ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
|
|
- Isak Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 2 av 0 Inledning Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att inom länet ge likartade utredningar, interventioner och utvärderingar till patienter som drabbats av bäckenfraktur. Arbetsterapiprogrammet grundar sig på ett generellt program (Sunderbyn, 2009). Teoretisk utgångspunkt är Occupational Intervention Process Model (OTIPM) (Anne Fischer, 997a, 998, 2009; Fisher & Nyman, 2007). Enheterna har stöd i den dagliga verksamheten av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 982:763), Socialstyrelsens föreskrifter; God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006), Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) Etiska kod (2005) samt av FSA:s kvalitetspolicy (2004). Enheterna har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Detta specifika arbetsterapiprogram kommer att revideras årligen. Bakgrund Bäckenfrakturer kan indelas i lågenergiskador (fall i samma plan) och högenergiskador (fall från höjd, trafikolyckor). Lågenergiskadorna är ofta sprickor som endast behöver smärtlindring medan högenergiskadorna kan vara livshotande och ofta kräver operation. Acetabulumfrakturer förekommer ofta vid svåra bäckenskador men kan också vara isolerade. Frakturerna kan behandlas konservativt eller genom operation, då vanligtvis på annat sjukhus. Patienter med lågenergiskador i bäckenet mobiliseras direkt med gånghjälpmedel och behöver vanligtvis sjukhusvård under några dagar då rörelse- och belastningssmärtorna är som svårast. Efter 3-4 veckor brukar frakturerna ge ganska måttliga smärtor men de flesta kan behöva gångstöd ytterligare en tid. Högenergiskador med ringa felställning är i regel stabila och behandlas bäst konservativt. Patienten kan då mobiliseras så snabbt som smärtan tillåter. Vid större felställningar i bäckenringen eller acetabulum är stabilisering i regel nödvändig, oftast med intern fixation (Lindgren & Svensson, 2007). Restriktioner Operatören anger gällande restriktioner. Vid större felställningar kan dessa vara ingen eller endast partiell belastning av den affekterade sidan vid gång och/eller sittande och liggande samt begränsad flexion i höften.
3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 3 av 0 Karaktäristiska problem Karaktäristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp kan vara nedsatt förmåga att klara delar i p-adl som; överflyttning i/ur säng, att sitta på stol, eller säng, att böja sig vid av- och påklädning samt att förflytta och placera sig, klara toalettbesök, att transportera och nå föremål. Patienten kan även ha svårigheter att orka genomföra olika uppgifter på grund av smärta och nedsatt allmäntillstånd. Om restriktioner gällande belastning eller rörelse föreligger innebär det ett ytterligare förändrat aktivitetsutförande. Andra faktorer som tidigare sjukdomar och förvirringstillstånd kan påverka rehabiliteringen (Lindgren & Svensson, 2007; Pedretti, 996). Kontaktorsak Stående förfrågan finns från patientansvarig läkare på ortopedavdelning. Medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos och eventuella restriktioner fås via patientliggaren i VAS och/eller sjuksköterska på avdelningen. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas så snart som möjligt. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhöriga/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt åtgärder kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient (Fischer, 997a, 998, 2009; Fisher & Nyman, 2007). Även i FSAs etiska kod (2005) fastslås att arbetsterapi skall utgå från patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Arbetsterapeuten träffar patienten på avdelningen. Patienten får muntlig information om de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna. Mål Patienterna ska ha fått information om arbetsterapi
4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 4 av 0 Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som, eller kan, vara ett problem. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, enligt de tio dimensionerna (Fisher, 997a, 998, 2009; Fisher & Nyman,2007). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Hur Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker utifrån: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 997, 200). Ostrukturerad intervju Befintlig dokumentation Instrument som används vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplevde som problem. ADL-taxonomin (Törnqvist & Sonn, 997, 200) AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 997b) Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 989) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation, (Kielhofner, 2009). Denna innefattar bl.a Biomekanisk modell och Kognitiv-perceptuell modell. A model of Human Occupation används eftersom den belyser människan som ett öppet system där värderingar, vanor och aktivitetsutförande påverkar och påverkas av dennes omgivning. Eftersom omgivningen innehåller både krav och möjligheter så kan oordning i systemet orsaka komplexa aktivitetsproblem. Principer från biomekanisk modell används när patientens aktivitetsproblem orsakas av muskeloskeletala eller hjärt/kärlsjukdomar. Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarläggs och tolkas möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna
5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 5 av 0 dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Behovet av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder bedöms. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Vad Hur Mål Målformulering då det är möjligt Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga /närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Vad Hur Intervention Kompensatorisk modell och modell för aktivitetsträning kan användas. Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra sättet att utföra aktivitet samt ändra i den fysiska och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier och sedan praktiskt utföra dessa på egen hand. Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller: P-ADL aktiviteter De aktiviteter som patienten initialt har svårt att utföra eller är begränsade att utföra pga restriktioner kan i vissa fall kompenseras med ett ändrat tillvägagångssätt eller hjälpmedel, t ex rullstol, duschstol, toalettstolsförhöjning, sängklossar, förhöjningsdyna, griptång och strumppådragare. Dessa hjälpmedel utprovas för att minska belastning under läkningsprocessen, motverka smärta och därmed öka patientens möjligheter att komma igång snabbare med vardagens aktiviteter.
6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 6 av 0 Överflyttning tränas från säng, stol/rullstol och toalett. Vid behov används förhöjningshjälpmedel. Vid uppresning ur säng instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda dävert. Första tiden sker uppresningen vanligtvis med assistans. Vid uppresning från sittande till stående och omvänt, instrueras patienten att ta hjälp av armstöd eller gånghjälpmedel vid behov. Om restriktioner föreligger beträffande belastning eller flexion så instrueras patienten att utföra överflyttningar med ett anpassat tillvägagångssätt eller med överflyttningshjälpmedel. Detta utförs med minskad eller ingen belastning och/eller tillåten flexion i höften. Behov kan finnas av avlastning i sittande och liggande. Exempelvis kan säng eller ev rullstol/hygienstol anpassas med en kil som placeras under affekterade sidan. På/avklädning av byxor, strumpor och skor tränas i sittande eller stående om behov finns. Eventuellt kan påklädningshjälpmedel behöva användas. Vid påtagning av byxor instrueras patienten att klä den affekterade sidans ben först och omvänt vid avklädning. Vid påtagning av strumpor instrueras han/hon att böja sig mot foten, sätta upp foten på en stol eller en pall, alternativt sitta med benen i sängen. Vid av/påtagning av skor rekommenderas långt skohorn vid behov. Vid begränsningar vad gäller flexion i höften kan patienten vara i behov av personlig hjälp vid av/påklädning av nedre extremiteter. Personlig hygien Vid daglig hygien kan patienten stå eller sitta vid tvättfatet. Tvättlapp kan med fördel användas vid svårigheter/restriktioner vad gäller att flektera i höften. Vid dusch står eller sitter patienten. Om det finns begränsningar vad gäller att nå nedanför knäna används borste med långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att torka underben/fötter kan stort badlakan/griptång användas. Halkmatta rekommenderas. Om patienten har restriktioner gällande flektion i höften och belastning i stående utprovas mobil hygienstol med justerbart ryggstöd som möjliggör för patienten att kunna sitta med rekommenderad flexion i höften. Toalettbesök Patienten kan ta stöd av rollator eller armstöd för att kunna dra ned/upp byxor. Vid svårigheter att nå och torka sig i sittande instrueras patienten att stå upp vid detta moment. Toalettförhöjning med armstöd kan användas vid behov. Vid restriktioner; se ovan (Personlig hygien). Resor Patienten instrueras och informeras om tillvägagångssätt vid i/urstigning samt sittande i bil, vid svårigheter/restriktioner gällande höftflexion. Denne rekommenderas att sätta sig med ryggen mot förarsidan, luta överkroppen bakåt och därefter lyfta in benen i bilen. Utförandet underlättas om man sätter sig i framsätet, skjuter bilstolen långt bak och vinklar ryggstödet bakåt. Förhöjningsdyna kan med fördel användas.
7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 7 av 0 I-ADL aktiviteter Köksaktivitet Patienten rekommenderas att ta hjälp för att flytta om i köksskåp för att underlätta aktivitetsutförandet om flexion i höften är ett hinder. Griptång kan användas vid behov för att nå. Träning i praktisk situation i kök utförs om behov finns och möjlighet ges. Om patienten har rollator, informera patienten att den kan användas för att växla mellan sittande och stående aktivitet samt för att kunna transportera föremål. Bädda säng informera patienten om annat tillvägagångssätt vid behov, att lägga lakanet tvärs över sängen (vid dubbelsäng). Griptång kan användas för att nå. Tvätt Vid behov rekommenderas patienten att ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär stor ansträngning. Informera om lämpligt tillvägagångssätt om patienten har begränsningar gällande belastning och rörelse. Griptång kan användas för att plocka i/ur tvättmaskin. Tvättkorgen kan placeras på en hög pall. Inköp Rekommendera patienten att ta hjälp med inköp första tiden. Efter en tid kan rollator ev användas för att transportera varor. Städning Patienten rekommenderas att ta hjälp med städning första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär stor ansträngning. Om patienten har önskemål och förmåga att städa själv informeras om alternativa tillvägagångssätt och lämpliga redskap för att underlätta i aktivitetsutförandet. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. I sjukhusmiljö med tillgång till hjälpmedel och öppna ytor klarar ofta patient med bäckenfraktur överflyttningar, förflyttningar och övrig personlig vård på ett säkert sätt. Eftersom hemmiljön ofta ställer högre krav på aktivitetsutförande och vårdtiden är kort behöver en del patienter fortsatta insatser av arbetsterapeut inom primärvård eller kommun för att öka sin aktivitetsförmåga i hemmiljö. Hur Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av intervju/bedömning för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen.
8 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 8 av 0 Vad Hur Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet tillsammans med patienten. Evidens, nationella riktlinjer etc. I syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har evidens sökts I vetenskapliga artiklar och facklitteratur samt skriftlig och beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi. Dokumentet baseras på SOSFS 2005:2
9 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 9 av 0 Referenser Fisher, A.G. (997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (997b). Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, Fisher, A.G (2009). A model for planning and implementing topdown, clientcentered, and occupation- based occupational therapy interventions. Ft. Collins CO: Three Star Press. Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en model för ett profesionellt resonemang som främjar bästa praxis I arbetsterapi.(fou rapport 2007) [ A model for professional resoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden : Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (99). Hapiness and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters Publikationer. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). FSAs kvalitetspolicy- grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten, version 3, rev Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), (SFS 982:763). Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. (3 rd ed). Philadelphia: F A Davis. Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation: Theory and application. (3 rd ed.). Baltimore: Williams & Wilkins. Lindgren, U., & Svensson, O. (2007).. Stockholm: Liber AB. Olsson, B-L., & Tervald, B. (989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
10 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 0 av 0 Pedretti, L-W. (996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Socialstyrelsen [SOSFS 2005:2]. (2006). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Bohus: Ale Tryckteam AB. Törnquist, K., & Sonn, U. (200). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10
TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Generellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå
Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering
1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård
Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten
Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT
Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9
Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning
Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus
Informerande dokument Beskrivning Sida 1 (5) Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus Inom Kompentenscentrum rehabilitering, Sunderby sjukhus arbetar 10 arbetsterapeuter
Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp
Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Information inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk
Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson
Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Patientinformation vid höftprotesoperation
150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation
Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne
Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Februari 2016 1 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning över 20 år Hjälpmedelsrekommendationer
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och
Information till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun
Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens
Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits
1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2012 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational
Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB41, Arbetsterapi II - Bedömning och intervention, 15 högskolepoäng Occupational Therapy II - Assessment and Intervention, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Sida 2 (7) Inledning Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
Riktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU
Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till
FSAs kvalitetsutmärkelse 2009
FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Fysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna
Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen
Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
ARBETSTERAPIPROGRAM PSORIASISARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM PSORIASISARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Sida 2 (8) Inledning Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.
Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med
Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål
Hälsohögskolan Diarienr 140/2010 1 Utbildningsplan Utbildningsprogrammets benämning: Magisterprogram i arbetsterapi och Masterprogram i arbetsterapi/master Programme in Occupational Therapy (60 credits)
Riktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel
Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Vårdprogram 1 (9) Arbetsterapeuter inom demensutredning Utgåva: 1 Godkänd av: Jan Hultbäck Tf chef för Division HHR Utarbetad av: Kerstin Kåwe Eva Sillén Samuelsson Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare
BEDÖMNING OCH TRÄNING I AKTIVITETEN DUSCH
BEDÖMNING OCH TRÄNING I AKTIVITETEN DUSCH Veronica Bergman, Eva Edholm, Bodil Evertsson, Åsa Hannerz, Patrik Jonsson och Sinikka Meskanen. Leg. Arbetsterapeuter. Inledning Genom erfarenhet har vi sett
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Rutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28
Grundprinciper för skonsamma förflyttningar
Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens
Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet
Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis
BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Re Produktion BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:
Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Triggerfinger. Arbetsterapi program
Triggerfinger Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram för Tendovaginitis stenosans Triggerfinger (Dig II-V) Primärvården Region Skåne 2009-01-15 Författare: Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut, Trelleborg
SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2010. Författare: Linda Carlsson, Emma Nilsson
Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2010 Höftfraktur och hjälpmedel En kartläggning av hjälpmedelsinnehav hos patienter med höftfraktur Hip fracture and assistive devices An
Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:
Page 1 of 11 Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon: Page 2 of 11 Verksamhetens regiform: Kommunal regi
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.
Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus Inriktning:Korttidsvård Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd: Saltsjöbadens Sjukhus AB Verksamhetschef: Susanne Sjöberg Adress:
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Träning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
Slutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Omvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun
Förflyttningsteknik Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32 Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35 Rehabenheten Essunga Kommun Varje förflyttning är unik Varje förflyttningssituation är unik.
Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Hälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning