprioritering av aktiviteter under dygnet för att uppnå balans mellan personlig vård - arbete - fritidhemarbete.

31 Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsso, enhetschef 3 av 8 sjukhus Marianne Sirkka 5 BIL 4a Kontaktorsak Reumatologkliniken vid Sunderby sjukhus har det primära vårdansvaret vid behandlingskrävande inflammatoriska led-, bindvävs- och kärlsjukdom inom Norrbottens läns landsting. Kliniken ska också verka för att sprida kunskap om patienter med reumatisk sjukdom till vårdgivare på patientens hemort. Detta sker genom konsultverksamhet, handledning och utbildning av personal. Reumatologen har vårdplatser i slutenvård samt bedriver även verksamhet i öppenvård. Arbetsterapeuten är en av aktörerna i teamet runt patienten i så väl sluten- som öppenvård. Vid teambedömning kommer patienten vid ett tillfälle för en bedömning och genomgång. Vid samlade och mer specifika rehabiliteringsbehov kan patienten erbjudas en rehabiliteringsperiod i grupp med boende på patienthotellet, vanligtvis två veckor. Nydiagnostiserade patienter har möjlighet att delta i en temagrupp under en vecka för information gällande sjukdomen och hur de kan hantera sin vardag. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt åtgärder kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Se OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007). I arbetsterapeutens etiska kod (FSA, 1998) fastslås att arbetsterapi skall utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Vid första mötet med patienten ger arbetsterapeuten en kort presentation om vad arbetsterapi är enligt ovan oavsett om patienten ligger inne på avdelningen eller träffas via mottagningen. Mått Patientenkät Mål Patenten ska ha fått kännedom om arbetsterapi. Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där ativitetsutförandet upplevs som ett problem. Utredningen görs i samråd med patienten. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det hand-